Birgitta Stenberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Birgitta Stenberg
Birgitta Stenberg på Bokmässan 2010
Birgitta Stenberg på Bokmässan 2010
Född 26 april 1932
Engelbrekts församling, Stockholm
Död 23 augusti 2014 (82 år)
Hova-Älgarås, Gullspångs kommun, Västergötland
Yrke Författare, översättare och illustratör
Nationalitet Svensk Sverige
Språk Svenska
Verksam 19562014
Make/maka Håkan Lagergren
(1974–1991)
Kerstin Bjärkstedt
(2012–2014)
Officiell webbplats

Birgitta Alma Sofia Stenberg, född 26 april 1932 i Engelbrekts församling i Stockholm[1], död 23 augusti 2014 i Smedsbolet i Gullspångs kommunTiveden[2][3], var en svensk författare, översättare och illustratör. Hon var under många år bosatt på ön Åstol i Bohuslän.[4]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Birgitta Stenberg, som växte upp i Visby, gjorde långvariga resor i Sydeuropa och studerade under sitt sista gymnasieår i Paris. Genom sitt resande fick hon inspiration för sitt skrivande och hon lärde sig flera språk. I mitten av 1950-talet återvände hon till Sverige och fick arbete som skådespelare och tolk.[5]

Birgitta Stenberg ingick i den litterära Metamorfosgruppen i början av 1950-talet. Hon har även skrivit manus till filmen Raskenstam. Hon hade under en tid i början av 1950-talet ett förhållande med kung Farouk av Egypten.[6]

Under det kalla kriget på 1950-talet, utnämndes Birgitta Stenberg till sekreterare i Svenska kommittén för kulturens frihet, den svenska avdelningen av Congress for Cultural Freedom och redaktör för Kulturkontakt som båda finansierades av amerikanska CIA under täckmantel av Ford Foundation.[7][8]

Birgitta Stenberg debuterade 1956 med romanen Mikael och Poeten där hon berörde den så kallade Kejneaffären i mer poetiska ordalag.[5] En mer uttömmande skildring av händelseförloppet kom att ges i den senare romanen Apelsinmannen från 1983, som är en av hennes mer kända och som initierat skildrar Stockholm under Kejneaffären, och som visades som TV-serie 1990. Dessa romaner, liksom självbiografin berör ofta vänskapen med poeten Paul Andersson.

Romanen Chans, som även filmatiserades 1962, handlar om klasskillnader. Rapport är en självbiografisk bok som skildrar hennes amfetaminmissbruk under slutet av 1960-talet. Hennes liberala drogsyn blev allmänt känd under våren 2009 när hon medverkade i Sveriges Television:s direktsända program Debatt – "Släpp loss haschet på Apoteket".

Hon var journalist på tidningen Arbetaren, tolk samt fiskare och, fram till år 2000, kommunalpolitiker för VänsterpartietTjörn.[9][10][11][12]

Som barnboksförfattare fick Birgitta Stenberg en ny publik; tecknaren Mati Lepp illustrerade hennes texter om lilla pojken Billy. Hon finns översatt till tyska, norska, danska, finska, turkiska, ungerska och spanska.

Birgitta Stenberg gifte sig 1974 med Håkan Lagergren (1934–91)[13] och 2012[14] med Kerstin Bjärkstedt (född 1953).

Stenberg avled 23 augusti 2014 i sitt hem i Smedsbolet på Tiveden efter att ha drabbats av levercancer några år tidigare.[2] Hon är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[15]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Barnböckerna om Billy tillsammans med Mati Lepp

  • 1989Visselpipan
  • 1991Billy på landet
  • 1994Billy på nya äventyr
  • 1994Billy och monstret
  • 1995Billy och den konstiga dagen
  • 1996Billy och den nya flickan
  • 1998Billy i skolan
  • 1999Billy och mormor
  • 2001Billy och grisarna
  • 2001Billy och Lotta på rymmen
  • 2003Billy får besök
  • 2004Billy och grodan
  • 2005Billy och grodan
  • 2006Billy blir arg
  • 2007Billy och den mystiska katten
  • 2009Billy och bollen

Filmmanus och scenarios, radioteater

  • 1962Chans (biograffilm)
  • 196? – Förövarna (radioteater)
  • 197? – Katarina (TV-teater)
  • 197? – En flicka och 75 000 systrar (radiomusikal)
  • 197? – Klara Färdiga (TV-teater)
  • 197? – Garderoben (TV-teater)
  • 1978Bevisbördan (TV-serie)
  • 198? – Dvärgens ögon (radioteater)
  • 1983Raskenstam (biograffilm)
  • 1990Apelsinmannen (grundscenariot, TV-serie)
  • 1994Leken (TV-teater)
  • 1998Lösa förbindelser (Sveriges första TV-såpa, 1 av 5 dramatiker)
  • 2009Margareta – drottning av Bohuslän (scenteater)

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Paul Tenngart: På pilgrimsfärd från folkhemmet. Birgitta Stenberg och vägen ut. Ingår i Paul Tenngart: Romantik i välfärdsstaten. Metamorfosförfattarna och den svenska samtiden. (ellerströms, 2010)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ [a b] ”Birgitta Stenberg är död”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/birgitta-stenberg-ar-dod/. Läst 23 augusti 2014. 
  3. ^ "Författaren Birgitta Stenberg är död'", GT, 2014-08-23
  4. ^ Birgitta Stenberg Bonnier Carlsen
  5. ^ [a b] Birgitta Stenberg Norstedts
  6. ^ ”"Man borde sälja hasch på Systemet"”. Göteborgs-Posten. 24 september 2010. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.453797--man-borde-salja-hasch-pa-systemet-. 
  7. ^ Jag jobbade ju också för CIA
  8. ^ CIA:s hemliga propagandakrig i Sverige
  9. ^ Wikars, Katarina (2014-08-23). ”Birgitta Stenberg död”. Sveriges Radios Kulturnytt. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5945336. Läst 30 augusti 2014. 
  10. ^ Lundstedt, Sven (2012-04-25). ”Den vilda Birgitta på Åstol fyller 80”. Stenungsunds-Posten. http://stenungsundsposten.gotanet.se/cms/index.php?mact=News,cntnt01,detail,0&cntnt01articleid=1769&cntnt01returnid=52. Läst 30 augusti 2014. 
  11. ^ Berglund, Catarina (2012-03-06). ”Tre kvinnor om livets svåra val”. Kommunalarbetaren. http://www.ka.se/tre-kvinnor-om-livets-svara-val. Läst 30 augusti 2014. 
  12. ^ ”Tjörns kommunfullmäktige, sammanträdesprotokoll”. Tjörns kommun. 4 september 2000. http://www.tjorn.se/download/18.3b672a8e12aa9b8323680001029/1283153009950/kf20000904.pdf. Läst 30 augusti 2014. 
  13. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 (DVD-rom) (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  14. ^ Änkans sorg efter Birgitta Stenberg GT, 17 januari 2015. Åtkomst 27 februati 2015.
  15. ^ ”Skogskyrkogården, kvarter 26, gravnummer 461”. Hitta graven. Stockholms kyrkogårdsförvaltning. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Skogskyrkogarden/2/26/461/1. Läst 2015-02-28. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]