Blåfisk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Blåfisk
Pomatomus saltatrix
Pomatomus saltatrix
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Benfiskar
Osteichthyes
Klass Strålfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning Abborrartade fiskar
Perciformes
Underordning Abborrlika fiskar
Percoidei
Familj Pomatomidae
Släkte Pomatomus
Art Blåfisk
P. saltatrix
Vetenskapligt namn
§ Pomatomus saltatrix
Auktor Linnaeus, 1766
Hitta fler artiklar om djur med

Blåfisk (Pomatomus saltatrix) är den enda arten i familjen Pomatomidae som tillhör underordningen abborrlika fiskar.

Arten förekommer i Atlantiska oceanen, Medelhavet, Svarta havet och Indiska oceanen samt i sydvästra Stilla havet i tropiska och subtropiska regioner. I västra Atlantiska oceanen sträcker sig utbredningsområdet från Argentina till Nova Scotia. Blåfisk förekommer huvudsakligen i havsbukter och sandiga grunda havsområden. I undantagsfall dyker den ner till 60 meters djup. Den vandrar under vintern till varmare och under sommaren till kallare områden.

Dessa djur blir upp till 1,30 meter långa och 15 kg tunga men individer över 9 kg är sällsynt. I varje käke finns en rad tänder med likadant utseende. Blåfisken är ett rovfisk som jagar sill, multefiskar, kräftor och bläckfiskar.

En särskilt stor blåfisk

Som matfisk är blåfiskens kött oljigt och får snabbt en stark lukt. Därför bör den läggas på is direkt efter fångsten och tillagas färsk. Blåfisk kan också ha flera gifter i kroppen som polyklorerade bifenyler och kvicksilver. Liksom de flesta andra vildfångade fiskar rekommenderas fisken inte för gravida eller ammande kvinnor och inte heller för barn under 6 år.

Fiskare använder blåfisk ibland som levande bete för tonfisk, hajar och svärdfisk.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia