Bo Bergman (författare)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Bo Bergman (diktare))
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Bo Bergman.
Bo Bergman

Bo Hjalmar Bergman, född 6 oktober 1869 i Stockholm, död 17 november 1967 i Stockholm, var en svensk författare, litteraturkritiker, posttjänsteman och ledamot av Svenska Akademien (stol nummer 12 från 1925).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bergman avlade 1889 juridisk preliminärexamen vid Uppsala universitet, anställdes 1902 som postexpeditör vid Kungliga postverket, och blev 1919 1:e postexpeditör. 1905 gifte han sig med Hildegard Hedén. Vid samma tid inledde han sin journalistiska bana, och var litteraturkritiker i Ord och Bild åren 1900-1904 och i Dagens Nyheter 1905-1939 där han även var teaterkritiker.

Bo Bergman bildar tillsammans med Hjalmar Söderberg och Henning Berger "de borgerliga intimisterna", en grupp som utgör en förbindelselänk mellan åttiotalets realistiska litteratur och 1890-talets estetiska romantik.

Hans första diktsamling Marionetterna, där dikten med samma namn ingår, utgavs 1903. Den blev omedelbart ett stort genombrott för Bergman som diktare. Han framstod till en början som en pessimistisk skeptiker i samma anda som vännen Hjalmar Söderberg, men hans livshållning övergick efterhand till en mildare humanism. I en lång rad diktsamlingar som En människa (1908), Elden (1917), Livets ögon (1922) och Trots allt (1931) varierade han kärleks- och naturmotiv i en musikaliskt välljudande poesi där klarhet och resignation ingick en sensibel förening. Många av Bergmans dikter har tonsatts av kända svenska tonsättare, bland dem Wilhelm Stenhammar, Ture Rangström och Karin Rehnqvist. Bo Bergman var även en framstående novellförfattare med Drömmen (1906) som en höjdpunkt.

Bergman ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.[1]

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Diktsamlingar[redigera | redigera wikitext]

Noveller[redigera | redigera wikitext]

  • 1904 - Drömmen och andra noveller
  • 1915 - Skeppet
  • 1961 - Vi vandrare

Pjäser[redigera | redigera wikitext]

  • 1963 - Det eviga spelet

Självbiografier[redigera | redigera wikitext]

Brev[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

I samband med 100-årsminnet av hans födelse utgavs ett frimärke i valören 55 öre med Bo Bergmans bild.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hitta graven
  2. ^ Bo Bergman 55 öre 1969-10-13

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Arvidson, Stellan (1945). Bo Bergman. Stockholm: Bonnier. Libris 367113 
  • Asplund, Karl (1970). Bo Bergman: människan och diktaren. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 8080822 
  • Forssell, Lars (1996). ”Bo Bergman: från poesi till teater”. Loggbok / urval: Crister Enander (Stockholm : Hägglund, 1996): sid. [76]-81.  Libris 2526613
  • Gavelius Renwik, Ingrid (1966). Bo Bergmans tidigare lyrik. Stockholm: Norstedt. Libris 8081139 
  • Gavelius Renwik, Ingrid (1988). Känt och okänt i Bo Bergmans poesi. Svenska humanistiska förbundet, 0346-6027 ; 100. Stockholm: Svenska humanistiska förb. Libris 7746019. ISBN 91-85158-16-X 
  • Liljenberg, Bengt (1985). Bo Bergman: den kritiske livsbetraktaren : en biografi och bibliografi i text och bilder. Höganäs: Wiken. Libris 7591559. ISBN 91-7024-225-9 
  • Lindroth, Sten (1968). Bo Bergman: inträdestal i Svenska akademien. Inträdestal / Svenska akademien, 0346-7759. Stockholm: Norstedt. Libris 99339 
  • Möller, Artur (1916). Bo Bergman som poet och novellist. S.l.. Libris 2928911 
  • Parsons Jeremy, Bonsdorff Lena von, Heiniö Mikko, red (1991). Vägvisare till Det sjungande trädet: en hyllning till Erik Bergman 24.11.1991. Helsingfors: Schildt. Libris 7844762. ISBN 951-50-0529-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Adolf Noreen
Svenska Akademien,
Stol nr 12

1925-1967
Efterträdare:
Sten Lindroth