Werner Aspenström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Werner Aspenström
Werner Aspenström omkring 1960.
Werner Aspenström omkring 1960.
Född 13 november 1918
Norrbärke, Smedjebackens kommun, Dalarna
Död 25 januari 1997 (78 år)
Stockholm
Yrke Författare
Dramatiker
Nationalitet  Sverige
Språk Svenska
Verksam 1943-1997
Framstående priser Bellmanpriset, De Nios stora pris, Pilotpriset
Make/maka Signe Lund-Aspenström

Karl Werner Aspenström, född 13 november 1918 i Norrbärke, Dalarna, död 25 januari 1997 i Stockholm,[1] var en svensk författare och dramatiker.

Innehåll

Biografi [redigera]

Aspenström debuterade 1943 med diktsamlingen Förberedelse, men Skriket och tystnaden tre år senare räknas som hans genombrott. Han publicerade fjorton diktsamlingar, samt prosa och dramatik.

Aspenström brukar räknas till de tongivande författarna inom fyrtiotalismen och hörde till redaktionen för tidskriften 40-tal. Från och med sitt definitiva genombrott med Snölegend (1949) visar hans diktning emellertid upp en större enkelhet med ett personligt tonfall och senare ett tilltagande intresse för naturen. Inte sällan innehåller poesin underfundiga formuleringar som i till exempel den ofta citerade dikten Mätarlarven ibland kan föra tankarna till Harry Martinsons naturdikter. Han har också jämförts med Tomas Tranströmer i sitt sätt att skildra en mångtydig tillvaro med ett enkelt och avspänt språk.[2]

Vardagliga iakttagelser och lågmäld humor ställs ofta mot de stora och eviga perspektiven i Aspenströms diktning. Ofta märks en vilja att ta ner de stora anspråken på jorden och i stället lyfta fram det lilla och förbisedda. I dikten Ikaros och gossen Gråsten hyllar han det enkla och jordnära:

” Efter att ha läst 73 (förträffliga) dikter om Ikaros
önskar jag lägga ett ord för hans lantlige kusin,
gossen Gråsten, kvarlämnad på ängen.		 „

Tvivlande skepsis och lekfull humor, gåtfull mångtydighet – som i en av hans mest kända dikter, Den ni väntar passerar inte förstäderna (från Snölegend) – samt lovsång till naturen och barndomens landskap präglar Aspenströms lyrik. Hans diktning rör sig ständigt inom motsägelsefulla poler, vilket flera boktitlar som Skriket och tystnaden (1946), Om dagen om natten (1961), Tidigt en morgon sent på jorden (1980) och Enskilt och allmänt (1991) också antyder. "Motsägelser, ett tyglat tumult / bättre fann jag inte världen" formuleras det i en dikt i Om dagen om natten. Motsägelser är för övrigt också titeln på en av de essäsamlingar som Aspenström gav ut.

I diktsviten Bergslag i Hundarna (1954) skildrar han för första gången mer utförligt sin barndomsmiljö som han senare ofta skulle återkomma till, främst i den självbiografiska prosaboken Bäcken (1958). Aspenström tillbringade även många somrar på Kymmendö i Stockholms skärgård, där han bland annat umgicks med Stig Dagerman[3], en miljö som skildras i prosaboken Sommar (1968).

Aspenström utnämndes till filosofie hedersdoktor 1976. 1981 blev han, motvilligt[4][5], invald som ledamot av Svenska Akademien där han satt på stol nummer 12, men i september 1989 meddelade han att han ville lämna Akademiens arbete "av personliga skäl". En del av bakgrunden fanns i den så kallade Salman Rushdie-affären något halvår tidigare, men anledningen till beslutet var, som bland annat Aspenströms motivering anger, mer mångfacetterad än så. Aspenström återvände aldrig till Akademien efter hösten 1989. Han lämnade också alla andra förbund och kollektiva sammanslutningar han tillhört, bland annat Författarförbundet och Svenska PEN-klubben.

Aspenströmpriset [redigera]

1999 grundades Werner Aspenströmsällskapet i syfte att verka för fortsatt intresse för Aspenströms författarskap. Sedan 2006 delar de ut det årliga Aspenströmpriset, vilket första året tilldelades Staffan Westerberg. Övriga pristagare är:

Bibliografi [redigera]

Diktsamlingar:

Prosa:

Tryckt dramatik:

  • Teater.1 1959
  • Teater.2 1963
  • Teater.3 1966
  • Teater.4 1978
  • Teater.5 1985

Övrigt:

  • Arken 1957
  • Poeten och kejsaren 1959
  • Snaran 1959
  • Gula tassen 1965 (barnbok)
  • Huset 1965
  • Jag måste till Berlin 1966
  • Stackars Job 1971
  • Tal på Övralid 1958 1977
  • Sten Lindroth. Inträdestal i Svenska Akademien 1981
  • Bertil Malmberg (Svenska Akademiens minnesteckningar) 1987

Översättningar [redigera]

Priser och utmärkelser [redigera]

Vidare läsning [redigera]

  • Werner Aspenströmsällskapets skriftserie.. Gagnef: Bokboden. 2000-. Libris 3204949 
  • Aspenström, Werner; Aspenström, Anna; Isaksson, Hans (2013). Fingervisningar: ur De svarta böckerna 1990-1997. Werner Aspenströmsällskapets skriftserie ; 5. Lund: Ellerström. Libris 13592335. ISBN 978-91-7247-325-6 
  • Aspenström, Werner; Lund-Aspenström, Signe (2004). "Öva sitt eget": texter av och om Werner Aspenström. Werner Aspenströmsällskapets skriftserie, 1650-545X ; 2. Gagnef: Bokboden. Libris 9726243. ISBN 91-89168-34-8 
  • Burton, Nina (1984). Mellan eld och skugga: studier i den lyriska motsägelsen hos Werner Aspenström. Stockholm: Bonnier. Libris 7146864. ISBN 91-0-046216-0 
  • Holmberg, Helena (1984). Werner Aspenströms "Faster", försök till dramaanalys. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst.. Libris 12654970 
  • Isaksson, Hans (2003). Werner Aspenström. Litterära profiler, 99-1548962-5. Stockholm: Natur och kultur. Libris 9061012. ISBN 91-27-07865-5 
  • Jansson, Mats (1998). ”Litteraturkritik och intertextualitet: Vennberg läser Aspenström”. Kritisk tidsspegel (Eslöv : B. Östlings bokförl. Symposion, 1998) 4),: sid. [77]-95.  Libris 2788687
  • Kring Werner: fyra essäer. Werner Aspenströmsällskapets skriftserie, 1650-545X ; 1. Gagnef: Bokboden. 2000. Libris 8382563. ISBN 91-89168-14-3 
  • Mortensen, Anders (2002). ”Diktens färdskrivare: om Werner Aspenström och Francis Bacon”. I ordets smedja : festskrift till Per Rydén (2002): sid. 249-256 : ill..  Libris 8740182
  • Möten med Werner: texter av och om Werner Aspenström. Werner Aspenströmsällskapets skriftserie, 1650-545X ; 4. Gagnef: Bokboden. 2009. Libris 11589362. ISBN 978-91-89168-02-2 
  • Plate Blomberg, Jennie (2003). Det svävande dramat: en undersökning av den existentiella dimensionen i Werner Aspenströms 'Väntarna - ett intermezzo för barn och barnvuxna'. Örebro: Humanistiska institutionen. Libris 9615517 
  • Wästberg, Per (1998). Inträdestal. Handlingar rörande Svenska akademiens högtidsdag den 20 december 1997. Libris 13888714. http://litteraturbanken.se/#!forfattare/WastbergP/titlar/Intradestal/info/etext 
  • Zern, Leif (2000). ”Rösterna i Werner Aspenströms träd”. Kring Werner / Bengt Emil Johnson ... (Gagnef : Bokboden, cop. 2000): sid. 43-57.  Libris 3293538
  • Åkesson, Niklas (1999). ”Den envisa besvärjelsen: om besvärjelsen i Werner Aspenströms Litania”. Tidskrift för litteraturvetenskap (1988) (Umeå : Tidskrift för litteraturvetenskap, 1988-) 1999 (28:2),: sid. 31-49. ISSN 1104-0556. ISSN 1104-0556 ISSN 1104-0556.  Libris 2964990

Referenser [redigera]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Hans Isaksson, Werner Aspenström, s.280 ff.
  3. ^ Hans Isaksson, Werner Aspenström, s.65-66
  4. ^ Hans Isaksson, Werner Aspenström,
  5. ^ Kjell Espmark, Minnena ljuger, Norstedts 2010

Externa länkar [redigera]

Sveriges dramatiker har tidigare haft svårt att sprida sin dramatik och teatrar och fria professionella grupper har ibland haft svårt att hitta nyskriven svensk dramatik att spela.

Förhoppningen är att förenkla och göra arbetet mer stimulerande för teaterns aktörer. Vi har valt att börja med nyskrivna pjäser och arbeta oss bakåt i tiden. I DramaDirekt ska man så småningom också kunna finna efterfrågade klassiska verk. DramaDirekt innehåller också svenska översättningar av utländsk dramatik.

Även privatpersoner skall kunna söka och läsa ur vårt pjäsbibliotek. Kanske kan projektet också locka fler och nya grupper att läsa dramatik och gå på teater. Idag spelas många pjäser bara någon enstaka gång trots framgångar på scenen.

Pjäser trycks upp i lösbladsform och behandlas vårdslöst ur upphovsrättslig synvinkel. Detta har kommit att gälla även översättningar som i stor utsträckning förvanskas och tappar sin ursprungliga upphovsman.

I DramaDirekt läggs pjäserna i en mall där dramatiker och eventuell översättare finns tillsammans med pjästiteln på varje sida. Filerna som läggs ut på hemsidan är i pdf-format och kan inte redigeras. Därför är det tryggt både ur upphovsmannens och teaterns synvinkel med DramaDirekt. Det är dramatikerns text som når teatern, ingenting annat.

De två projektledarna på DramaDirekt är Elin Hökby och Erik Gavelin.


Företrädare:
Sten Lindroth		 Svenska Akademien,
Stol nr 12
1981-1997		 Efterträdare:
Per Wästberg


v • d • r
Ledamöter av Svenska Akademien
1. Lotta Lotass · 2. Bo Ralph · 3. Sture Allén · 4. Anders Olsson · 5. Göran Malmqvist · 6. Tomas Riad · 7. vakant · 8. Jesper Svenbro · 9. Torgny Lindgren · 10. Peter Englund · 11. Ulf Linde · 12. Per Wästberg · 13. Gunnel Vallquist · 14. Kristina Lugn · 15. Kerstin Ekman · 16. Kjell Espmark · 17. Horace Engdahl · 18. Katarina Frostenson
 Svenska Akademiens valspråk: ”Snille och smak”
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Werner_Aspenström&oldid=21552390"