Karin Rehnqvist
Karin Birgitta Rehnqvist, född den 21 augusti 1957 i Stockholm, är en svensk tonsättare och professor.
Rehnqvist växte upp i Nybro i Småland där hon tog del i kyrkans musik, framför allt i körsången.
Rehnqvist utbildade sig först till musiklärare men studerade från 1980 komposition för bl.a. Gunnar Bucht vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hennes genombrott som tonsättare blev Davids nimm (1983) för tre soloröster. Redan här avtecknar sig det som skulle bli Rehnqvists kännemärke: den nära anknytningen till svensk folkmusik. Denna anknytning sker enligt tonsättaren själv inte med någon effektsökande eller nostalgisk avsikt, utan rör sig på ett mer strukturellt plan. Davids nimm är, även om den bygger på en polska, ett i hög grad experimentellt verk, där den grundläggande melodin bearbetas vidare till oigenkännlighet (bland annat genom att spelas baklänges) och genom transformationen blir till någonting helt annat och nytt.
Flera av Rehnqvists verk har specialskrivits för sångerskorna Lena Willemark och Susanne Rosenberg, båda med bakgrund inom folkmusiken. Hit hör, förutom Davids nimm, också Puksånger-lockrop för två kvinnoröster och slagverk (1989). Detta är ett provokativt stycke, som bland mycket annat kan ses som en satir över den misogyni som finns i det nordiska folkdjupet (här åskådliggjord av finska ordspråk). I Puksånger-lockrop spelar också kulningen en mycket viktig roll.
Kulning är ett viktigt inslag även i Rehnqvists mest kända stycke, Solsången (1994) för en kvinnoröst, två kvinnliga recitatörer och kammarorkester, med en text delvis hämtad från det isländska 1200-talskvädet Solarljóð, men även med inslag av Gunnar Ekelöf och andra moderna poeter.
Rehnqvist har varit verksam som kördirigent och har också komponerat en hel del körmusik, bland annat en tonsättning av Bo Bergmans Bara du går över markerna (1995).
Under tiden som "composer in residence" hos Scottish Chamber Orchestra och Svenska Kammarorkestern i Örebro 1999-2003 komponerade Rehnqvist bland annat orkesterverket Arktis Arktis! (1999-2001). Bland Rehnqvists nyare kompositioner märks också barnoperan Sötskolan (1999) samt Ljus av ljus (2004) för barnkör och symfoniorkester. Till det kungliga bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling 19 juni 2010 hade Kungliga Musikaliska Akademien som en bröllopsgåva beställt verket Hymn, som uruppfördes i samband med vigseln i Storkyrkan.
Karin Rehnqvists musikhistoriska betydelse består i att hon, utan att tekniskt eller konstnärligt göra avkall på den moderna konstmusiken, lyckats återställa och samtidigt radikalt förnya förbindelsen mellan den svenska konstmusiken och folkmusiken, en förbindelse som var mycket levande i den svenska senromantiken med namn som Hugo Alfvén och Kurt Atterberg, men som mellangenerationerna från 1940-talet och framåt medvetet helt hade brutit med.
Som kvinnlig tonsättare kan Rehnqvist också sägas ha brutit igenom flera barriärer inom konstmusiken, vilka många av hennes äldre kvinnliga kolleger fått kämpa emot. Hon blev 2009 den första kvinnliga kompositionsprofessorn i Sverige vid Kungliga Musikhögskolan.
År 2009 tog hon initiativet till att starta organisationen Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare (KVAST) för att stärka kvinnliga tonsättares position i musikvärlden och sedan starten är hon dess förste ordförande.
Filmmusik [redigera]
Utmärkelser [redigera]
- 1995 Invald som medlem i Föreningen Svenska Tonsättare
- 1996 Läkerols kulturpris
- 1996 Spelmannen
- 1997 Invald som ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien
- 1997 Christ Johnson-priset
- 1999 Stockholms Stads Hederspris
- 2001 Atterbergpriset
- 2003 Litteris et Artibus
- 2006 Rosenbergpriset
- 2007 Alfvénpriset
