Wilhelm Peterson-Berger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wilhelm Peterson-Berger
Peterson-Berger-portrait.jpg
Tonsättare
Födelsenamn Wilhelm Peterson-Berger
Pseudonym(er) P-B, "Pelle Bemme"
Född 27 februari 1867
Ullånger, Sverige
Död 3 december 1942 (75 år)
Östersund, Sverige
Epok/stil Nationalromantik
Aktiva år 1883–1942

Olof Wilhelm Peterson-Berger, född 27 februari 1867 i Ullånger i Ångermanland, död 3 december 1942 i Östersund, var en svensk tonsättare och musikskriftställare. Han var en av de främsta nationalromantiska svenska tonsättarna. Peterson-Berger är i Sverige välkänd för Frösöblomster 1-3, som innehåller pianostycken som Sommarsång, Vid Frösö kyrka och Intåg i Sommarhagen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Peterson-Bergers bostad Sommarhagen.

Peterson-Berger var äldsta barnet till lantmätaren Olof Peterson och Sofia Wilhelmina, född Berger, båda från Dalsland. När han föddes bodde familjen i Ullånger, men han tillbringade största delen av sin uppväxt i Burträsk och Umeå. Efter studentexamen 1885 studerade han vid musikkonservatoriet i Stockholm i fyra år, där han tog organistexamen samt studerade komposition. Därefter fortsatte han sina studier under ett år i Dresden. Sommaren 1889, innan han reste till Tyskland, besökte han Jämtland för första gången, vilket gav honom en stor upplevelse och blev början på hans starka band till detta landskap. I början av 1910-talet manifesterade han detta genom att bygga ett sommarhus vid HärkeFrösön i Jämtland, vilket fick namnet Sommarhagen. Tomten hade han köpt 1910 av redaktör J. Bromée.[1]

Efter året i Dresden flyttade Peterson-Berger tillbaka till Umeå och arbetade där som musik- och språklärare under ett par år. Under samma period var han även dirigent för Umeå musiksällskap. Därpå tackade han ja till ett erbjudande att arbeta som musiklärare i Tyskland, men stannade bara något år och återvände ännu en gång till Norrland[förtydliga]. År 1895 flyttade han till Stockholm, där han från och med 1896 blev musikkritiker vid Dagens Nyheter. Som sådan blev han omstridd och känd som mycket vass. Han gick till angrepp mot tonsättare som Wilhelm Stenhammar, Hugo Alfvén och Natanael Berg. Den vassa pennan fick till följd att han skaffade sig många fiender inom musiklivet, vilka vände sig emot honom som tonsättare. Förutom ett avbrott åren 1908–11, då han i stället var verksam som operaregissör på Kungliga Teatern (Stockholmsoperan), fortsatte Peterson-Berger som musikrecensent fram till 1930. I och med detta lämnade han också Stockholm och bosatte sig permanent på Frösön.

Wilhelm Peterson-Berger avled efter en tids sjukdom på Östersunds sjukhus den 3 december 1942.

Peterson-Berger som tonsättare[redigera | redigera wikitext]

I arbetsrummet i villan Sommarhagen.

Peterson-Berger var influerad av framför allt Grieg och Wagner. Ett uttalat mål med hans tonsättargärning var att förena folkmusik med konstmusik. Han är kanske mest känd för en rad pianostycken i nationalromantisk anda. De mest folkkära styckena ingår i samlingarna Frösöblomster 1-3, till exempel Vid Frösö kyrka och Sommarsång. Han tonsatte också många dikter av nordiska författare, bland annat Erik Axel Karlfeldt, där de mest kända kanske är Aspåkerspolska och Sång efter skördeanden - "Här dansar Fridolin".

Som orkesterkompositör är Peterson-Berger mindre känd. Det bör framhållas att orkesterverken ger en betydligt bredare och djupare bild av hans personlighet som tonsättare än de mindre verken. Han var i de större verken medvetet okonventionell och starkt personlig, men möjligen var hans kompositionsstudier inte tillräckligt omfattande för att han skulle bli en hantverksmässigt säker tonsättare i de större musikaliska formerna. Den kritik mot Peterson-Bergers större orkesterverk som har framförts av svenska musikvetare har handlat om brist på övergripande helhetskänsla samt en benägenhet att ibland begå stilbrott. Orkestreringen av verken kan sägas vara okonventionell på både gott och ont.

Peterson-Bergers symfonier är fem till antalet. Samtliga har namn och är programmusik, eller snarare idémusik som han själv kallade det. I de tre första symfonierna har varje sats en beskrivande rubrik. Det är just symfonierna som brukar anges som den svagaste länken i Peterson-Bergers produktion. Även om han som senromantiker inte ansåg sig följa det "gamla" symfoniska regelverket, finns det på många håll svagheter i de bärande idéerna. Ibland kan materialet gränsa till det banala. Den tredje, Same Ätnam, som målar en bild i toner av Lappland, brukar framhållas som mest lyckad och intresseväckande, särskilt den långsamma satsen, Sommarnatt. Som exempel på mindre goda satser brukar anges 2:a och 3:e satserna i 4:e symfonin (Holmia) och scherzosatsen i 5:e symfonin (Solitudo)[2].

Trots hög syftning har flera av hans arbeten därigenom stannat på halva vägen, och vid sidan av inspirerade satser står stundom partier som försvagar helhetsintrycket. Strävan efter enkelhet kom honom ibland att godtaga idéer, som inte ägde symfonisk bärkraft.[3]
— Gösta Percy

Peterson-Berger komponerade också en violinkonsert, som brukar anses som det mest lyckade orkesterverket i hans produktion. Denna saknar all form av litterärt program. Han var också operatonsättare och som sådan mest känd för Arnljot, som kan ses som en av Sveriges nationaloperor. Även om Peterson-Berger var nationalromantiker var han inte enbart intresserad av nordisk kultur, utan också av medelhavsländernas. Detta hörs bland annat i symfonin Sunnanfärd, som skildrar en tänkt eller drömd resa från Norden till Grekland och åter, samt i pianosviterna Anakreontika och Italiana.

Peterson-Berger var uttalat antisemitisk i sin syn på musiken, och när han i en recension beskrivit ett musikstycke av Moses Pergament som osvenskt och parasitärt rann sinnet på Moses Pergament. Han åkte hem till Peterson-Berger och gav honom en örfil i hans egen tambur.[4] Det var inte den enda smäll han erhöll, en gång fick han en av dåvarande operachefen John Forsell, om vilken P.-B. hade uttryckt sig misshagligt.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Orkesterverk[redigera | redigera wikitext]

  • Orientalisk dans, 1890
  • Majkarneval i Stockholm, uvertyr, 1892-93
  • Förspel till Sveagaldrar, 1897
  • Symfoni nr 1 i B-dur, Baneret, 1889-1903, omarbetad 1932-33. Satstitlar: "När vi först drogo ut", "Mellan fedjerna", "Vid hjältebåren", "Mot nya vårar".
  • I somras, svit, 1903 (finns även i version för piano)
  • Symfoni nr 2 i Ess-dur, Sunnanfärd, 1910. Satstitlar: "Stiltje - Seglats", "Rosenstaden: Dionysoståget - I Eros tempel - Symposion", "Hemlängtan - För sunnanvind".
  • Symfoni nr 3 i f-moll, Same Ätnam (Lappland), 1913-15. Satstitlar: "Forntidsbilder", "Vinterkväll", "Sommarnatt", "Framtidsdrömmar".
  • Romans i d-moll för violin och orkester, 1915
  • Koral och fuga ur Domedagsprofeterna, 1915
  • Earina, svit, 1917
  • Italiana, svit, 1922
  • Violinkonsert i fiss-moll, 1915-28
  • Symfoni nr 4 i A-dur, Holmia, 1929
  • Symfoni nr 5 i h-moll, Solitudo, 1932-33
  • Törnrosasagan (svit ur Lyckan), 1934
  • Ur Frösöblomster, svit för liten orkester, 1934

Kammarmusik[redigera | redigera wikitext]

  • Violinsonat nr 1, e-moll, op. 1, 1887
  • Violinsonat a-moll, 1887-88
  • Bolero, Cantilena, violin och piano, 1888
  • Melodi F-dur, violin och piano, 1889
  • Preludium, 2 violiner, 1889
  • Berceuse, cello och piano, 1891
  • Lyrisk sång, violin och piano, 1895
  • Suite, op. 15, 1896
  • 3 melodier ur Frösöblomster, violin och piano, 1904
  • Irmelin Rose, violin och piano, 1909
  • Serenad ur 4 danspoem, violin och piano, 1909
  • Violinsonat nr 2, G-dur, 1910
  • Melodi d-moll, violin och piano, 1916
  • En visa utan ord, violin och piano, 1916
  • Fem sånger, violin och piano, 1917
  • Gratulation ur Frösöblomster, violin och piano, 1923
  • Canzone, Melodia, violin och piano, 1952 (posth.)
  • Preludium, Intermezzo, 2 violiner, 1952 (posth.)

Pianomusik[redigera | redigera wikitext]

  • En herrskapstrall, 1883
  • Valse burlesque, 1886
  • Canzonetta, 1888 (arr. för violin och piano 1925)
  • Fuga f-moll, 1889
  • Valzerino, 1892
  • Vikingabalk (pianoduett), 1893
  • Bröllopsmarsch, 1894
  • Brudmarsch, 1895
  • Damernas album, op. 6, 1895
  • Tonmålningar, op. 13, 1896
  • Frösöblomster, 1896, 8 stycken, bl a Sommarsång, Lawn tennis, Till rosorna, Gratulation och Vid Frösö kyrka
  • Sex låtar, 1897
  • Invention a 2 voci, 1897
  • Glidande skyar, 1897
  • Inledning till festspelet Sveagaldrar, 1897
  • Stjärngossarna, 1897
  • Norrländsk rapsodi, 1898
  • Fyra danspoem, 1900
  • Serenad (arr. för violin och piano 1909)
  • Frösöblomster II, 1900, 6 stycken
  • I somras, 1903
  • Ur sagospelet Lyckan, 1903
  • Scener och motiv ur Ran, 1904
  • Danslek ur Ran, 1906
  • Folkvisor, pianosättningar av svensk folkmusik, 1906
  • Dansar, pianosättningar av svensk folkmusik, 1906
  • Kung Junis intåg, 1907
  • Sånger, 2 volymer, 1907 och 1913
  • Färdminnen, 1908
  • Ur Arnljot, 1909
  • Böljebyvals, 1909
  • Frösöblomster III: I sommarhagen, 1914, bl a Intåg i Sommarhagen
  • Tre albumblad i dansform, 1917
  • Earina, 1917, 7 stycken
  • Vallåt, 1917
  • Ur Domedagsprofeterna, 1919
  • September, 1920
  • Italiana, 1922
  • Ingrid och Ulf Tufvessons bröllop (ur Ran), 1922
  • Tre nya danspoem, 1924
  • Anakreontika, två häften, 1924 och 1936
  • Tre tondikter, 1928
  • Solitudo, 1930
  • På fjället i sol, 1932
  • Mirres menuett, 1952 (posth.)

Vokalverk med orkester m.m.[redigera | redigera wikitext]

  • Österländsk dansscen (Peterson-Berger), sopran, tenor, kör, 2 piano, 1892
  • Sveagaldrar, sångdramatiskt festspel vid Oscar II:s regeringsjubileum (Peterson-Berger), 1897
  • Bröllopssång (K.E. Forslund), tenor, baryton, kör, orgel, 1909
  • Aubade ur Domedagsprofeterna, 1916 (Peterson-Berger)
  • Norrbotten vid Luleå stads 300-årsjubileum 1921 (Albert Carlgren)
  • Kantat vid Umeå stads 300-årsjubileum (Peterson-Berger), 1922
  • Kantat vid Kungl. Teaterns 150-årsjubileum (Peterson-Berger), 1922, rev. 1935-36
  • Soluppgång, till 250-årsminnet av Frösö trivialskolas instiftelse (Frösö-kantaten) (Peterson-Berger), 1929

Blandad kör a cappella[redigera | redigera wikitext]

  • Fem dikter ur "Arne" (Bjørnstjerne Bjørnson) 1891-93
    • 1. Arnes sång
    • 2. Moderns sång
    • 3. Venevil
    • 4. Ingered Sletten
    • 5. Trädet
  • Solefallssang (Nordahl Rolfsen) 1891
  • Kan det tröste (Christian Winther) 1891
  • Skogssång (Albert Theodor Gellerstedt) 1890-tal
  • Stämning (Sigrid Elmblad) 1890-tal
  • Hvile i Skoven (Johan Sebastian Welhaven) 1894
  • Sånger för blandad kör 1891-94
    • Näcken (Erik Johan Stagnelius)
    • Guldfågel (Carl Snoilsky)
    • Vårsång I (Peterson-Berger)
    • Vårsång II (Peterson-Berger)
    • Juninatt (Peterson-Berger)
    • Det står ett ljus i Österland (folkvisa)
  • Anna Knutsdatter (Claus Pavels Riis) 1891
  • Åtta sånger för blandad kör, op. 11 (1890-94)
    • 1. Stemning (Jens Peter Jacobsen)
    • 2. I Fyrreskoven (I furuskogen) (Helena Nyblom)
    • 3. Ved havet (Johan Sebastian Welhaven)
    • 4. På fjeldesti (Bjørnstjerne Bjørnson)
    • 5. Vesleblomme (Bjørnstjerne Bjørnson)
    • 6. Killebukken (Bjørnstjerne Bjørnson)
    • 7. Lokkeleg (Bjørnstjerne Bjørnson)
    • 8. Dans! ropte Felen (Bjørnstjerne Bjørnson)
  • Solskinsvise (Bjørnstjerne Bjørnson) 1894
  • Tio sånger för blandad kör 1889-95
    • Ungdomsdröm (Peterson-Berger)
    • Sommarminnen (Peterson-Berger)
    • Sommaren kommer (Per Daniel Amadeus Atterbom)
    • Aften ved fjorden (Jørgen Moe)
    • Lokkende toner (Johan Sebastian Welhaven)
    • Min hu (Ernst von der Recke)
    • Prinsessen (Bjørnstjerne Bjørnson)
    • Herr Olav (norsk folkvisa)
    • Trollruna (norsk folkvisa)
    • Bröllopsskruden (rysk folkvisa)
  • Vårsång III (Peterson-Berger) 1895
  • Fjällvandrarsång (Gillis Bratt, rev. Peterson-Berger) 1907
  • Fansång (Peterson-Berger), 1936
  • Sverige (Bernhard Risberg), 1936
  • Aspåkerspolska (Erik Axel Karlfeldt), 1927
  • När jag för mig själv i mörka skogen går (Helena Nyblom), 1927
  • Som stjärnorna på himmelen, 1927
  • Jungfrun under lind (Ernst von der Recke), 1927
  • Brudsviten hälsar Elisiv (från operan) (Peterson-Berger), 1927
  • Irmelin (Jens Peter Jacobsen), 1927 (arr. för tenor och manskör 1934)
  • Danslek ur Ran, 1931 (arr. för manskör 1941)

Manskör[redigera | redigera wikitext]

  • En fjällfärd, för manskör (Peterson-Berger), 1893
    • I. Prolog
    • II. Vandringssång
    • III. På fjället i sol
    • IV. På fjället i regn
    • V. Humoresk
    • VI. Serenad
    • VII. Afsked
    • VIII. Epilog
  • Husarvisa, 1894
  • Fyrstämmiga sånger för mansröster, 1895-96
  • Finsk idyll, för manskör och barytonsolo (Johan Ludvig Runeberg), 1903
  • Guldfågel (Carl Snoilsky), 1903
  • Juninatt (Peterson-Berger, efter Michail Lermontov), 1903
  • Killebukken (Bjørnstjerne Bjørnson), 1903
  • I furuskogen (Helena Nyblom), 1903
  • Stämning (Jens Peter Jacobsen), 1903
  • Hyllning till Jämtland (Peterson-Berger), 1910
  • Hembygdshälsning (Peterson-Berger) 1911 (tillägnad Norrlands nation i Uppsala)
  • Fyra dikter av Erik Axel Karlfeldt för fyrstämming manskör, 1911-12
    • 1. Jungfru Maria
    • 2. Det förgångna
    • 3. Hästkarlar
    • 4. Fem farliga F
  • Sorgehymn vid August Strindbergs bår (Walter Hülphers), tenor, manskör, 1912
  • Sommarkväll (Prins Wilhelm), 1912
  • Gillets skål (J.W. Dumky), 1913
  • De tysta sångerna (Erik Axel Karlfeldt), tenor, manskör, 1914
  • Asra (Heinrich Heine), 1912
  • Hälsningsfanfar (okänd) 1918
  • Dalslands hembygdssång (Tor Arne), 1916 (även unison version)
  • Jutta kommer till Folkungarna (Verner von Heidenstam) 1922
  • Svensk folkvisa (Ack, Wärmeland du sköna) med tenorsolo, 1914
  • Kompankörer (Erik Axel Karlfeldt) 1924
    • Adrian Brushane
    • En gammal man
    • Julia Djuplin
  • Idrottssång (Peterson-Berger), 1936
  • Varje själ som längtan brinner (Viktor Rydberg)
  • Kör ur Arnljot (Peterson-Berger), 1944 (posth.)

Unison sång[redigera | redigera wikitext]

  • Dalmarsch (Erik Axel Karlfeldt) 1902
  • I Mora (Erik Axel Karlfeldt) 1903
  • Norrlandsminnen (Peterson-Berger), 1906
  • Svensk frihetssång (Biskop Thomas) 1910
  • Riddargossarnas sång (K.G. Ossiannilsson), 1912
  • Jämtlandssången (Peterson-Berger), 1931
  • Svensk medborgarsång, fritt efter Biskop Thomas, 1934
  • En Stockholms-sång (Johan Bergman), 1935
  • Idrottssång (Peterson-Berger), 1937

Solosånger med orkester[redigera | redigera wikitext]

  • Die Wallfahrt nach Kevlaar (Heinrich Heine), 1890. För baryton eller mezzo och orkester
  • Florez och Blanzeflor (Oscar Levertin), 1898
  • Älven till flickan (Viktor Rydberg), 1899
  • Skogsrået (Viktor Rydberg), 1899
  • Gullebarns vaggsånger (Verner von Heidenstam), 1913
    • 1. Spörj östan, spörj västan
    • 2. Mumla tumla humla
    • 3. Sikta sikta gullkorn
    • 4. Såg östan, såg västan
    • 5. Högt på fallets ormbunksnår
  • Til Majdag (Jens Peter Jacobsen), 1926
  • Serenata (Helena Nyblom), 1932
  • Det lysned i Skoven (Jørgen Moe), 1934
  • Höstsång (Verner von Heidenstam), 1936

Solosånger med piano[redigera | redigera wikitext]

  • O, moder kära (Friedrich Rückert) 1886
  • Tre sånger, op. 3, 1887
    • Til Majdag (Jens Peter Jacobsen)
    • Jag sadled min Hest en Morgenstund (Ernst von der Recke)
    • Irmelin Rose (Jens Peter Jacobsen)
  • Aftonstämning (Daniel Fallström) 1888
  • Vårsång (Peterson-Berger), 1892
  • Jämtlandsminnen, op. 4 (Peterson-Berger) 1893
    • Fjällvandring
    • Locklåt
  • Skogsidyll (Peterson-Berger)
  • Ur en kärlekssaga, sju sånger op. 14 (Günther Walling), 1896
    • Vackra barn der vid ditt fönster
    • Två klara stjärnor har himlen mist
    • Dagen flyr
    • Liksom den unga Zephyr
    • Ibland myrten och jasminer
    • Minns du rosentiden
    • Att sorg du mig gjort
  • Visor i folkton, op. 5, 1892
    • 1. När jag för mig själv i mörka skogen går (Helena Nyblom)
    • 2. Ditt namn har jag skrivit
    • 3. Som stjärnorna på himmelen
    • 4. Bland skogens höga furustammar (Helena Nyblom)
  • Och riddaren drog uti Österland (August Strindberg), 1892
  • Ur minnesångarna i Sverige, op.7 (Per Daniel Amadeus Atterbom), 1895
    • Sorg
    • Appelgården
  • To orientaliske Sange, op. 8 (Holger Drachmann), 1895
    • Osmans sang
    • Kut-Alkulub
  • Tre sånger, op. 10 (Ernst von der Recke), 1895
    • Jungfrun under lind
    • Sommarnattsdagg
    • Jungfrurosen
  • Två dikter av Birger Mörner, 1896
    • Än korpens vinge min tanke tar
    • Där hjortronen blomma
  • Två sånger, op. 9, 1895-96
    • Hemlängtan (Jørgen Moe)
    • Serenata (Helena Nyblom)
  • Marits visor, op. 12 (Bjørnstjerne Bjørnson), 1896
    • 1. Kom bukken til gutten
    • 2. Solen skiner vakkert om kvælden
    • 3. Holder du af mig
  • Mor Britta (Fredrik August Dahlgren), 1898
  • Dichtungen von Friedrich Nietzsche 1901
    • Meine Rosen
    • Venedig
    • Ecce homo
    • Zarathustras Rundgesang
    • Dionysos-Dithyramb
    • Nicht lange durstest du noch
    • Tag meines Lebens!
    • Heiterkeit, güldene, komm!
  • Vier Gedichte von Ricarda Huch, 1910
    • Liebesreime
    • Vorfrühling
    • Die letzte Nacht
    • Musik bewegt mich
  • Frukttid (Anders Österling), 1919
  • Orientaliska fantasier (Heinrich Heine)
    • Das goldene Kalb
    • Der Asra
  • Två romantiska visor, 1932
  • Svensk lyrik, serie 1
    • Häfte 1, op. 17, 1896
      • 1. Till bruden (Verner von Heidenstam)
      • 2. Maj (Oscar Levertin)
      • 3. Titania (Gustaf Fröding)
    • Häfte 2, 1896
      • Florez och Blanzeflor, op. 18:1 (Oscar Levertin)
    • Häfte 3, 1896
      • Höstsång, op. 18:2 (Verner von Heidenstam)
    • Häfte 4, 1898
      • Älven till flickan (Viktor Rydberg)
    • Häfte 5, 1898
      • Skogsrået (Viktor Rydberg) 1898
    • Häfte 6, 1913, Gullebarns vaggsånger (Verner von Heidenstam), 1913
      • 1. Spörj östan, spörj västan
      • 2. Mumla tumla humla
      • 3. Sikta sikta gullkorn
      • 4. Såg östan, såg västan
      • 5. Högt på fallets ormbunksnår
  • Svensk lyrik, serie 2
    • Häfte 1, 1900, Ur Fridolins visor (Erik Axel Karlfeldt)
      • Månhymn vid Lambertsmässan
      • Du ler
      • Humlevisa
      • Jorum
      • Intet är som väntans tider
    • Häfte 2, 1901, Ur Fridolins lustgård (Erik Axel Karlfeldt)
      • Längtan heter min arvedel
      • Maj i Munga
      • Dina ögon äro eldar
      • Böljebyvals
      • Aspåkerspolska
    • Häfte 3, 1902, Ur Fridolins lustgård (Erik Axel Karlfeldt)
      • Herr Ollondal
      • På värdshuset Kopparflöjeln
      • En madrigal
    • Häfte 4, 1905, Ur Vildmarks- och kärleksvisor (Erik Axel Karlfeldt)
      • Drömd lycka
      • Serenad
      • Sagan om Rosalind
      • En spelmansvisa
    • Häfte 5, 1905, Fyra muntra visor (Erik Axel Karlfeldt)
      • Beväringsvisa
      • Sång efter skördeanden
      • Fanjunkar Berg
      • Selinda och Leander
    • Häfte 6, 1906
      • Löskekarlarnas sång (Erik Axel Karlfeldt)
    • Häfte 7, 1927-28, Ur Hösthorn (Erik Axel Karlfeldt)
      • Vandring
      • Gammal ramsa
      • Humlor
  • Svensk lyrik, serie 3
    • Häfte 1, 1911, Fyra dikter av August Strindberg
      • Mitt trollslott
      • Sju rosor och sju eldar
      • Semele
      • Villemo
    • Häfte 2, 1914, Offerkransar (Anders Österling)
      • O liv, jag såg dig
      • Återkomst
      • Hesperis
      • Det blir ej till stoft
    • Häfte 3, 1921, Två dikter av Bo Bergman
      • Melodi
      • Ödevisan
    • Häfte 4, 1921, Tre dikter av Bo Bergman
      • En gammal dansrytm
      • Vid ässjorna
      • Under vintergatan
    • Häfte 5/6, 1914-24, Två visor av Gustaf Fröding
      • En visa om kärlek
      • En vintervisa
  • Tre sånger ur Arnljot (Peterson-Berger), 1909
    • Arnljot hälsar Jämtland
    • Arnljots kärlekssång
    • Tormods kvad
  • Vainos sånger ur Arnljot (Peterson-Berger), 1909
    • Vems röst hör jag ropa över fjällen
    • O, vore var maska jag knyter
  • Gesällvisa (okänd författare) 1922
  • Till Alma Arbman på sextioårsdagen (Johann Wolfgang von Goethe)
  • Tre andliga sånger av G*****, 1924

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Musikdramer[redigera | redigera wikitext]

Varia[redigera | redigera wikitext]

  • "Nibelungens ring" och dess första framförande i Sverige: [Wagner,R.] [Illustr.]. Stockholm. 1907. Libris 2962959 
  • Svensk musikkultur. Askerbergs populär-vetenskapliga bibliotek ; 4. Uppsala: Askerberg. 1911. Libris 1695015 
  • Richard Wagner som kulturföreteelse: sju betraktelser. Stockholm: Ljus. 1913. Libris 626245 
  • Wagnerarfvet. Stockholm. 1913. Libris 2962961 
  • P.-B. recensioner: glimtar och skuggor ur Stockholms musikvärld 1896 - 1923. 1, 1896-1908. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1923. Libris 8209342 
  • Melodins mysterium: nutidsbetraktelser över musikens väsen. Stockholm: Natur och kultur. 1937. Libris 1375023 
  • Om musik: ett urval essayer och kritiker. Stockholm: Bonnier. 1942. Libris 663842 
  • Minnen. Uppsala. 1943. Libris 28331 
  • Från utsiktstornet: essayer om musik och annat. Östersund. 1951. Libris 8211054 
  • Fjällminnen: samlade artiklar. WPBI skriftserie, 1651-9019 ; 2. Östersund: Jengel. 2003. Libris 9166331. ISBN 91-88672-08-5 


Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

  • Wilhelm Peterson-Berger bearbetade och publicerade en reviderad översättning av Friedrich Nietzsches Så talade Zarathustra år 1913.
  • Wilhelm Peterson-Berger har fått två vägar uppkallade efter sig. Båda heter Peterson-Bergers väg. Den ena går mellan gamla färjeläget vid Vallsundet och Frösö kyrka och passerar därmed Sommarhagen, den andra ligger i stadsdelen Gottsunda i Uppsala.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1907-1918. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 167. Libris 190147. ISBN 91-46-13376-3 
  2. ^ Percy 1979
  3. ^ Percy 1979
  4. ^ Arvidsson, Håkan (9 januari 2008). ”Måltavla för tidens fördomar”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/maltavla-for-tidens-fordomar_754861.svd. Läst 2010-06-15. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Beite, Sten (1965). Wilhelm Peterson-Berger: en känd och okänd tondiktare. Saltsjöbaden: Wilhelm Peterson-Berger sällskapet. Libris 1299235 
  • Eckerberg, Tore (1970). Wilhelm Peterson-Berger: retarderande faktor i svenskt musikliv?. Göteborg: Göteborgs universitet. Libris 12540728 
  • Evertsson, Maria (2001). Wilhelm Peterson-Bergers konstfilosofi: inflytandet från Friedrich Nietzsche och Richard Wagner. Musikvetenskapliga serien, Uppsala, 1102-6960 ; 50. Uppsala: Uppsala univ., Institutionen för musikvetenskap. Libris 8408502 
  • Karlsson, Henrik (2013). Wilhelm Peterson-Berger: tondiktare och kritiker. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 128. Skellefteå: Norma. Libris 13924312. ISBN 9789172170988 
  • Kask, Jan (1974). Wilhelm Peterson-Berger: den nutida forskningens förutsättningar och uppgifter. Uppsala: Uppsala universitet. Libris 12540615 
  • Lingblom, Hans (2003). Wilhelm Peterson-Berger på CD: en discografi. WPBI skriftserie, 1651-9019 ; 1. Östersund: Wilhelm Peterson-Berger institutet (WPBI). Libris 8892956 
  • Percy, Gösta (1982). Wilhelm Peterson-Berger. [Stockholm]. Libris 8205023 
  • Rosengren, Henrik (2001). "Cause célèbre": "juden" som nationellt hot i Sverige 1917-1929 : tre fallstudier. Lund: Lunds univ., Historiska institutionen. Libris 8405079 
  • Rosengren, Henrik (2002). ”Slagsmålet på Rådmansgatan: en fallstudie av antimodernism och antisemitism i 1920-talets Sverige”. Historielärarnas förenings årsskrift 2002,: sid. 43-52 : ill.. 0439-2434. ISSN 0439-2434.  Libris 8875786
  • Scriven, Marianne Sjoren (1973). The art songs of Wilhelm Peterson-Berger. Ann Arbor, Mich.: U.M.I. Libris 304813 
  • Sundkvist, Axel V. (1975). Wilhelm Peterson-Berger, Sven Kjellström och Västerbotten. Umeå: Förf. Libris 1299243 
  • Tråvén, Marianne (1984). Peterson-Berger som musikkritiker: undersökningen är baserad på recensioner ur Dagens Nyheter 1912. Stockholms universitet. Musikvetenskapliga inst. Libris 12655836 
  • Wilhelm Peterson-Berger: festskrift : den 27 februari 1937. Stockholm: Natur och kultur. 1937. Libris 1375024 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]