Wilhelm Peterson-Berger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wilhelm Peterson-Berger
Peterson-Berger-portrait.jpg
Information
Födelsenamn Wilhelm Peterson-Berger
Pseudonym(er) P-B
Född 27 februari 1867
Ullånger, Sverige
Död 3 december 1942 (75 år)
Östersund, Sverige
Epok/stil Nationalromantik
Aktiva år 1883–1942

Olof Wilhelm Peterson-Berger, född 27 februari 1867 i Ullånger i Ångermanland, död 3 december 1942 i Östersund, var en svensk tonsättare och musikskriftställare. Han var en av de främsta nationalromantiska svenska tonsättarna. Peterson-Berger är i Sverige välkänd för Frösöblomster 1-3, som innehåller pianostycken som Sommarsång, Vid Frösö kyrka och Intåg i Sommarhagen.

Innehåll

Biografi[redigera]

Peterson-Bergers bostad Sommarhagen.

Peterson-Berger var äldsta barnet till lantmätaren Olof Peterson och Sofia Wilhelmina, född Berger, båda från Dalsland. När han föddes bodde familjen i Ullånger, men han tillbringade största delen av sin uppväxt i Burträsk och Umeå. Efter studentexamen 1885 studerade han vid musikkonservatoriet i Stockholm i fyra år, där han tog organistexamen samt studerade komposition. Därefter fortsatte han sina studier under ett år i Dresden. Sommaren 1889, innan han reste till Tyskland, besökte han Jämtland för första gången, vilket gav honom en stor upplevelse och blev början på hans starka band till detta landskap. I början av 1910-talet manifesterade han detta genom att bygga ett sommarhus vid Härke på Frösön i Jämtland, vilket fick namnet Sommarhagen. Tomten hade han köpt 1910 av redaktör J. Bromée.[1]

Efter året i Dresden flyttade Peterson-Berger tillbaka till Umeå och arbetade där som musik- och språklärare under ett par år. Under samma period var han även dirigent för Umeå musiksällskap. Därpå tackade han ja till ett erbjudande att arbeta som musiklärare i Tyskland, men stannade bara något år och återvände ännu en gång till Norrland[förtydliga]. År 1895 flyttade han till Stockholm, där han från och med 1896 blev musikkritiker vid Dagens Nyheter. Som sådan blev han omstridd och känd som mycket vass. Han gick till angrepp mot tonsättare som Wilhelm Stenhammar, Hugo Alfvén och Natanael Berg. Den vassa pennan fick till följd att han skaffade sig många fiender inom musiklivet, vilka vände sig emot honom som tonsättare. Förutom ett avbrott åren 1908–11, då han i stället var verksam som operaregissör på Kungliga Teatern (Stockholmsoperan), fortsatte Peterson-Berger som musikrecensent fram till 1930. I och med detta lämnade han också Stockholm och bosatte sig permanent på Frösön.

Wilhelm Peterson-Berger avled efter en tids sjukdom på Östersunds sjukhus den 3 december 1942.

Peterson-Berger som tonsättare[redigera]

I arbetsrummet i villan Sommarhagen.

Peterson-Berger var influerad av framför allt Grieg och Wagner. Ett uttalat mål med hans tonsättargärning var att förena folkmusik med konstmusik. Han är kanske mest känd för en rad pianostycken i nationalromantisk anda. De mest folkkära styckena ingår i samlingarna Frösöblomster 1-3, till exempel Vid Frösö kyrka och Sommarsång. Han tonsatte också många dikter av nordiska författare, bland annat Erik Axel Karlfeldt, där de mest kända kanske är Aspåkerspolska och Sång efter skördeanden - "Här dansar Fridolin".

Som orkesterkompositör är Peterson-Berger mindre känd. Det bör framhållas att orkesterverken ger en betydligt bredare och djupare bild av hans personlighet som tonsättare än de mindre verken. Han var i de större verken medvetet okonventionell och starkt personlig, men möjligen var hans kompositionsstudier inte tillräckligt omfattande för att han skulle bli en hantverksmässigt säker tonsättare i de större musikaliska formerna. Den kritik mot Peterson-Bergers större orkesterverk som har framförts av svenska musikvetare har handlat om brist på övergripande helhetskänsla samt en benägenhet att ibland begå stilbrott. Orkestreringen av verken kan sägas vara okonventionell på både gott och ont.

Peterson-Bergers symfonier är fem till antalet. Samtliga har namn och är programmusik, eller snarare idémusik som han själv kallade det. I de tre första symfonierna har varje sats en beskrivande rubrik. Det är just symfonierna som brukar anges som den svagaste länken i Peterson-Bergers produktion. Även om han som senromantiker inte ansåg sig följa det "gamla" symfoniska regelverket, finns det på många håll svagheter i de bärande idéerna. Ibland kan materialet gränsa till det banala. Den tredje, Same Ätnam, som målar en bild i toner av Lappland, brukar framhållas som mest lyckad och intresseväckande, särskilt den långsamma satsen, Sommarnatt. Som exempel på mindre goda satser brukar anges 2:a och 3:e satserna i 4:e symfonin (Holmia) och scherzosatsen i 5:e symfonin (Solitudo)[2].

” Trots hög syftning har flera av hans arbeten därigenom stannat på halva vägen, och vid sidan av inspirerade satser står stundom partier som försvagar helhetsintrycket. Strävan efter enkelhet kom honom ibland att godtaga idéer, som inte ägde symfonisk bärkraft.[3] „
— Gösta Percy

Peterson-Berger komponerade också en violinkonsert, som brukar anses som det mest lyckade orkesterverket i hans produktion. Denna saknar all form av litterärt program. Han var också operatonsättare och som sådan mest känd för Arnljot, som kan ses som en av Sveriges nationaloperor. Även om Peterson-Berger var nationalromantiker var han inte enbart intresserad av nordisk kultur, utan också av medelhavsländernas. Detta hörs bland annat i symfonin Sunnanfärd, som skildrar en tänkt eller drömd resa från Norden till Grekland och åter, samt i pianosviterna Anakreontika och Italiana.

Peterson-Berger var uttalat antisemitisk i sin syn på musiken och när han i en recension beskrivit ett musikstycke av Moses Pergament som osvenskt och parasitärt, rann sinnet på Moses Pergament. Han åkte hem till Peterson-Berger och gav honom en örfil i hans egen tambur.[4] Det var inte enda smällen han erhöll, en gång blev han tillslagen av dåvarande operachefen John Forsell, om vilken P.-B. hade uttryckt sig misshagande.

Verk[redigera]

Orkesterverk[redigera]

  • Orientalisk dans, 1890
  • Majkarneval i Stockholm, uvertyr, 1892-93
  • Förspel till Sveagaldrar, 1897
  • Symfoni nr 1 i B-dur, Baneret, 1889-1903, omarbetad 1932-33. Satstitlar: "När vi först drogo ut", "Mellan fedjerna", "Vid hjältebåren", "Mot nya vårar".
  • I somras, svit, 1903 (finns även i version för piano)
  • Symfoni nr 2 i Ess-dur, Sunnanfärd, 1910. Satstitlar: "Stiltje - Seglats", "Rosenstaden: Dionysoståget - I Eros tempel - Symposion", "Hemlängtan - För sunnanvind".
  • Symfoni nr 3 i f-moll, Same Ätnam (Lappland), 1913-15. Satstitlar: "Forntidsbilder", "Vinterkväll", "Sommarnatt", "Framtidsdrömmar".
  • Romans i d-moll för violin och orkester, 1915
  • Koral och fuga ur Domedagsprofeterna, 1915
  • Earina, svit, 1917
  • Italiana, svit, 1922
  • Violinkonsert i fiss-moll, 1915-28
  • Symfoni nr 4 i A-dur, Holmia, 1929
  • Symfoni nr 5 i h-moll, Solitudo, 1932-33
  • Törnrosasagan (svit ur Lyckan), 1934
  • Ur Frösöblomster, svit för liten orkester, 1934

Kammarmusik[redigera]

  • Violinsonat nr 1, e-moll, op. 1, 1887
  • Violinsonat a-moll, 1887-88
  • Bolero, Cantilena, violin och piano, 1888
  • Melodi F-dur, violin och piano, 1889
  • Preludium, 2 violiner, 1889
  • Berceuse, cello och piano, 1891
  • Lyrisk sång, violin och piano, 1895
  • Suite, op. 15, 1896
  • 3 melodier ur Frösöblomster, violin och piano, 1904
  • Irmelin Rose, violin och piano, 1909
  • Serenad ur 4 danspoem, violin och piano, 1909
  • Violinsonat nr 2, G-dur, 1910
  • Melodi d-moll, violin och piano, 1916
  • En visa utan ord, violin och piano, 1916
  • Fem sånger, violin och piano, 1917
  • Gratulation ur Frösöblomster, violin och piano, 1923
  • Canzone, Melodia, violin och piano, 1952 (posth.)
  • Preludium, Intermezzo, 2 violiner, 1952 (posth.)

Pianomusik[redigera]

  • En herrskapstrall, 1883
  • Valse burlesque, 1886
  • Canzonetta, 1888 (arr. för violin och piano 1925)
  • Fuga f-moll, 1889
  • Valzerino, 1892
  • Vikingabalk (pianoduett), 1893
  • Bröllopsmarsch, 1894
  • Brudmarsch, 1895
  • Damernas album, op. 6, 1895
  • Tonmålningar, op. 13, 1896
  • Frösöblomster, 1896, 8 stycken, bl a Sommarsång, Lawn tennis, Till rosorna, Gratulation och Vid Frösö kyrka
  • Sex låtar, 1897
  • Invention a 2 voci, 1897
  • Glidande skyar, 1897
  • Inledning till festspelet Sveagaldrar, 1897
  • Stjärngossarna, 1897
  • Norrländsk rapsodi, 1898
  • Fyra danspoem, 1900
  • Serenad (arr. för violin och piano 1909)
  • Frösöblomster II, 1900, 6 stycken
  • I somras, 1903
  • Ur sagospelet Lyckan, 1903
  • Scener och motiv ur Ran, 1904
  • Danslek ur Ran, 1906
  • Folkvisor, pianosättningar av svensk folkmusik, 1906
  • Dansar, pianosättningar av svensk folkmusik, 1906
  • Kung Junis intåg, 1907
  • Sånger, 2 volymer, 1907 och 1913
  • Färdminnen, 1908
  • Ur Arnljot, 1909
  • Böljebyvals, 1909
  • Frösöblomster III: I sommarhagen, 1914, bl a Intåg i Sommarhagen
  • Tre albumblad i dansform, 1917
  • Earina, 1917, 7 stycken
  • Vallåt, 1917
  • Ur Domedagsprofeterna, 1919
  • September, 1920
  • Italiana, 1922
  • Ingrid och Ulf Tufvessons bröllop (ur Ran), 1922
  • Tre nya danspoem, 1924
  • Anakreontika, två häften, 1924 och 1936
  • Tre tondikter, 1928
  • Solitudo, 1930
  • På fjället i sol, 1932
  • Mirres menuett, 1952 (posth.)

Vokalverk med orkester m.m.[redigera]

  • Österländsk dansscen (Peterson-Berger), sopran, tenor, kör, 2 piano, 1892
  • Sveagaldrar, sångdramatiskt festspel vid Oscar II:s regeringsjubileum (Peterson-Berger), 1897
  • Bröllopssång (K.E. Forslund), tenor, baryton, kör, orgel, 1909
  • Aubade ur Domedagsprofeterna, 1916 (Peterson-Berger)
  • Norrbotten vid Luleå stads 300-årsjubileum 1921 (Albert Carlgren)
  • Kantat vid Umeå stads 300-årsjubileum (Peterson-Berger), 1922
  • Kantat vid Kungl. Teaterns 150-årsjubileum (Peterson-Berger), 1922, rev. 1935-36
  • Soluppgång, till 250-årsminnet av Frösö trivialskolas instiftelse (Frösö-kantaten) (Peterson-Berger), 1929

Blandad kör a cappella[redigera]

Manskör[redigera]

  • En fjällfärd, för manskör (Peterson-Berger), 1893
    • I. Prolog
    • II. Vandringssång
    • III. På fjället i sol
    • IV. På fjället i regn
    • V. Humoresk
    • VI. Serenad
    • VII. Afsked
    • VIII. Epilog
  • Husarvisa, 1894
  • Fyrstämmiga sånger för mansröster, 1895-96
  • Finsk idyll, för manskör och barytonsolo (Johan Ludvig Runeberg), 1903
  • Guldfågel (Carl Snoilsky), 1903
  • Juninatt (Peterson-Berger, efter Michail Lermontov), 1903
  • Killebukken (Bjørnstjerne Bjørnson), 1903
  • I furuskogen (Helena Nyblom), 1903
  • Stämning (Jens Peter Jacobsen), 1903
  • Hyllning till Jämtland (Peterson-Berger), 1910
  • Hembygdshälsning (Peterson-Berger) 1911 (tillägnad Norrlands nation i Uppsala)
  • Fyra dikter av Erik Axel Karlfeldt för fyrstämming manskör, 1911-12
    • 1. Jungfru Maria
    • 2. Det förgångna
    • 3. Hästkarlar
    • 4. Fem farliga F
  • Sorgehymn vid August Strindbergs bår (Walter Hülphers), tenor, manskör, 1912
  • Sommarkväll (Prins Wilhelm), 1912
  • Gillets skål (J.W. Dumky), 1913
  • De tysta sångerna (Erik Axel Karlfeldt), tenor, manskör, 1914
  • Asra (Heinrich Heine), 1912
  • Hälsningsfanfar (okänd) 1918
  • Dalslands hembygdssång (Tor Arne), 1916 (även unison version)
  • Jutta kommer till Folkungarna (Verner von Heidenstam) 1922
  • Svensk folkvisa (Ack, Wärmeland du sköna) med tenorsolo, 1914
  • Kompankörer (Erik Axel Karlfeldt) 1924
    • Adrian Brushane
    • En gammal man
    • Julia Djuplin
  • Idrottssång (Peterson-Berger), 1936
  • Varje själ som längtan brinner (Viktor Rydberg)
  • Kör ur Arnljot (Peterson-Berger), 1944 (posth.)

Unison sång[redigera]

Solosånger med orkester[redigera]

Solosånger med piano[redigera]

  • O, moder kära (Friedrich Rückert) 1886
  • Tre sånger, op. 3, 1887
  • Aftonstämning (Daniel Fallström) 1888
  • Vårsång (Peterson-Berger), 1892
  • Jämtlandsminnen, op. 4 (Peterson-Berger) 1893
    • Fjällvandring
    • Locklåt
  • Skogsidyll (Peterson-Berger)
  • Ur en kärlekssaga, sju sånger op. 14 (Günther Walling), 1896
    • Vackra barn der vid ditt fönster
    • Två klara stjärnor har himlen mist
    • Dagen flyr
    • Liksom den unga Zephyr
    • Ibland myrten och jasminer
    • Minns du rosentiden
    • Att sorg du mig gjort
  • Visor i folkton, op. 5, 1892
    • 1. När jag för mig själv i mörka skogen går (Helena Nyblom)
    • 2. Ditt namn har jag skrivit
    • 3. Som stjärnorna på himmelen
    • 4. Bland skogens höga furustammar (Helena Nyblom)
  • Och riddaren drog uti Österland (August Strindberg), 1892
  • Ur minnesångarna i Sverige, op.7 (Per Daniel Amadeus Atterbom), 1895
    • Sorg
    • Appelgården
  • To orientaliske Sange, op. 8 (Holger Drachmann), 1895
    • Osmans sang
    • Kut-Alkulub
  • Tre sånger, op. 10 (Ernst von der Recke), 1895
    • Jungfrun under lind
    • Sommarnattsdagg
    • Jungfrurosen
  • Två dikter av Birger Mörner, 1896
    • Än korpens vinge min tanke tar
    • Där hjortronen blomma
  • Två sånger, op. 9, 1895-96
  • Marits visor, op. 12 (Bjørnstjerne Bjørnson), 1896
    • 1. Kom bukken til gutten
    • 2. Solen skiner vakkert om kvælden
    • 3. Holder du af mig
  • Mor Britta (Fredrik August Dahlgren), 1898
  • Dichtungen von Friedrich Nietzsche 1901
    • Meine Rosen
    • Venedig
    • Ecce homo
    • Zarathustras Rundgesang
    • Dionysos-Dithyramb
    • Nicht lange durstest du noch
    • Tag meines Lebens!
    • Heiterkeit, güldene, komm!
  • Vier Gedichte von Ricarda Huch, 1910
    • Liebesreime
    • Vorfrühling
    • Die letzte Nacht
    • Musik bewegt mich
  • Frukttid (Anders Österling), 1919
  • Orientaliska fantasier (Heinrich Heine)
    • Das goldene Kalb
    • Der Asra
  • Två romantiska visor, 1932
  • Svensk lyrik, serie 1
  • Svensk lyrik, serie 2
    • Häfte 1, 1900, Ur Fridolins visor (Erik Axel Karlfeldt)
      • Månhymn vid Lambertsmässan
      • Du ler
      • Humlevisa
      • Jorum
      • Intet är som väntans tider
    • Häfte 2, 1901, Ur Fridolins lustgård (Erik Axel Karlfeldt)
      • Längtan heter min arvedel
      • Maj i Munga
      • Dina ögon äro eldar
      • Böljebyvals
      • Aspåkerspolska
    • Häfte 3, 1902, Ur Fridolins lustgård (Erik Axel Karlfeldt)
      • Herr Ollondal
      • På värdshuset Kopparflöjeln
      • En madrigal
    • Häfte 4, 1905, Ur Vildmarks- och kärleksvisor (Erik Axel Karlfeldt)
      • Drömd lycka
      • Serenad
      • Sagan om Rosalind
      • En spelmansvisa
    • Häfte 5, 1905, Fyra muntra visor (Erik Axel Karlfeldt)
      • Beväringsvisa
      • Sång efter skördeanden
      • Fanjunkar Berg
      • Selinda och Leander
    • Häfte 6, 1906
    • Häfte 7, 1927-28, Ur Hösthorn (Erik Axel Karlfeldt)
      • Vandring
      • Gammal ramsa
      • Humlor
  • Svensk lyrik, serie 3
    • Häfte 1, 1911, Fyra dikter av August Strindberg
      • Mitt trollslott
      • Sju rosor och sju eldar
      • Semele
      • Villemo
    • Häfte 2, 1914, Offerkransar (Anders Österling)
      • O liv, jag såg dig
      • Återkomst
      • Hesperis
      • Det blir ej till stoft
    • Häfte 3, 1921, Två dikter av Bo Bergman
      • Melodi
      • Ödevisan
    • Häfte 4, 1921, Tre dikter av Bo Bergman
      • En gammal dansrytm
      • Vid ässjorna
      • Under vintergatan
    • Häfte 5/6, 1914-24, Två visor av Gustaf Fröding
      • En visa om kärlek
      • En vintervisa
  • Tre sånger ur Arnljot (Peterson-Berger), 1909
    • Arnljot hälsar Jämtland
    • Arnljots kärlekssång
    • Tormods kvad
  • Vainos sånger ur Arnljot (Peterson-Berger), 1909
    • Vems röst hör jag ropa över fjällen
    • O, vore var maska jag knyter
  • Gesällvisa (okänd författare) 1922
  • Till Alma Arbman på sextioårsdagen (Johann Wolfgang von Goethe)
  • Tre andliga sånger av G*****, 1924

Musikdramer[redigera]

Alla med text av Peterson-Berger

Kuriosa[redigera]

  • Wilhelm Peterson-Berger bearbetade och publicerade en reviderad översättning av Friedrich Nietzsches Så talade Zarathustra år 1913.
  • Wilhelm Peterson-Berger har fått två vägar uppkallade efter sig. Båda heter Peterson-Bergers väg. Den ena går mellan gamla färjeläget vid Vallsundet och Frösö kyrka och passerar därmed Sommarhagen, den andra ligger i stadsdelen Gottsunda i Uppsala.

Referenser[redigera]

Noter[redigera]

  1. ^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1907-1918. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Sid. 167. Libris 190147. ISBN 91-46-13376-3 
  2. ^ Gösta Percy i Sohlmans artikel om Peterson-Berger
  3. ^ Gösta Percy i Sohlmans musiklexikon, band 5. Sohlmans förlag AB, 1979
  4. ^ Arvidsson, Håkan (9 januari 2008). ”Måltavla för tidens fördomar”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/maltavla-for-tidens-fordomar_754861.svd. Läst 2010-06-15. 

Tryckta källor[redigera]

Externa länkar[redigera]

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wilhelm_Peterson-Berger&oldid=21421569"