Boeing B-29 Superfortress
Från Wikipedia
 |
|
| Boeing B-29 Superfortress | |
|---|---|
| Beskrivning | |
| Typ | Tungt bombflygplan |
| Besättning | 10-11 |
| Första flygning | 21 september 1942 |
| I aktiv tjänst | 1944- |
| Varianter | |
| Tillverkare | Boeing Military Airplane Comp |
| Generella egenskaper | |
| Längd | 30,18 m |
| Spännvidd | 43,05 m |
| Höjd | 9,02 m |
| Vingyta | 161,3 m2 |
| Tomvikt | 31 820 kg |
| Lastförmåga | 24 430 kg |
| Maximal startvikt | 56 250 kg |
| Motor | 4 × Wright R-3350 18-cylindriga stjärnmotorer |
| Motorstyrka | 4 x 2200 hk |
| Prestanda | |
| Maximal hastighet | 576 km/h |
| Räckvidd vid maximal vikt | 9 400 km |
| Transporträckvidd | |
| Maximal flyghöjd | 9 700 m |
| Stigförmåga | 4.5 m/s |
| Dragkraft/viktförhållande | |
| Beväpning | |
| Kanoner / kulsprutor | En rörlig 20 mm M2 kanon tio rörliga 12,7 mm Browning kulsprutor |
| Bomber | 9,000 kg standard last, kan modifieras för att bära två yttre 10 000 kg T-14 Earthquake bomber. |
Boeing B-29 Superfortress är det amerikanska bombplan, som vanligtvis sammankopplas med fällningen av atombomber över Hiroshima den 6 augusti och Nagasaki den 9 augusti 1945.
B-29 hade emellertid då använts i cirka ett år för att åsamka Japan skador på kommunikationer och industrier samt bombningar av civilbefolkningen. Nära 4 000 plan tillverkades. Dessa användes i stort sett endast i striderna i Stilla Havet. En av de stora fördelarna med B-29 var dess höjdprestanda, som minskade typens sårbarhet mot fiendens motåtgärder, bla luftvärnskanoner.
B-29 och en uppgraderad version B-50 användes av US Air Force in på femtiotalet.
