Damidrott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Daniela Hantuchová, slovakisk tennisspelare.
Basketmatch i Europacupen för damer säsongen 2004/2005.

Damidrott har oftast varit en vidareutveckling av herridrotten, som har utgjort normen för idrott i väsentligen de flesta idrottande kulturer. Oftast har damernas idrottande varit begränsat till ett betydligt mindre antal grenar, framför allt mindre fysiskt krävande, inom bland annat bollsporter (som basket, bordtennis, handboll och volleyboll), friidrott (tidigare enbart vissa grenar), gymnastik, ridning, simning, skidsport, sportskytte och tennis.

I antikens olympiska spel fick inte damerna vara med, och höll i stället de egna Heraiaspelen, åren 1922 till1934 hölls särskilda damolympiader.

Under 1900-talet, framför allt sista fjärdedelen, ökade det organiserade damidrottandet med definitivt genombrott under 1970-talet, då bland annat damernas organiserade bandy och fotboll slog igenom på många håll, vilket på många håll i världen speglade en samhällsutveckling med jämställdhet som ideal. Framför allt från 1980- och 90-talen påverkade detta även mycket fysiskt krävande sporter som tidigare ansetts väldigt "grabbiga", till exempel boxning, ishockey och rugby.

Andelen kvinnor i idrottsvärlden är stigande i större delen av världen, särskilt i olympiska spelen och andra internationella tävlingar. Än så länge är antalet professionella idrottskvinnor litet i förhållande till männen. De finns framför allt i individuella bollsporter som golf och tennis. Med damidrottandets framväxt har det i mediarapportering blivit allt viktigare att inte bara tala om vilken sport det rör, utom även vilken könsindelningsklass tävlingen rör.

Damidrott i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Sverige har jämfört med flera andra länder relativt välutvecklad damidrott inom flera grenar, och i vissa sporter, bland annat alpin skidåkning och skidskytte, har de svenska damerna under vissa säsonger fått större massmedial uppmärksamhet än herrarna. I Östeuropa utvecklades framför allt under kommunismens dagar framgångsrik damidrott.

De största damidrotterna i Sverige, räknat per antal registrerade utövare 2007, är friidrott (253 000), fotboll (197 000) och gymnastik (195 000). Inom till exempel friidrott, gymnastik och ridsport finns det i Sverige fler kvinnliga än manliga utövare.[1]

Det första Dam-SM i friidrott hölls 1927 i Lidköping.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Idrotten i siffror”. Riksidrottsförbundet. 5 oktober 2007. sid. 2. http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_121/scope_128/ImageVaultHandler.aspx. Läst 3 juni 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]