Norrbotten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Norrbotten (olika betydelser).
Ej att förväxla med Nordbotten.

Koordinater: 65°35′4″N 22°09′14″Ö / 65.58444°N 22.15389°V / 65.58444; -22.15389

Norrbotten
Landskap
Norrbotten vapen.svg
Land  Sverige
Landsdel Norrland
Län Norrbottens län
Stift Luleå stift
Största sjö Miekojärvi
Högsta punkt Vitberget (594 m ö.h.)
Yta 26 671 km²
Folkmängd
 - Totalt 192 525 (2011-12-31)[1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 7,22 invånare/km²
Landskapsblomma Åkerbär
Landskapsdjur
Fler symboler...		 Lavskrika
Norrbottens läge.
Norrbottens läge.

Norrbotten är ett landskap i nordostligaste Sverige. Det gränsar i väster till Lappland, i öster till Finland och i söder till Västerbotten. Landskapet Norrbotten utgör den östra delen av Norrbottens län.

Norrbotten tillkom 1810 när Norrbottens län bildades och landskapet Västerbotten delades. Då detta var efter att landskapen slutat ha administrativ betydelse, så är indelningen som landskap mer att se som en följd av att länet Norrbotten kom att dela landskapet Västerbotten i en nordlig (landskapet Norrbotten) och sydlig del (landskapet och länet Västerbotten). Som landskap är Norrbotten förhållandevis svagt etablerat och ofta används vardagligt Norrbotten för att beteckna länet.

Innehåll

Historia [redigera]

Tidig historia [redigera]

När man pratar om Norrbotten ur ett historiskt perspektiv syftar man i allmänhet på Norrbottens läns historia. Norrbotten (utom Lappland) har 8 000 bevarade fornlämningar.

Under tidig medeltid var övre Norrland inte befolkat av svenskar, utan av samer (lappar), kväner och olika finsktalande folk, från vilka regionerna Lappland och Kvänland (Bottenvikens norra kustland) har fått sina namn. Tornedalen utgjorde under tidig medeltid en central mötes- och handelsplats (ett "Birka på Nordkalotten") för bl.a. samer, kväner och bjarmer men även för svenska, norska, finska och ryska handelsmän som fraktade pälsverk och fisk söderut.

Under 1300-talet koloniserades och försvenskades landsdelen, och den gamla svenskbygdens nordgräns vid Umeå socken och Bygdeå socken flyttades genom bondekolonisation fram längre norrut. Kvänerna upphör att nämnas i källor, och Pite, Lule och Kalix älvdalar blev försvenskade (även om det finsk-ugriska arvet fortfarande lever kvar i både språk och kultur i länets östra del). Från 1500-talet tog staten fastare kontroll över landsdelen, men det var först under 1800-talet som kolonisationen helt hade genomförts.

Gränsområde [redigera]

  Västerbottens historiska utbredning

Svenskan var länge ett språk som hörde ämbetsmannaklassen till i stora delar av Norrbotten bortsett från kustområdena. Kustområdena hade tidigt koloniserats av svenskar eftersom man där kunde färdas med båt, men inlandet förblev länge ett närmast oupptäckt och outforskat område. Det blev ett stridsäpple för Sverige, Danmark-Norge, som gjorde anspråk även på områden öster om fjällen, och för Ryssland. Gränsen mellan Sverige och Danmark-Norge reglerades först i och med 1753 års gränsdragningsfördrag.

Ett slags språkgräns gick vid Kalixälven (egentligen den något ostligare och mindre Sangis älv) där man öster om älven talade finska, väster om älven svenska. Naturligtvis förekom det kontakter över älven, finska var lika vanligt umgängesspråk som svenska.

Gränsen mot Finland drogs först 1809. Tidigare hade svenska Västerbotten gått ett stycke in i det som är nuvarande Lapplands län (i republiken Finland), men när Sverige och Ryssland skulle dra sina gränser sattes de efter Torne och Muonio älvar. Därmed hamnade även stora delar traditionellt finskspråkigt område i Sverige, och Torne älv blev en gränsflod. Som motdrag anlade Sverige staden Haparanda nära den gamla handelsstaden Torneå som man hade mist till den finska sidan och restriktioner och påbud försvårade gränskontakter. När folkskolan gjorde sin entré i Sverige förbjöds finska som umgängesspråk i skolorna tillsammans med de Västerbottniska dialekterna (Pite, Lule och Kalixmål). Förbudet fanns kvar fram till 1958. I gränsområdet anlades ett stort antal befästningar under de bägge världskrigen. Norrbotten fick ta emot en stor mängd flyktingar i samband med tyskarnas härjningar i Lapplandskriget 1944–1945.

Indelningar [redigera]

Landskapets bildande 1810 och tidiga indelningar [redigera]

Västerbottens län och svenska lappmarken cirka 1796.

Före 1820 var det nuvarande landskapet Norrbotten en del av landskapet Västerbotten, tidigt också kallat Norra botten.

Norra botten omfattade området på båda sidor om Kvarken och Bottenviken. Gränsen mellan Torne och Kemi socknar kom så småningom att också utgöra gräns mellan Västerbotten och Österbotten samt mellan Uppsala och Åbo stift. [2]

Piteå socken bildades på 1320-talet och omkring 1330 Luleå socken och omkring 1340 Torneå socken vilket kan ses som ett första medvetet införlivande av området i det svenska riket. Från denna tid till omkring 1550 hade birkarlarna mer eller mindre monopol på att handla med samerna i rikets nordligaste delar. De delade upp Lappmarken mellan sig i handelsdistrikt, som kom att kallas för Torne, Lule och Pite lappmarker. Dessa områden blev sedan administrativa områden då Gustav Vasa på 1550-talet avskaffade birkarlarnas gynnade ställning och i stället lät egna lappfogdar ta upp skatt direkt av samerna. [3] 1621 bildades så Piteå stad och Luleå stad för att ta vara på områdets handelsmöjlighter.

I anslutning till 1634 års regeringsform kom Västerbotten, då också inkluderande dagens Norrbotten, att tillhöra Norrlands län. [4].

Landskapets västgräns, lappmarksgränsen, fastställdes 1751.[5]

Norrbottens sydgräns samt gränsen mot Finland fastställdes 1810 i samband med att Norrbottens län bildades.

Indelningar från 1600-talet [redigera]

socknar 1815

Socknar [redigera]

Södra Norrbotten

Mellersta-södra Norrbotten

Mellersta-norra Norrbotten

Norra Norrbotten

I landskapet fanns också Piteå stad och Luleå stad från 1621 och med egen rådhusrätt till 1971, Haparanda stad från 1842 och Bodens stad från 1919, dessa två utan egen jurisdiktion.

Län [redigera]

Landskapet ingår i Norrbottens län som även omfattar delar av Lappland.

Fögderier [redigera]

Socknarna i hela Norrbotten tillhörde

  • 1720 till 1728 Västerbottens norra fögderi

Socknarna i södra Norrbotten tillhörde

  • 1728 till 1810 Västerbottens andra fögderi
  • 1810 till 1867 Luleå fögderi
  • 1867- Piteå fögderi (dock ej Älvsby socken 1946-1970)
  • 1946-1970 Arvidsjaurs fögderi för Alvsby socken

Socknarna i mellersta Norrbotten tillhörde

  • 1728-1810 Västerbottens tredje fögderi
  • 1810-1946 Luleå fögderi för Råneå, Överkalix, Nederkalix socknar bara till 1827, för Nederluelå socken bara till 1917
  • 1827- Kalix fögderi för socknarna i mellersta-norra Norrbotten dock för Roneå socken ej mellan 1918 och 1946 och efter 1971
  • 1917-1945 Piteå fögderi för Nederluleå socken
  • 1918-1945 Gällivare fögderi för Råneå fögderi
  • 1946- Bodens fögderi för socknarna i mellersta-södra Norrbotten dock för Nederluleå socken bara till 1970
  • 1971 Luleå fögderi för Nederluleå och Råneå socknar

Socknarna i norra Norrbotten tillhörde

  • 1728 till 1810 Västerbottens fjärde fögderi
  • 1810 till 1946 Torneå fögderi för Nedertoneå och Karl Gustavs socknar bara till 1918
  • 1918 till 1946 Kalix fögderi för Nedertorneå och Karl Gustavs socknar
  • 1946- Haparanda fögderi

Domsagor, tingslag och tingsrätter [redigera]

Från 1680 till 1820 Västerbottens norra kontrakts domsaga för socknarna i hela Norrbotten med

Från 1821 till 1838 Norrbottens domsaga för socknarna i hela Norrbotten med

Från 1839 till 1877 fanns domsagorna:

Från 1877 till 1970 fanns domsagorna

Från 1971

  • Piteå tingsrätt för socknarna i södra Norrbotten
  • Luleå tingsrätt för Nederluleå och Råneå socknar
  • Bodens tingsrätt för Överluleå och Edefors socknar
  • Haparanda tingsrätt för socknarna i norra och mellersta-norra Norrbotten förutom Råneå socken
Kommuner i Norrbottens län 1952-1970

Kommuner 1952 från 1971 [redigera]

Landskapet bestod 1952 till 1971 av följande kommuner:

Kommuner från 1971 [redigera]

Landskapet består sedan 1971 av följande kommuner:

Klimat [redigera]

Norrbotten har ett utpräglat inlandsklimat och påverkas av ostliga vindar från öster. Vintertid kan landskapet ha hela rikets lägsta temperaturer, lokalt ned mot 40 minusgrader. Sommartid kan Norrbotten även ha bland Europas högsta temperaturer delar av sommaren i samband med att varm "rysk stäppvärme" förs in över landskapet.

Norrbotten hyser hela Norrlands värmerekord, vilket lyder på hela 37 °C i Harads den 17 juli 1945.[6]

Wiki letter w.svg
 Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-05)

Geografi [redigera]

Kommunernas centralorter [redigera]

Sjöar i Norrbotten [redigera]

Vattendrag [redigera]

Se även [redigera]

Källor [redigera]

  1. ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2011”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____311941.aspx. Läst 21 november 2012. 
  2. ^ Ahnlund, Nils (1942). ”Landskap och län i Norrland: en historisk-administrativ översikt”. Ymer. 
  3. ^ Almquist, Joh. Ax. (1919). Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523–1630 med särskild hänsyn till den kamerala indelningen. Andra delen, häft 1. Meddel. från Riksarkivet 2:6. Riksarkivet. Sid. 332. http://www.lenvik-museum.no/meny5/Samisk%20historie/Almquist_Lokalfoervaltningen.pdf 
  4. ^ Ahlberg, Nils (2005) (PDF). Stadsgrundningar och planförändringar: svensk stadsplanering 1521-1721. Kartor. Acta Universitatis agriculturae Sueciae, 1652-6880 ; 2005:94. Uppsala: Department of Landscape Planning, Swedish University of Agricultural Sciences. Sid. 429. Libris 9976763. ISBN 91-576-6993-7 (hela verket). http://epsilon.slu.se/200594-2.pdf 
  5. ^ Göthe, Gustaf (1929). Om Umeå lappmarks svenska kolonisation från mitten av 1500-talet till omkr. 1750.. Sid. 451-484 
  6. ^ http://www.smhi.se/content/1/c6/01/84/66/attatchments/s10_okt07.pdf

Externa länkar [redigera]

v • d • r
Sveriges landskap
Götaland Sveriges flagga
Svealand
Norrland
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Norrbotten&oldid=21515413"