Anja Pärson

Från Wikipedia
Anja Pärson
Anja Pärson, 2008.
FöddAnja Sofia Tess Persson
25 april 1981 (42 år)
Tärna församling, Lappland
VistelseortUmeå
NationalitetSverige svensk
Yrke/uppdragalpin skidåkare, föreläsare, sportkommentator
År som aktiv1998–2012 (världscupen)
Noterbara verk13 VM-medaljer (7 guld),
6 OS-medaljer (1 guld),
42 världscupsegrar
MakaFilippa Rådin
Barn3 (varav ett styvbarn)
UtmärkelserBragdguldet (2006, 2007), Årets idrottskvinna (2005, 2007)
Anja Pärson
Alpin skidsport, damer
Nation: Sverige Sverige
Olympiska spel
Guld Turin 2006 Slalom
Silver Salt Lake City 2002 Storslalom
Brons Salt Lake City 2002 Slalom
Brons Turin 2006 Störtlopp
Brons Turin 2006 Kombination
Brons Vancouver 2010 Kombination
Världsmästerskap
Guld Sankt Anton 2001 Slalom
Guld Sankt Moritz 2003 Storslalom
Guld Bormio 2005 Super-G
Guld Bormio 2005 Storslalom
Guld Åre 2007 Super-G
Guld Åre 2007 Kombination
Guld Åre 2007 Störtlopp
Silver Bormio 2005 Kombination
Silver Åre 2007 Lag
Brons Sankt Anton 2001 Storslalom
Brons Åre 2007 Slalom
Brons Garmisch-Partenkirchen 2011 Kombination
Brons Garmisch-Partenkirchen 2011 Lag
Anja Pärson under världscuptävling i Aspen, november 2006.

Anja Sofia Tess Pärson[a], född 25 april 1981 i Tärna församling,[1] Lappland, är en svensk före detta alpin skidåkare.

Efter bronsmedaljen på lagtävlingen under VM 2011 i Garmisch-Partenkirchen blev Pärson historisk och bäst genom tiderna i modern tid med 13 VM-medaljer.[2] När Pärson avslutade sin skidkarriär 2012 hade hon bland annat 42 världscupsegrar, 1 OS-guld, 7 VM-guld och totalt 19 mästerskapsmedaljer.[3] Pärson tävlade för IK Fjällvinden i Tärnaby.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Världscupen[redigera | redigera wikitext]

Pärson debuterade i världscupen den 15 mars 1998 vid världscupfinalen i Crans-Montana i Schweiz och kom på 25:e och sista plats i slalom.[4] Två veckor senare vann hon sitt första SM-guld i storslalom.[4] I hennes andra slalomtävling i världscupen den 3 december 1998 i Mammoth Mountain gick hon från 15:e till första plats. Hon blev därmed den yngsta genom tiderna att vinna en världscuptävling,[4] och hennes startnummer 36 var ett av de högsta för en blivande vinnare i en världscuptävling.[5]

De första åren i världscupen var Pärson specialiserad på de så kallade teknikgrenarna slalom och storslalom. Säsongen 2002/2003 började hon också köra i fartgrenarna super-G och störtlopp och vann sina första världscupsegrar i båda super-G och störtlopp i mars 2005.

I och med att hon vann kombinationen i Crans-Montana 9 mars 2008 hade hon vunnit världscuptävlingar i alla fem discipliner. Det hade bara tre andra damer klarat tidigare, Petra Kronberger, Pernilla Wiberg och Janica Kostelic. Pärson har vunnit totala världscupen två gånger, 2004 och 2005. När hon vann säsongen 2004/2005 gjorde hon det med endast 3 poäng före sin främsta konkurrent Janica Kostelic och dessutom med den minsta marginalen någonsin. Fram till 5 mars 2011 hade hon totalt 95 platser på prispallen (varav 42 segrar) i världscupen.[6] Då hon den 18 januari 2009 tog sin 40:e seger i världscupen blev hon därmed fjärde kvinna någonsin att vinna fler än 40 världscupsegrar.

Världsmästerskap[redigera | redigera wikitext]

Pärsons mästerskapsdebut kom vid världsmästerskapen i Vail 1999. Hon ställde upp i slalom och storslalom men körde ur i båda grenarna. I St. Anton 2001 tog hon sitt första VM-guld i slalom, och vidare brons i storslalom. I världsmästerskapen 2005 i Santa Caterina ställde Pärson upp i alla fem disciplinerna och tog två guld i super-G och storslalom, dessutom tog hon silver i kombinationen.

Vid världsmästerskapen 2007 i Åre hade Anja haft problem och inte vunnit en enda världscuptävling tidigare på säsongen men lyckades där vinna de tre första tävlingarna, super-G, kombination och störtlopp, innan hon körde ur i storslalom. Några dagar senare vann hon brons i slalom och silver i lagtävlingen. Därmed blev Pärson den första alpina skidåkare i historien som tagit VM-guld i alla fem discipliner.

I världsmästerskapen 2011 tog Anja att sin elfte individuella VM-medalj, i kombinationen. Efter störtloppet låg hon trea, en placering hon kunde behålla i slalomdelen.[7] I lagtävlingen ett par dagar senare tog Pärson sin trettonde VM-medalj tillsammans med Matts Olsson, Maria Pietilä-Holmner och Hans Olsson. Det blev brons, och det bronset resulterade i att hon passerade norrmannen Kjetil André Aamodt i antal VM-medaljer.

Olympiska vinterspel[redigera | redigera wikitext]

Pärson har inte haft samma framgångar i OS som i VM, men har ett OS-guld från Turin 2006 i slalom och också brons i kombination och störtlopp. Hon har även en silvermedalj i storslalom och en bronsmedalj i slalom från OS i Salt Lake City 2002.

Under de Olympiska Spelen i Vancouver 2010 kraschade hon svårt i den inledande störtloppstävlingen i det sista hoppet in mot målrakan där hon flög 60 meter och tappade balansen vid nedslaget. Dagen efter kraschen tog hon bronsmedalj i kombinationstävlingen, efter att amerikanskan Lindsey Vonn grenslat.

Övriga utmärkelser och medaljer[redigera | redigera wikitext]

Anja Pärson fick Svenska Dagbladets guldmedalj 2006 för slalomguldet vid OS i Turin, och även 2007 för sin medaljskörd i VM i Åre. Hon är därmed den första som fått priset två år i följd. Pärson har vunnit nitton medaljer i OS och VM och är den första och hittills enda som tagit VM-guld i samtliga fem alpina discipliner och endast tre åkare på damsidan har vunnit fler världscuplopp än Pärsons 42.

Anja Pärson blev efter VM i Åre 2007 den bästa svenske alpina skidåkaren genom tiderna i VM eller OS med sina sexton medaljer, varav åtta guld. Pernilla Wiberg har tagit nio VM/OS-medaljer, varav sex guld, Ingemar Stenmark har sju, varav fem guld.

Efter bronsmedaljen på lagtävlingen under VM 2011 i Garmisch-Partenkirchen blev Pärson historisk och bäst genom tiderna i modern tid med 13 VM-medaljer.[2]

Karriäravslutningen[redigera | redigera wikitext]

Den 19 april 2009 meddelade hon för första gången att hon tänkte lägga skidorna på hyllan och att så skulle ske efter säsongen 2009/2010.[8] Emellertid sade hon ett år senare att hon fortsätter karriären, mot världsmästerskapen 2011.[9] Den 17 april 2011 kom beskedet att hon även skulle köra säsongen 2011/2012, men då med fullt fokus på fartgrenarna – störtlopp och super-G.[10] Hon avslutade sin karriär efter säsongen 2012.[11]

Den 15 mars 2012 gjorde Pärson sin 381:a världscupsstart. Dagen innan meddelade hon att hon avslutade sin karriär som aktiv tävlande. Hennes sista världscupseger var vid störtloppet i italienska Tarvisio 15 mars året innan.[12]

Efter karriären som aktiv[redigera | redigera wikitext]

Anja Pärson har efter sin karriär som alpinåkare arbetat som föreläsare[13] och expertkommentator för Sveriges Television. I samband med vinter-OS 2014 arbetade hon dock som expertkommentator och bisittare hos Viasat.[14] Hon har även varit programledare för andra TV-program.[15] Hon var återigen kommentator under vinter-OS 2018.

2017 tävlade Anja Pärson i TV-programmet Let's Dance. Hon och danspartnern Calle Sterner nådde andra plats i tävlingen.[16]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Filippa Rådin och Anja Pärson på Idrottsgalan i Globen i Stockholm den 14 januari 2013.

Anja Pärson är dotter till Anders Pärson och växte upp i Tärnaby.[17] Modern Madeleine, född Carlsson, växte upp på Östermalm i Stockholm och var dotter till överstelöjtnanten i flygvapnet Olof Carlsson, bördig från Karlstad, och Kerstin, född Timander. Fadern Anders släkt kom från Umfors i Tärna församling, Lappland.[18][19][20]

När Pärson sommarpratade i P1 23 juni 2012[21] berättade hon att hon och hennes sambo, designern och stylisten[22] Filippa Rådin, väntade barn och att hon därför efter flera år i Monaco skulle flytta till Sverige.[23][24][25] Parets son föddes 2012[26][b] och de sammanvigdes 2 augusti 2014 av Mona Sahlin.[28] I maj 2015 föddes parets andra son.[29][c]

Familjen Pärson / Rådin bor i Umeå. Förutom de två gemensamma barnen finns en dotter från Rådins tidigare äktenskap.[22]

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Olympiska vinterspel[redigera | redigera wikitext]

Världsmästerskap[redigera | redigera wikitext]

Världscupen[redigera | redigera wikitext]

Världscupsegrar (42)
  • Slalom: 17 (1998-2006)
  • Storslalom: 11 (2003-2006)
  • Super-G: 4 (2005-2007)
  • Störtlopp: 6 (2005-2011)
  • Kombination: 4 (2002-2010)
Datum Plats Disciplin
3 december 1998 USA Mammoth Mountain Slalom
9 december 2001 Italien Sestriere Slalom
29 december 2001 Österrike Lienz Slalom
5 januari 2002 Slovenien Maribor Slalom
6 januari 2002 Slovenien Maribor Slalom
30 november 2002 USA Aspen Slalom
15 december 2002 Italien Sestriere KO-Slalom
19 januari 2003 Italien Cortina d'Ampezzo Storslalom
25 januari 2003 Slovenien Maribor Storslalom
26 januari 2003 Slovenien Maribor Slalom
6 mars 2003 Sverige Åre Storslalom
28 november 2003 USA Park City Storslalom
29 november 2003 USA Park City Slalom
16 december 2003 Italien Madonna di Campiglio Slalom
28 december 2003 Österrike Lienz Slalom
5 januari 2004 Frankrike Megève Slalom
24 januari 2004 Slovenien Maribor Storslalom
25 januari 2004 Slovenien Maribor Slalom
7 februari 2004 Tyskland Zwiesel Storslalom
8 februari 2004 Tyskland Zwiesel Slalom
21 februari 2004 Sverige Åre Storslalom
14 mars 2004 Italien Sestriere Storslalom
23 november 2004 Österrike Sölden Storslalom
23 januari 2005 Slovenien Maribor Slalom
25 februari 2005 Italien San Sicario Super-G
26 februari 2005 Italien San Sicario Störtlopp
11 december 2005 USA Aspen Slalom
22 december 2005 Tjeckien Špindlerův Mlýn Slalom
28 december 2005 Österrike Lienz Storslalom
13 januari 2006 Österrike Bad Kleinkirchheim Störtlopp
27 januari 2006 Italien Cortina d'Ampezzo Super-G
4 februari 2006 Tyskland Ofterschwang Storslalom
11 mars 2006 Finland Levi Slalom
15 mars 2006 Sverige Åre Störtlopp
15 mars 2007 Schweiz Lenzerheide Super-G
15 december 2007 Schweiz Sankt Moritz Störtlopp
16 december 2007 Schweiz Sankt Moritz Super-G
9 mars 2008 Schweiz Crans-Montana Kombination
19 december 2008 Schweiz Sankt Moritz Kombination
18 januari 2009 Österrike Altenmarkt-Zauchensee Störtlopp
29 januari 2010 Schweiz Sankt Moritz Kombination
5 mars 2011 Italien Tarvisio Störtlopp

Övriga priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Namnet stavades tidigare Persson i folkbokföringen.[1]
  2. ^ Rådin var den som födde barnet.[27]
  3. ^ Den här gången var Pärson den som födde barnet.[30]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990: Persson, Anja Sofia Tess
  2. ^ [a b] ”Sportnytt | svt.se”. archive.is. 24 maj 2012. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.today/20120524190117/http://svt.se/2.146991/1.2328095/svenskt_brons_-_nu_ar_anja_storst. Läst 27 december 2021. 
  3. ^ Pärsons sista föreställning Dagens Nyheter, 14 mars 2012
  4. ^ [a b c] Wahlberg, Malin (12 mars 2012). ”Så minns vi Anja Pärsons karriär”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/XwdERW/har-ar-anja-parsons-karriar-ar-for-ar. Läst 14 november 2018. 
  5. ^ Sandlin, Lasse (3 december 1999). ”Aftonbladet: Århundradets Sport”. wwwc.aftonbladet.se. http://wwwc.aftonbladet.se/arhundradets/dagar/991203.html. Läst 14 november 2018. 
  6. ^ Anja PärsonInternationella Skidförbundets webbplats
  7. ^ http://www.dn.se/sport/anja-trea-i-stortloppet-i-superkombinationen
  8. ^ ”Anja Pärson slutar nästa år”. SVT Nyheter. 19 april 2009. https://www.svt.se/sport/artikel/anja-parson-slutar-nasta-ar. Läst 27 december 2021. 
  9. ^ Svenska Dagbladet Läst 27 april 2010
  10. ^ SVT: Anja fortsätter en säsong till Arkiverad 18 april 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ ”Anja Pärson avslutar karriären”. Dagens Nyheter. 12 mars 2012. http://www.dn.se/sport/anja-parson-avslutar-karriaren. Läst 12 mars 2012. 
  12. ^ TT (14 mars 2012). ”Anja Pärsons sista säl”. gp.se. https://www.gp.se/1.703491. Läst 27 december 2021. 
  13. ^ "Anja Pärson vill att företagare ska lära av idrottare". sverigesradio.se, 2013-11-14. Läst 5 oktober 2016.
  14. ^ Nilsson, Nicolinn (2014-02-14): "Anja berättar – därför tog hon jobbet på OS". Expressen.se. Läst 19 februari 2014.
  15. ^ "Anja Pärson blir programledare – leder gala". Arkiverad 12 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. vk.se, 2014-04-14. Läst 5 oktober 2016.
  16. ^ Åström, Louise (13 maj 2017). ”Anja Pärson: Alla vill ju vinna”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/dK0kX/anja-parson-alla-vill-ju-vinna. Läst 20 november 2018. 
  17. ^ Dagens Nyheter Söndag 6 maj 2012 sidorna 12-14
  18. ^ ”Anja Pärson är redo för nästa stora steg”. DN.SE. 8 maj 2012. https://www.dn.se/livsstil/anja-parson-ar-redo-for-nasta-stora-steg/. Läst 27 december 2021. 
  19. ^ https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0264.html
  20. ^ Tekla Eleonora och Johan August Persson, döda i Tärna, i Sveriges dödbok 1901-2009
  21. ^ ”Sommarvärdar 2012 – hela listan”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=5148324. Läst 23 juni 2012. 
  22. ^ [a b] Hampusson, Nina (2015-12-18): "Anja Pärson & Filippa Rådin: ”Det är nästan värre att stå bredvid än att föda”". mama.nu. Läst 5 oktober 2016.
  23. ^ ”Pärson flyttar hem och bildar familj”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/sport/parson-flyttar-hem-och-bildar-familj_7298293.svd. Läst 25 juni 2012. 
  24. ^ Jag föll pladask för Filippa, Expressen 2012-06-23
  25. ^ ”Anja Pärson: Jag ska bli mamma”. 23 juni 2012. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/article15021307.ab. Läst 23 juni 2012. 
  26. ^ ”Anja Pärson fick en son”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/sport/anja-parson-fick-en-son_7326491.svd. Läst 6 juli 2012. 
  27. ^ Lillemägi, David (2012-12-14): "Anja Pärson berättar om nya mammalivet". Expressen.se. Läst 5 mars 2013.
  28. ^ ”Anja och Filippa gifta”. Västerbottens folkblad. http://www.folkbladet.nu/836219/836219. Läst 2 augusti 2014. 
  29. ^ ”Anja Pärson har blivit mamma igen”. Västerbottens-Kuriren. 27 maj 2015. Arkiverad från originalet den 4 september 2015. https://web.archive.org/web/20150904092018/http://www.vk.se/1457813/anja-parson-har-blivit-mamma-2. Läst 12 november 2015. 
  30. ^ TT (2015-01-16): "Anja Pärson är gravid". DN.se. Läst 27 februari 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Carolina Klüft
Victoriastipendiet
Anja Pärson
2004
Efterträdare:
Stefan Holm och Christian Olsson
Företrädare:
Kajsa Bergqvist
Svenska Dagbladets guldmedalj
Anja Pärson
2006
Efterträdare:
Anja Pärson
Företrädare:
Anja Pärson
Svenska Dagbladets guldmedalj
Anja Pärson
2007
Efterträdare:
Jonas Jacobsson