Skidskytte

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skidskytte
Flera tävlande skjuter liggande skytte på skjutvallen vid olympiska vinterspelen 2010 i Vancouver
Flera tävlande skjuter liggande skytte på skjutvallen vid olympiska vinterspelen 2010 i Vancouver
Högsta förbund IBU
Först utövad  Norge, 1700-talet
Egenskaper
Kontaktsport Nej
Könsmixad Ja, separata tävlingar
Kategorisering Militäridrott
Skidsport
Skytte
Vintersport
Utrustning Gevär
Skidor
Spelplats Utomhus, skidspår
OS 1960 (modern form)

Skidskytte eller på engelska biathlon är en vintersport och precis som namnet antyder är det en kombination av två helt skilda sporter, längdskidåkning och skytte. I skidskytte användes tidigare, precis som inom längdskidåkningen, klassisk stil men 1986 godkändes fristil i skidskytte.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den tyske skidskytten Sven Fischer

Sporten har sitt ursprung i Norge där norska soldater utövade den i något annorlunda form. Den första kända tävlingen ägde rum 1767 då gränssoldater i Norge tävlade mot varandra i olika grenar som att träffa måltavla under utförsåkning på skidor, distanslopp på skidor, slalom och störtlopp. Grenarna premierades med pengar var för sig och var således inte en kombinationsidrott av skytte och längdskidåkning.[1]

Gradvis blev sporten vanligare i Skandinavien och utövades mycket av militärer som alternativ träning. Under de olympiska vinterspelen 1924, 1928, 1936, 1948 var grenen uppvisningsgren under namnet militärpatrull, men kom inte med på det olympiska programmet förrän 1960 eftersom man internationellt inte kunde enas om reglerna.

För att stimulera skid- och skytteintresset i Sverige instiftade Svenska Dagbladet under andra världskriget Skidskyttemärket med devisen "frihetens värn".[2]

Intresset för skidskytte var tidigare starkt begränsat till ett fåtal länder, men under 1950-talet började populariteten öka i Sovjetunionen och Sverige.

De första världsmästerskapen hölls 1958 i Saalfelden, Österrike. Då tävlades det bara i 20 km individuellt eller distans som det framförallt kallas numera. I samband med tävlingarna genomfördes också en stafett men den betraktades inte som officiell varför inga medaljer delades ut. Endast herrar deltog, damerna började tävla i världsmästerskap 1984, och vid olympiska spelen i samband med vinterspelen 1992 i Albertville.

Från och med säsongen 1978 slutade man att använda grovkalibriga vapen och skjutavståndet 150 meter, och började istället att använda finkalibriga vapen (.22 Long Rifle) och ett skjutavstånd på 50 meter. Mekaniska måltavlor började användas i samband med olympiska vinterspelen 1980 i Lake Placid, New York, USA. 1985 introducerades fristil inom längdskidåkningen och året därpå godkändes stilen inom skidskytte.

1948 bildades Union Internationale de Pentathlon Moderne et Biathlon (UIPMB) för att standardisera reglerna i skidskytte och modern femkamp. 1993 bröt man ut skidskytte ur UIPBM och bildade Internationella Skidskytteförbundet International Biathlon Union (IBU). Svenska Skidskytteförbundet bildades 1986.


' Det moderna skidskyttets historia.

Denna artikel har skrivits av Uno Sonnefelt i samråd med Klas Lestander. Avsikten med vår artikel är att kortfattat redogöra för en gammal – nordisk – militär träningsform - för skidburna jägarförband – dess vandring till en populär internationell tävlingsgren.

Under andra världskriget ”frodades” försvarsviljan i Sverige. Hemvärnet tillkom – det bildades skytteföreningar i varje by – fysisk fostran genomsyrade hela Sverige. Det anordnades ”Riksmarscher”- det korades ”Sveriges bäste soldat” och skidskyttet utövades överallt – hade man inte snö sprang man till fots med geväret på ryggen. Efter krigets slut fortsatte tävlandet i skidskytte. -Det administrerades då av SMI – Sveriges Militära Idrottsförbund – och dess ordförande Sven Thofelt födde idèn att göra skidskyttet till en internationell idrottsgren. En arbetsgrupp bildades bestående av Olle Hederen – ledare, Rolf Gerlofson – bitr ledare, Sven Andersson – fysik och skidtränare ,Uno Sonnefelt – skyttetränare och ansvarig för träningsläger verksamheten.

Vår uppgift var att skapa ett svenskt landslag och genom besök i andra länder intressera dem för sporten. Som ex, - vi var den första idrottstrupp från väst som fick komma in i DDR. Vi rekryterade bra skidåkare och tränade dem i skytte. Reglerna var då annorlunda. Banan var en slinga – 20 km – fyra fältskyttestationer utmed banan. Vi åkte i klassisk stil – sköt med grovkalibrigt vapen – hade tidstillägg för bomskott – en enda tävlingsgen – bara för manliga deltagare. Gevär m/96 var obligatoriskt i Sverige i det frivilliga skyttet. Det var svårt att hantera för nybörjare. Det blev stor spridning och vandrande träffbilder och geväret var långt och hindrande under skidåkningen. När vi började tävla med andra länder gällde internationella regler. Jag anskaffade då femton nya m/96 som jag byggde om. De fick fällbar kolv – stöd för händerna – diopter monterades och trycket justerades. Det vapnet användes av det svenska skidskytte landslaget till dess kleinkaliber infördes. Satsningen gav resultat. Första VM 1958 – segrare Adolf Viklund. OS 1960 – segrare Klas Lestander. Båda utbildade och tränade i SMI:s träningsläger.

Efter OS i Innsbruk (Sefeld) -64 samlades skidskyttenationerna och på förslag från alpländerna antogs följande regler som sedan successivt införts: Skidåkningen skall ske i fri stil – skating – en kortare bana som åkes ett varv mellan varje skjutning – det grovkalibriga vapnet utbytes mot kleinkaliber – en skjutstation med själv-markerande mål – samma avstånd för ligg- och stående skyttet – straffrunda istället för tids-tillägg vid bomskott – flera tävlingsgrenar – damerna har fått komma med.


Ordförande i UIPMB/IBU[redigera | redigera wikitext]

Världscupen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Världscupen i skidskytte

Tävlingarna arrangeras på olika orter runtom i världen, främst Europa, Nordamerika och Asien, under vintern. Vanligtvis påbörjas säsongen mot slutet av november/början av december och löper fram till mars, och vanligtvis tävlar man från onsdag/torsdag-söndag under tävlingsveckorna. Poängen räknas sedan samman.

Herrtävlingen hade premiär säsongen 1977/1978, damtävlingen säsongen 1982/1983 men kallades "Europacupen" fram till säsongen 1986/1987 även om deltagandet inte var begränsat till européer.

I skidskytte får man världscuppoäng även i världsmästerskap och olympiska spel, något som inte förekommer i många andra vintersporter.

Poängsystem[redigera | redigera wikitext]

Poängsystem sedan säsongen 2008/2009
Placering 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40
Poäng 60 54 48 43 40 38 36 34 32 31 30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1


Grundregler[redigera | redigera wikitext]

De tävlande åker skidor runt en bana, beroende på vilken disciplin de tävlas i skjuter man två eller fyra gånger. Hälften i liggande och hälften i stående. Beroende på skytteprestationen får man tillägg i tiden eller extra sträcka att åka.

Varje skjutning måste skidskytten träffa fem måltavlor, för varje bom blir man straffad på tre olika sätt beroende på disciplin:

  • Åka straffrundan som är omkring 150 m. Det brukar ta mellan 20-30 sekunder för de bästa skidskyttarna,
  • Få en minuts tillägg till totaltiden eller
  • Använda extraskott för att träffa alla måltavlorna. Vid varje skjutning finns det tre extraskott tillgängliga, har man ändå inte träffat alla fem får man åka straffrundan.

Discipliner[redigera | redigera wikitext]

Distans[redigera | redigera wikitext]

20 km för herrar och 15 km för damer med intervallstart. Detta är den äldsta disciplinen i skidskytte. De tävlande skjuter fyra gånger i följande ordning: liggande, stående, liggande, stående. Totalt 20 skott; för varje bom får man 1 minuts tillägg i totaltiden.

Sprint[redigera | redigera wikitext]

Sprintloppet är 10 km för herrar och 7,5 km för damer och man startar med intervallstart. I sprint skjuter man två gånger, först liggande, sedan stående; för varje bom får man åka en straffrunda som är ca 150 m lång. Det brukar ta ca 23 sekunder för herrar och 25 sekunder för damer att åka.

Jaktstart[redigera | redigera wikitext]

Jaktstarten är 12,5 km för herrar och 10 km för damer. Man startar med samma ordning och tidsskillnad som slutresultatet i en annan tävling, oftast en sprinttävling. Man skjuter fyra gånger, liggande, liggande, stående, stående. Varje bom resulterar i en straffrunda. Den som först korsar mållinjen vinner.

Masstart[redigera | redigera wikitext]

I masstarten startar alla åkare samtidigt. Herrarna åker 15 km och damerna 12,5 km. Man skjuter fyra gånger, liggande, liggande, stående, stående. För varje bom får man åka en straffrunda. Först i mål vinner.

Stafett[redigera | redigera wikitext]

Ett stafettlag består av fyra deltagare. Hos herrarna åker varje tävlande 7,5 km och skjuter två gånger, en gång liggande och en gång stående. Damerna åker 6 km och skjuter också två gånger. Vid varje skjutning har deltagarna åtta försök att träffa de fem måltavlorna, men de tre sista skotten måste laddas om ett och ett. Om man trots extraskotten inte träffat alla de fem måltavlorna på de åtta skotten, får man åka lika många straffrundor som missade måltavlor. Lagen startar samtidigt på första sträckan och vid växlingarna måste åkarna beröra varandra för att växlingen ska vara giltig.

Mixedstafett[redigera | redigera wikitext]

I mixedstafetten deltar två damer och två herrar i stafettlaget. Damerna åker 6 km och sedan herrarna 7,5 km var. Reglerna är desamma som i den vanliga stafetten.

Skidåkningen[redigera | redigera wikitext]

Alla tekniker är tillåtna i skidskytte vilket betyder att skate är att föredra eftersom det går fortast. Numera åker alla fristil under tävlingarna.

Skyttet[redigera | redigera wikitext]

Jeremy Teela skjuter stående.

I distans, jaktstart och masstart skjuter man fyra gånger, två i liggande och två i stående. I sprint och stafett skjuter man två gånger, en gång i liggande och en gång i stående. Varje skjutning består av fem skott.

Skjutavståndet är 50 m och måltavlans diameter i liggande är 45 mm och i stående är den 115 mm. Geväret måste väga minst 3,5 kg och ammunitionen som man använder sig av är av kaliber 22 Long Rifle.

I distanstävlingar leder varje missat skott till en tilläggsminut medan man i övriga grenar tvingas åka en straffrunda på cirka 150 m. I stafett har man förutom sina fem ordinarie skott även tre extraskott att ta till för att träffa måltavlorna med innan man eventuellt måste genomföra straffrundor.

Framgångsrika svenska aktiva och före detta skidskyttar[redigera | redigera wikitext]

Skidskyttetävlingar[redigera | redigera wikitext]

Östersunds skidstadion vid världsmästerskapen i skidskytte 2008. Östersund är även en återkommande ort för världscuptävlingar i skidskytte.

Världscupen och världsmästerskapen i skidskytte hålls av tradition på ett mindre antal platser.

Land Tävlingsplatser
 Finland Kontiolax Lahtis
 Italien Antholz-Anterselva San Sicario
 Kanada Canmore, Alberta Valcartier
 Norge Beitostølen Holmenkollen Lillehammer
 Ryssland Chanty-Mansijsk Ufa Novosibirsk
 Slovakien Osrblie
 Slovenien Pokljuka
 Sverige Östersund
 Tyskland Oberhof Ruhpolding
 USA Fort Kent, Maine

Presque Isle, Maine

Lake Placid, NY Soldier Hollow, UT
 Österrike Hochfilzen Saalfelden

Skidskytte i populärkultur[redigera | redigera wikitext]

De mekaniska måltavlorna visades 1981 i James Bond-filmen Ur dödlig synvinkel (For Your Eyes Only) då James Bond besöker Cortina d'Ampezzo under pågående skidskyttetävling.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Det Holtaaldske Skielober Compagnie 1718-1826” (pdf). http://www.kildenett.no/filearchive/det_holtaalske_skielober_compagnie_1718-1826.pdf. Läst 14 december 2009. 
  2. ^ http://www.beredskapsmaerken1939-1945.se/propaganda.htm