Eduard von Böhm-Ermolli
| Eduard von Böhm-Ermolli | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 12 februari 1856 Ancona, Kyrkostaten |
| Död | 9 december 1941 (85 år) Troppau, Tyskland |
| I tjänst för | Österrike-Ungern (till 1918) Tjeckoslovakien (till 1938) Nazityskland (1938–1941) |
| Grad | Generalfältmarskalk |
| Slag/krig | Första världskriget |
| Utmärkelser | Pour le Mérite |
Eduard von Böhm-Ermolli, född 12 februari 1856 i Ancona, död 9 december 1941 i Troppau, var en österrikisk friherre och general i österrikisk-ungerska armén under första världskriget.
Biografi[redigera]
Böhm-Ermolli blev officer vid kavalleriet 1875, överste och regementschef 1896, generalmajor 1903 och fältmarskalklöjtnant 1907. 1911 utnämndes han till chef för 1:a armékåren i Krakau, blev general vid kavalleriet 1912, generalöverste 1916 samt slutligen fältmarskalk 1918. Vid första världskrigets utbrott blev Böhm-Ermolli chef för den först mot Serbien och sedan i Galizien opererande 2:a armén, med vilken han 22 juni 1915 återtog Lemberg. I början av 1916 blev han armégruppchef och kämpade med växlande framgång mot Aleksej Brusilov, som 1917 tvingades utrymma hela Galizien. I början av 1918 ledde han infallet i Ryssland och blev i april överbefälhavare i Ukraina.
1940 hedersutnämndes han till generalfältmarskalk av Wehrmacht (Tysklands försvarsmakt 1935–1945).
Källor[redigera]
- Svensk uppslagsbok, Lund 1930
|
||||||||