Edward C. Kendall

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Edward Calvin Kendall, född i South Norwalk, Connecticut 8 mars 1886, död i Princeton, New Jersey 4 maj 1972, var en amerikansk kemist och professor vid Mayokliniken.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kendall utbildade sig vid Columbia University där han tog kandidatexamen 1908, civilingenjörsexamen i kemi 1909 och sin fil. dr-grad 1910. Han bedrev forskning vid St Lukes Hospital i New York fram till 1914 då han utnämndes till chef för biokemisektionen vid forskarskolan inom Mayo Foundation.

År 1950 erhöll han tillsammans med Philip S. Hench och Tadeus Reichstein Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckter rörande binjurebarkens hormoner och deras effekt på ledgångsreumatism.

Kendall forskade inte enbart på binjurarna, utan var också den som isolerade ämnet tyroxin, ett hormon i sköldkörteln, och var delaktig i det forskarteam som kristalliserade glutation och identifierade dess kemiska struktur.

Kendalls karriär på Mayo upphörde 1951, då han uppnådde pensionsåldern. Han flyttade då till Princeton University, där han var gästprofessor vid institutionen för biokemi. Han förblev anslutna med Princeton fram till sin död 1972.

Hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]

Kendall tilldelades, förutom Nobelpriset, flera betydande utmärkelser såsom

Han utsågs också till hedersdoktor vid

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]