Hamilton O. Smith

Från Wikipedia
Hamilton O. Smith Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1978
Född23 augusti 1931[1][2][3] (92 år)
New York[4][5][6], USA
Medborgare iUSA[7][8][9]
Utbildad vidUniversity of California, Berkeley, kandidatexamen,
Johns Hopkins School of Medicine, medicine doktor,
University of Illinois at Urbana-Champaign
University Laboratory High School
Johns Hopkins University
SysselsättningBiotekniker, biolog, biokemist, mikrobiolog
ArbetsgivareJohns Hopkins University
Johns Hopkins School of Medicine
Utmärkelser
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1978)[10][11]
Hedersdoktor vid University of Las Palmas de Gran Canaria (1996)[12]
Prinsessan av Asturiens pris för teknisk och vetenskaplig forskning (2001)
Hedersdoktor vid University of Florida (2008)
Guggenheimstipendiet[13]
Redigera Wikidata

Hamilton Othanel Smith, född 23 augusti 1931 i New York i New York, är en amerikansk mikrobiolog som har varit professor vid Johns Hopkins University i Baltimore, USA. Tillsammans med Werner Arber och Daniel Nathans tilldelades han Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1978 för sin upptäckt av restriktionsenzymer och deras användning inom den molekylära biologin.[14][15][16][17][18][19] Restriktionsenzymer är "kemiska knivar" med vars hjälp man kan dela upp arvsmassan, DNA. [20]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Smith utexaminerades från University Laboratory High School of Urbana, Illinois. Han studerade vid University of Illinois at Urbana-Champaign, men 1950 flyttade han till University of California, Berkeley, där han tog sin kandidatexamen i matematik 1952. Smith tog sin läkarexamen från Johns Hopkins School of Medicine 1956 och åren 1956 och 1957 arbetade han vid Washington University i St. Louis Medical Service. År 1975 tilldelades han ett Guggenheim-stipendium som han använde för studier vid Zürichs universitet.

Vetenskapligt arbete[redigera | redigera wikitext]

Hamilton Othanel Smith.

År 1970 upptäckte Smith och Kent W. Wilcox det första typ II-restriktionsenzymet,[21] som nu kallas hindII.[14] Smith fortsatte med att upptäcka DNA-metylaser som utgör den andra hälften av de bakteriella värdbegränsnings- och modifieringssystemen, som förutsagts av Werner Arber från Schweiz.[14]

Smith blev senare en ledande aktör inom det begynnande området genomik, när han och ett team 1995 vid The Institute for Genomic Research sekvenserade det första bakteriegenomet, det av Haemophilus influenzae.[22] H. influenza var samma organism som Smith hade upptäckt begränsningenzymer i under sena 1960-talet. Han spelade därefter en nyckelroll i sekvenseringen av många av de tidiga genomen vid The Institute for Genomic Research, och i monteringen av det mänskliga genomet vid Celera Genomics, som han började arbeta med när det grundades 1998.

Senare har han lett ett team vid J. Craig Venter Institute som arbetade för att skapa en delvis syntetisk bakterie, Mycoplasma laboratorium. År 2003 sammanställde samma grupp syntetiskt genomet av ett virus, Phi-X174 bakteriofag. Smith blev vetenskaplig chef för privatägda Synthetic Genomics, som grundades 2005 av Craig Venter för att fortsätta detta arbete. För närvarande (2009) arbetar Synthetic Genomics med att producera biobränslen i industriell skala med rekombinanta alger och andra mikroorganismer.[23]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Hamilton O. Smith, 6 april 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Hamilton Othanel Smith, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Hamilton Othanel Smith, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Munzinger Personen, Hamilton O. Smith, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Timelines of History, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Timelines of History, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Oral History Collection CSHL Digital Archives, Cold Spring Harbor Library, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Werner Arber, Infoplease, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ J. Craig Venter, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Haemophilus influenzae, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1978, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 31 januari 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 31 januari 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.ulpgc.es.[källa från Wikidata]
  13. ^ Guggenheim Fellows-databasen, hamilton-o-smith.[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b c] Gitschier, J. (2012). ”A Half-Century of Inspiration: An Interview with Hamilton Smith”. PLOS Genetics 8 (1): sid. e1002466. doi:10.1371/journal.pgen.1002466. PMID 22253610. 
  15. ^ Raju, T. N. (1999). ”The Nobel Chronicles”. The Lancet 354 (9189): sid. 1567. doi:10.1016/S0140-6736(05)76606-X. PMID 10551539. 
  16. ^ Shampo, M. A.; Kyle, R. A. (1995). ”Hamilton Smith--Nobel Prize winner in medicine or physiology”. Mayo Clinic Proceedings (Elsevier) 70 (6): sid. 540. doi:10.1016/s0025-6196(11)64310-3. PMID 7776712. 
  17. ^ Berg, K. (1978). ”The Nobel prize in physiology and medicine 1978. Nobel prize to a controversial research field”. Tidsskrift for den Norske Laegeforening 98 (34–36): sid. 1741–1742. PMID 725894. 
  18. ^ ”Molecular genetics takes Nobel Prize”. JAMA: The Journal of the American Medical Association (American Medical Association) 240 (20): sid. 2137–2138. 1978. doi:10.1001/jama.240.20.2137. 
  19. ^ ”Brazil learns its ecological lessons–the hard way”. Nature 275 (5682): sid. 689–90. 1978. doi:10.1038/275684a0. PMID 360075. Bibcode1978Natur.275..684.. 
  20. ^ Bra Böckers lexikon, 1979.
  21. ^ Smith H, Wilcox KW (1970). ”A Restriction enzyme from Hemophilus influenzae *1I. Purification and general properties”. Journal of Molecular Biology 51 (2): sid. 379–391. doi:10.1016/0022-2836(70)90149-X. PMID 5312500. 
  22. ^ Smith, H. O.; Wilcox, K. W. (1992). ”A restriction enzyme from Hemophilus influenzae. I. Purification and general properties. 1970”. Biotechnology (Reading, Mass.) 24: sid. 38–50. PMID 1330118. 
  23. ^ ”Craig Venter Has Algae Biofuel in Synthetic Genomics' Pipeline - Xconomy”. Xconomy. http://www.xconomy.com/san-diego/2009/06/04/craig-venter-has-algae-biofuel-in-synthetic-genomics-pipeline/. 

Ytterligare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]