Erik Stenbock

Erik Stenbock
Erik Stenbock
	Titlar
	Guvernör i Riga
Tidsperiod	1645–1649
Utnämnd av	Kristina I
	Riksråd
Tidsperiod	1650–1659
Utnämnd av	Kristina I
	Friherre och greve
Tidsperiod	1651–1659
Utnämnd av	Kristina I
	Generalguvernör över Ingermanland och Kexholms län
Tidsperiod	1651–1654
Utnämnd av	Kristina I
Företrädare	Carl Mörner af Tuna
Efterträdare	Gustaf Evertsson Horn
	Generalkommendant i Pommern
Tidsperiod	1655–1656
Utnämnd av	Karl X Gustav
	Guvernör i Halland
Tidsperiod	1656–1658
Utnämnd av	Karl X Gustav
	Lagman i Västernorrland, Lappmarken och Härjedalen
Tidsperiod	1657–1659
Utnämnd av	Karl X Gustav
Företrädare	Erik Oxenstierna
Efterträdare	Gustaf Otto Stenbock
	Rikstygmästare
Tidsperiod	1657−1659
Utnämnd av	Karl X Gustav
Efterträdare	Gustaf Evertsson Horn
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Försvarsgren	Infanteriet
Tjänstetid	1631−1659
Grad	Generalmajor
Befäl	Västmanlands regemente
Slag/krig	Trettioåriga kriget Slaget vid Lützen; Belägringen av Landsberg an der Warthe; Slaget vid Leipzig; Karl X Gustavs första danska krig Slaget vid Hjärtum; Karl X Gustavs andra danska krig Stormningen av Köpenhamn;
	Personfakta
Personnamn	Erik Stenbock
Födelsenamn	Erik Gustavsson Stenbock
Född	1612; Göksholms slott, Närke, Sverige
Nationalitet	Sverige
Död	11 februari 1659; Köpenhamn, Danmark
Dödsorsak	Stupad i stormningen av Köpenhamn
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Stenbock
Far	Gustav Eriksson
Mor	Beata Margareta Brahe
Släktingar	Fredrik Stenbock (bror); Gustaf Otto Stenbock (bror)
	Familj
Make/maka	Catharina von Schwerin
	Familj 2
Make/maka 2	Occa Johanna von Riperda

Denna sida handlar om den svenske adelsmannen, för den svensk-estniske greven, författaren och poeten, se Eric Stenbock, för greven född 1662, se Erik Stenbock (1662–1722).

Erik Gustavsson Stenbock, född 1612 i Göksholm, död 11 februari 1659 i stormningen av Köpenhamn, var en svensk greve, militär och ämbetsman.^[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Erik Stenbock var son till Gustav Eriksson Stenbock och Beata Margareta Brahe och bror till Fredrik Gustavsson Stenbock och Gustaf Otto Stenbock.^[1]

1631 befordrades Stenbock från fänrik till kaptenlöjtnant vid livgardeskompaniet, med vilket han deltog i slaget vid Ltitzen 1632, och följde Gustav II Adolfs lik till Wolgast men föredrog att stanna i Tyskland. Redan 1634 blev Stenbock överste för Västmanlands regemente. Då generalmajoren Johan Lilliehöök 1639 under belägringen av Landsberg an der Warthe råkade bryta ena benet, fick Stenbock övertaga befälet och fullbordade stormningen av staden. 1642 sårades han i slaget vid Leipzig. 1643 blev Stenbock generalmajor för de svenska trupperna i Livland och assistent till generalguvernören där, och mellan 1645 och 1649 var han guvernör i Riga.^[1]

1650 blev Stenbock riksråd och liksom sina bröder friherre och greve 1651, med titeln greve till Bogesund, friherre till Kronobäck och Öresten. Mellan 1651 och 1654 var han generalguvernör över Ingermanland, Karelen och Keksholms län. Senare blev Stenbock generalkommendant i Pommern 1655, guvernör i Halland 1656 och lagman i Västernorrland, Lappmarken och Härjedalen 1657. I Halland organiserade han gränsförsvaret, och efter krigsutbrottet 1657 besegrade han tillsammans med Harald Stake en norsk styrka i slaget vid Hjärtum i Bohuslän, men måste därefter dra sig tillbaka över gränsen till Sverige. Utnämnd till rikstygmästare 1657, blev Stenbock dödligt sårad vid Karl X Gustavs stormning av Köpenhamn den 11 februari 1659.^[1]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gift 1637 med Rüdiger von Schwerins (död 1621) och Catharina von Eichstedts dotter Catharina von Schwerin (1619–1655).^[1]

Barn:

Beata (1638-1712), gift med Axel Carlsson Sparre (1620-1679)
Christina (1640-1671), gift med Gabriel Kurck (1630-1712)
Catharina (1642-1718)
Gustaf Stenbock (1644-1644)
Erik Stenbock (1645-1647)
Elisabet (1646-1704), gift med Carl Carlsson Hård af Segerstad (död 1704).
Margareta (1647-1751),
Brita (1648-1716), gift med Hans von Rosen (död 1703).
Magdalena 1649-1727), gift med Bengt Oxenstierna af Korsholm och Wasa (1623-1702)
Maria (1650-1698), gift med Ture Turesson Ribbing (1654-1697)
Margareta (1652-1689), gift med Jürgen Johan von Wrangel (1644-1698)
Anna
Fredrik Stenbock (1654-1699), gift med Helena Creutz (1657-1730)
Hedvig Eleonora (1655-1714), gift med Nicodemus Tessin d.y.

Gift 1656 med Hero Moritz Friherre Ripperda von Farmsums och Anna Margareta von Rengers dotter Occa Johanna Ripperda von Farmsum (1619-1686).^[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c d e f] Gillingstam, Hans. ”Stenbock, släkt”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=20066. Läst 30 november 2019.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Sven Larsson (2004). När hallänningarna blev svenskar - Ett dramatiskt nationalitetsbyte 1645-1720. Länsmuseet Halmstad och Länsstyrelsen Halland, Kulturmiljöenheten. ISBN 91-88806-42-1

[Riksarkivet-1] [a b c d e f] Gillingstam, Hans. ”Stenbock, släkt”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=20066. Läst 30 november 2019.

[1]