Eugen Warming

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Eugen Warming

Johannes Eugenius (Eugen) Bülow Warming, född 3 november 1841Mandø, västra Jylland, död 2 april 1924 i Köpenhamn, var en dansk botaniker och en av grundläggarna till ekologi som ett eget ämnesområde. Han var far till Jens Warming.

Warming blev student i Ribe 1859, reste 1863 till Brasilien och vistades där hos danske naturforskaren Peter Wilhelm Lund i Lagoa Santa i Minas Gerais, återvände hem 1866, blev filosofie doktor 1871, docent vid Polytekniska läroanstalten i Köpenhamn 1874 och i växtanatomi vid universitetet där 1875. Åren 1882-85 (och en del av 1886) var han professor i botanik vid Stockholms högskola (även högskolans rektor) och utnämndes 1885 till samma tjänst vid Köpenhamns universitet och föreståndare för dess botaniska trädgård, Botanisk Have.

Redan de tre ungdomsåren i Brasilien och studieresorna till München 1868 och Bonn 1871 ledde honom in på många skilda områden av botaniken, både fytografi, fanerogamsystematik, växtgeografi och morfologi, vartill kom hans anatomiska forskning, delvis i utvecklingshistoriskt syfte. Hans resor till Grönland (1884) samt Västindien och Venezuela (1891-92) lämnade material till biologiska och ekologiska arbeten. Han skrev även omfångsrika och mycket använda läroböcker, bland annat den första läroboken i växtekologi (1895) under titeln Plantesamfund - Grundtræk af den økologiske Plantegeografi.

Han var 1867-68 medarbetare i J.A. Dybdahls "Tidsskrift for havevæsen" samt från 1869 i "Tidsskrift for populære fremstillinger af naturvidenskaberne", i vilken han själv skrev en mängd uppsatser. Han blev ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund 1879, av svenska Vetenskapsakademien 1885, av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1897 och av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg 1911. Han blev hedersdoktor i Stockholm 1909 och erhöll 1921 svenska Vetenskapsakademiens större Linnémedalj i guld.

Källor[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Förste ämbetsinnehavaren
Rektor för Stockholms högskola
1882-1885
Efterträdare:
Gösta Mittag-Leffler