Sauli Niinistö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sauli Niinistö


Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
1 mars 2012
Statsminister Jyrki Katainen
Företrädare Tarja Halonen

Ämbetsperiod
2 februari 1996–16 april 2003
Statsminister Paavo Lipponen
Företrädare Iiro Viinanen
Efterträdare Antti Kalliomäki

Ämbetsperiod
13 april 1995–30 augusti 2001
Statsminister Paavo Lipponen
Företrädare Pertti Salolainen
Efterträdare Ville Itälä

Ämbetsperiod
13 april 1995–1 februari 1996
Statsminister Paavo Lipponen
Företrädare Anneli Jäätteenmäki
Efterträdare Kari Häkämies

Ämbetsperiod
1994–2001
Företrädare Pertti Salolainen
Efterträdare Ville Itälä

Ämbetsperiod
24 april 2007–27 april 2011
Företrädare Timo Kalli
Efterträdare Ben Zyskowicz (tf.)

Född 24 augusti 1948 (65 år)
Salo, Finland
Politiskt parti Samlingspartiet
Maka Marja-Leena Niinistö (1974-1995)
Jenni Haukio (sedan 2009)
Residens Talludden
Alma mater Åbo universitet
Yrke Jurist
Webbplats President.fi
Sauli Niinistö

Sauli Väinämö Niinistö, född 24 augusti 1948 i Salo, Egentliga Finland, är en finländsk jurist, bankdirektör och politiker (Samlingspartiet) samt republiken Finlands president sedan 1 mars 2012.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Niinistö utbildade sig till jurist och fick en tjänst vid Åbo hovrätt; parallellt drev han en egen juridisk byrå i Salo. Han engagerade sig i kommunpolitiken och blev sedan invald i riksdagen 1987, tredje gången han kandiderade. 1994 efterträdde han Pertti Salolainen som partiordförande. 1995 blev han justitieminister, året efter i stället finansminister. 1999 önskade många inom partiet att han skulle bli presidentkandidat i valet 2000, men den gången tackade han nej. 2001 efterträddes han som partiordförande av Ville Itälä.

Niinistö valde att inte kandidera till en ny period i riksdagen 2003. Senare samma år utnämndes han i stället till vicepresident i Europeiska Investeringsbanken (EIB) i Luxemburg.

  • Ledamot i stadsfullmäktige i Salo 1977–1992
  • Riksdagsman 1987-2003, 2007-2011
  • Samlingspartiets ordförande 1994-2001
  • Justitieminister 1995-1996
  • Finansminister 1996-2003
  • Ordförande för de europeiska konservativa partiernas förbund EDU 1998–2002
  • Samlingspartiets presidentkandidat 2006
  • Finska riksdagens talman 2007-2011
  • Samlingspartiets presidentkandidat 2012
  • Finlands president 2012-

Presidentvalet 2006[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha avböjt en kandidatur år 2000 var Niinistö först ut med att meddela sin kandidatur i det finländska presidentvalet 2006. I första omgången av valet, den 15 januari 2006, fick han 725 213 röster vilket var 24,06 %. Eftersom han blev tvåa i valet och ettan, Tarja Halonen, inte fick 50 % av rösterna, hölls en andra valomgång mellan dem den 29 januari. Niinistö förlorade knappt, han fick 1 517 947 röster, 48,2 %. Han blev åter invald i riksdagen 2007 och valdes till talman, men ställde inte upp i riksdagsvalet 2011.[1]

Presidentvalet 2012[redigera | redigera wikitext]

Niinistö meddelade i juni 2011 att han planerade att ställa upp i presidentvalet 2012.[2] Efter första valomgången stod det klart att Niinistö med 37 % av rösterna hade gått vidare till en andra valomgång som hölls den 5 februari 2012.[3] Niinistö vann valet över De Grönas Pekka Haavisto och blev därmed Finlands 12:e president den 1 mars 2012.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Niinistö har två vuxna söner från sitt första äktenskap med Marja-Leena Niinistö (född Alanko). Hon omkom i en bilolycka 1995 och 2009 gifte Niinistö sig med Jenni Haukio i Räfsö kyrka i Björneborg. Niinistö är farbror till Ville Niinistö, politiker för Gröna Förbundet som var gift med den svenska politikern Maria Wetterstrand.

Sauli Niinistö var en av kandidaterna till posten som ordförande för Finlands Bollförbund,[4] och valdes till det i november 2009.

Han klarade sig i Khao Laki med livet i behåll från den ödesdigra julannandags-tsunamin år 2004 genom att enligt sina egna ord ta sig upp i en stolpe med sin son Matias.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Niinistö lämnar riksdagen”. Hufvudstadsbladet. 1 maj 2010. http://hbl.fi/nyheter/2010-05-01/niinisto-lamnar-riksdagen. 
  2. ^ ”Niinistö announces presidential candidacy”. YLE. 28 juni 2011. http://yle.fi/uutiset/news/2011/06/niinisto_announces_presidential_candidacy_2689016.html.  (engelska)
  3. ^ ”Presidential elections: Niinistö, Haavisto headed for second round”. YLE. 22 January 2012. http://yle.fi/uutiset/news/2012/01/presidential_elections_niinisto_haavisto_headed_for_second_round_3195175.html.  (engelska)
  4. ^ Niinistö vill bli ordförande för Bollförbundet”. Vasabladet. 24 augusti 2009. http://www.vasabladet.fi/story.aspx?linkID=81970&storyID=47033. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Politiska ämbeten
Företrädare:
Pertti Salolainen
Finlands vicestatsminister
1995–2001
Efterträdare:
Ville Itälä
Företrädare:
Iiro Viinanen
Finlands finansminister
1996–2003
Efterträdare:
Antti Kalliomäki
Företrädare:
Timo Kalli
Talman i Finlands riksdag
2007–2011
Efterträdare:
Ben Zyskowicz
Företrädare:
Tarja Halonen
Finlands president
2012–
Efterträdare:
Innehar fortfarande posten
Partipolitiska uppdrag
Företrädare:
Pertti Salolainen
Samlingspartiets partiledare
1994–2001
Efterträdare:
Ville Itälä