Lista över Finlands statsöverhuvuden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Finlands historia

Finlands riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Tidslinje
Förhistoria
Medeltiden
Tidigmodern tid
Finska kriget
Den ryska tiden
Finlands självständighet
Inbördeskriget
Mellankrigstiden
Vinterkriget
Fortsättningskriget
Lapplandskriget
Efterkrigstiden
Nutiden
Ämnen
Tidsaxel
Statsöverhuvuden
Statsministrar
Finland-portalen

Lista över Finlands statsöverhuvuden omfattar de personer, som har varit statschefer över Finland.

Det är troligt att de svenska kungarna började lägga Finland under sig redan i mitten av 1100-talet, och innan dess fanns ingen sammanhållen statsmakt i området. Det är först från och med mitten av 1200-talet, kring 1250, som det finns bevis, för att delar av nuvarande Finland var inlemmade i det svenska riket och således ingick i en stat. 1581 lade Johan III till storfurste av Finland (fi: Suomen suuriruhtinas) till sin kungatitel. Denna titel ingick, dock som ren formalia, i de svenska regenternas titlar fram till 1720, då Ulrika Eleonora använde den, och 1802 förlänades den till Gustav IV Adolfs nyfödde son Karl Gustav, som dog tre år senare.

Genom freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 avskildes Finland från Sverige och blev då ett autonomt storfurstendöme inom det ryska imperiet. Först från och med denna tid kan Finland räknas som ett särskilt land. När Finland då "upphöjdes i nationernas skara" blev de ryska tsarerna Finlands statsöverhuvuden och övertog den svenska titeln storfurste av Finland. Titeln storfurste hade också historisk tradition inom Ryssland. De ryska kejsarnas/storfurstarnas representanter fick benämningen generalguvernör (fi: kenraalikuvernööri).

Den 6 december 1917 förklarade sig Finland självständigt från det av revolution och inbördeskrig drabbade Ryssland. Innan den finska konsitutionen var antagen leddes landet först av den finska senaten (fi: Suomen senaatti) och så småningom av riksföreståndare (fi: valtionhoitaja), utsedda av lantdagen (fi: säätyvaltiopäivät). Innan landets statsskick var bestämt valde man till och med en tysk furste till finsk kung (han hann dock aldrig tillträda). 1919 blev landet republik och statschefen fick titeln president (fi: presidentti). För vidare information om detta ämbete och konstitutionella roll, se Finlands president.

Finland var en del av det svenska riket från medeltiden fram till 1809. Landet styrdes då av svenska kungar (fi: ruotsin kuningas), riksföreståndare (fi: valtionhoitaja), rikshövitsmän eller regerande drottningar (fi: kuningatar), men dessa var alltså inte finska statschefer utan svenska. Se därför lista över Sveriges regenter.

Finland som ryskt storfurstendöme 1809–1917[redigera | redigera wikitext]

Landet styrt av ryska tsarer (fi: venäjän tsaari) med titeln Storfurste av Finland (fi: Suomen suurherttua) av Huset Romanov (fi: Romanov-hallitsijasuku). Datum anges enligt nya stilen, eftersom denna gällde i Finland, även om gamla stilen officiellt tillämpades i Ryssland.

Namn
Svenska · Finska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Alexander I
(Aleksanteri I)
Alexander I of Russia.PNG 23 december 1777
i Sankt Petersburg
son till Paul I av Ryssland
och Maria Fjodorovna
Utropad till storfurste av
Finland 29 mars 1809
lantdagen i Borgå
1 december 1825
i Taganrog
Nikolaj I
(Nikolai I)
Horace Vernet - Tsar Nicholas I.jpg 6 juli 1796
på slottet Gatchina
utanför Sankt Petersburg
son till Paul I och Maria Fjodorovna
Storfurste av Finland
1 december 1825
vid Alexander I:s död
2 mars 1855
i Sankt Petersburg
Alexander II
(Aleksanteri II)
Alexander II by Ivan Tyurin (1860s, GIM).jpg 29 april 1818
i Moskva
son till Nikolaj I
och Alexandra Fjodorovna
Storfurste av Finland
2 mars 1855
vid Nikolaj I:s död
13 mars 1881
i Sankt Petersburg
Alexander III
(Aleksanteri III)
Kramskoy Alexander III.jpg 10 mars 1845
i Sankt Petersburg
son till Alexander II
och Maria Alexandrovna
Storfurste av Finland
13 mars 1881
vid Alexander II:s död
1 november 1894
i LavidjaKrim
Nikolaj II
(Nikolai II)
Last Tsar Nikolai II.jpeg 18 maj 1868
på slottet Tsarskoje Selo
i Pusjkin utanför
Sankt Petersburg
son till Alexander III
och Maria Fjodorovna
Storfurste av Finland
1 november 1894
vid Alexander III:s död
15 mars 1917
tvingad att abdikera under
den ryska februarirevolutionen
17 juli 1918
avrättad i Jekaterinburg
Namn
Svenska · Finska
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Finland som självständig stat utan konstitution (1917–1919)[redigera | redigera wikitext]

Landet styrt av Senaten för Finland (fi: Suomen senaatti) och så småningom av riksföreståndare (fi: valtionhoitaja), utsedda av lantdagen (fi: säätyvaltiopäivät). En finsk kung valdes men tillträdde aldrig.

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Pehr Evind Svinhufvud P.E.Svinhufvud.jpg 15 december 1861
i Sääksmäki
Riksföreståndare 27 maj 1918 12 december 1918
Fredrik Kaarle
född Fredrik Karl av Hessen
Friedrich Karl HK 02.jpg 1 maj 1868
på slottet Panker i Holstein
son till lantgreve
Fredrik Wilhelm av Hessen-Kassel
och Anna av Preussen
Vald till kung av lantdagen
9 oktober 1918
men tillträdde aldrig
14 december 1918
avsade sig posten
28 maj 1940
i Kassel
Carl Gustaf Emil Mannerheim Ratsuvaenkenraali mannerheim.jpg 4 juni 1867
i Villnäs i Egentliga Finland
Riksföreståndare 12 december 1918
vid Svinhufvuds avgång
26 juli 1919
avgick till förmån för den nye presidenten
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Finland som republik (sedan 1919)[redigera | redigera wikitext]

Landet styrt av en president (fi: presidentti).

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Politisk tillhörighet Källor
  Kaarlo Juho Ståhlberg Kaarlo Juho Ståhlberg.jpg 28 januari 1865
i Suomussalmi
President 27 juli 1919 1 mars 1925 22 september 1952
i Helsingfors
Framstegspartiet
  Lauri Kristian Relander Lauri Relander.png 31 maj 1883
i Kurkijoki
President 1 mars 1925 1 mars 1931 9 februari 1942
i Helsingfors
Agrarförbundet
  Pehr Evind Svinhufvud P.E.Svinhufvud.jpg President 1 mars 1931 1 mars 1937 29 februari 1944
i Luumäki
Samlingspartiet
  Kyösti Kallio Kallio.jpg 10 april 1873
i Ylivieska
President 1 mars 1937 27 november 1940
avgick i förtid av hälsoskäl
19 december 1940
död av hjärtattack under sin egen avskedsceremoni på Helsingfors järnvägsstation
Agrarförbundet
  Risto Heikki Ryti Risto Ryti 1940.png 3 februari 1889
i Huittinen
President 19 december 1940 4 augusti 1944 25 oktober 1956
i Helsingfors
Framstegspartiet
  Carl Gustaf Emil Mannerheim Ratsuvaenkenraali mannerheim.jpg President 4 augusti 1944 4 mars 1946
avgick av hälsoskäl
27 januari 1951
i Lausanne i Schweiz
Opolitisk
  Juho Kusti Paasikivi
född Johan Gustaf Hellsten
Paasikivi fi01 06a.jpg 27 november 1870
i Koski
President 8 mars 1946 1 mars 1956 14 december 1956
i Helsingfors
Samlingspartiet
  Urho Kekkonen Urho Kekkonen, 1980.png 3 september 1900
i Pielavesi
President 1 mars 1956 27 januari 1982
avgick av hälsoskäl
31 augusti 1986
i Helsingfors
Agrarförbundet/Centern i Finland
  Mauno Koivisto Mauno Koivisto.png 25 november 1923
i Åbo
President 27 januari 1982 1 mars 1994 Socialdemokraterna
  Martti Ahtisaari Martti Ahtisaari.jpg 23 juni 1937
i Viborg
President 1 mars 1994 1 mars 2000
  Tarja Halonen Tarja Halonen on August 26, 2010.jpg 24 december 1943
i Helsingfors
President 1 mars 2000 1 mars 2012
  Sauli Niinistö Sauli Niinistö.jpg 24 augusti 1948
i Salo
President 1 mars 2012 Samlingspartiet
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Politisk tillhörighet Källor

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  • Mannerheim avled sent på kvällen den 27 januari, men eftersom Finlands tidszon ligger en timme före Schweiz' var det då redan 28 januari i Finland. Därför anges ibland två dödsdatum för Mannerheim.
  • Av de tolv personer som hittills har varit presidenter, har sex varit statsminister någon gång innan de blev president: Pehr Evind Svinhufvud, Kyösti Kallio, Risto Ryti, J.K. Paasikivi, Urho Kekkonen och Mauno Koivisto. Samtliga dessa var dessutom statsminister när de valdes till president.
  • Ingen har avgått från presidentposten för att senare återväljas till president. Av de två personer som under åren 1918–1919 var riksföreståndare, Pehr Evind Svinhufvud och Gustaf Mannerheim, blev emellertid båda sedermera valda till president.
  • Mannerheim var president under kortast tid, i två år.
  • Kekkonen är den ende president som har blivit omvald mer än en gång (nuvarande konstitution förbjuder fler än ett omval).
  • Kekkonen är också den president som har suttit allra längst på presidentposten, i 26 år.
  • När Koivisto valdes till president 1982, var han den förste socialdemokratiske presidenten. Sedan var alla presidenter socialdemokrater i trettio år, fram till 2012, då Sauli Niinistö blev den förste konservative presidenten sedan Paasikivis avgång 1956.
  • Tarja Halonen var Finlands första och hittills enda kvinnliga president.

Se även[redigera | redigera wikitext]