Flyghundar

Flyghundar
Pteropus giganteus
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Fladdermöss Chiroptera
Underordning	Fruktfladdermöss Megachiroptera Dobson, 1875
Familj	Flyghundar Pteropodidae
Vetenskapligt namn
§ Pteropodidae
Auktor	Gray, 1821
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Flyghundar (Pteropodidae) är en familj i ordningen fladdermöss (Chiroptera) och den enda familjen i underordningen fruktfladdermöss. Familjen består av omkring 40 släkten med ca 200 arter.

Utbredning

Arterna i denna familj lever i tropiska och subtropiska områden. De förekommer i hela Afrika (inklusive Madagaskar och Seychellerna), i södra Asien, Australien och västra Oceanien. Räknar man Cypern till Europa, så är den där förekommande halsbandsflyghunden (Rousettus aegyptiacus) den enda europeiska arten.

Utseende

I familjen flyghundar finns de största fladdermössen. Den största vingbredden har arten Pteropus vampyrus med upp till 170 centimeter. Några arter har en kroppslängd på upp till 40 centimeter. Det finns dock arter som inte är större än de i andra fladdermössfamiljer.

Till kroppsbyggnaden liknar flyghundar andra fladdermöss. Vinghuden täcker fyra av fingrarna och räcker nästan fram till fötterna. Hos de flesta flyghundar, med undantag av arten Notopteris macdonaldi, är svansen väldigt kort eller saknas helt. Många flyghundar har, i motsats till andra fladdermöss, en förlängd klo vid andra fingret. Öronen är små och ovala. Nosen är kraftigt utsträckt och hundlik, något som givit upphov till familjens namn på svenska.

Levnadssätt

Flyghundar är huvudsakligen aktiva under gryningen och natten. När de letar efter föda flyger de ofta långa sträckor. Under dagen hänger de med huvudet ner i träd eller andra exponerade ställen och sover. I motsats till andra fladdermöss använder de inte ekolokalisation utan orienterar sig med sina mycket välutvecklade ögon och sitt utmärkta luktsinne. Flyghundar går inte i ide på grund av det varma klimat de lever i. De större arterna lever ofta ihop i grupper medan de mindre arterna vanligtvis är solitära.

Föda

flygande flyghund

Alla flyghundar även de största tar bara växtämnen som nektar, pollen, frukt och blommor som föda. Några arter är viktiga för vegetationens utveckling. De sprider frön efter att de ätit frukter eller hjälper vid pollineringen.

Fortplantning

De flesta honor föder bara en unge per år. Honor som är dräktiga lämnar hannarna. Efter födelsen lever de ihop med andra honor med ungar. Flyghundar kan bli upp till 30 år gamla.

Hot

Ett större antal arter räknas som hotade. Huvudsakliga orsaken är förstöringen av deras levnadsområde. Det finns även många arter som är endemiska på mindre öar och på detta sätt mycket känsliga för störningar i sin miljö. Några arter betraktas av den inhemska befolkningen som skadedjur eller jagas för köttets skull. 8 arter räknas av IUCN som utdöda, medan 22 arter listas som sårbara eller hotade.

Systematik

Teorin om flygande primater

En teori om att flyghundar inte tillhör ordningen fladdermöss, utan istället är flygande primater, lanserades 1986 av den australiensiske forskaren Jack Pettigrew. Med andra ord skulle de vara mer släkt med människor, apor och halvapor. Likheten med fladdermöss skulle istället bero på konvergent evolution. Grunden för teorin var hans forskningar av hjärnan och nervsystem, liksom olikheterna i levnadssätt, såsom kost och flygteknik. Teorin har mött mycket motstånd, men andra neurologiska forskningar har stött teorin. Dock har senare studier av DNA stärkt uppfattningen att flyghundarna tillhör ordningen fladdermöss.

Inre systematik

Tidigare delades familjen i två underfamiljer: de egentliga flyghundarna (Pteropodinae) och en underfamilj med små medlemmar som kännetecknas av en långsträckt tunga för att slicka nektar (Macroglossinae). Nyare undersökningar visade att denna indelning inte är hållbar.

Den följande listan med åtta undergrupper är enligt en studie av Kate E. Jones et all. Undersökningen delade familjen enligt fylogenetiska synpunkter och använder sig därför inte av de klassiska indelningsbegreppen inom biologisk systematik för alla taxa som ligger mellan familj och släkte. Antalet arter är enligt Wilson & Reeder (2005):

• Grupp A, kännetecknas av en kort nos, näsborrarna är utformade som korta rör.
  • Aethalops, två arter.
  • Alionycteris, en art.
  • Chironax, en art.
  • Cynopterus, sju arter.
  • Dyacopterus, två arter.
  • Haplonycteris, en art.
  • Latidens, en art.
  • Megaerops, fyra arter.
  • Otopteropus, en art.
  • Penthetor, en art.
  • Ptenochirus, två arter.
  • Sphaerias, en art.
  • Thoopterus, en art.
• Grupp B, har långa näsborrar som liknar rör.
  • Nyctimene, 15 arter.
  • Paranyctimene, två arter.
• Grupp C, har påfallande färgteckningar vid främre halsen.
  • Eidolon, två arter.
  • Rousettus, 10 arter, däribland halsbandsflyghund.
• Grupp D, har påfallande färgteckningar på skuldran som liknar epåletter.
  • Casinycteris, en art.
  • Epomophorus, åtta arter.
  • Epomops, tre arter.
  • Hypsignathus, en art.
  • Micropteropus, två arter.
  • Nanonycteris, en art.
  • Plerotes, en art.
  • Scotonycteris, två arter.
• Grupp E, har en långsträckt tunga men är inte identisk med den ovan nämnda underfamiljen Macroglossinae.
  • Eonycteris, tre arter.
  • Macroglossus, två arter.
  • Melonycteris, tre arter.
  • Notopteris, två arter.
  • Syconycteris, tre arter.
• Grupp F, har en annan tanduppsättning än övriga flyghundar.
  • Harpyionycteris, två arter.
• Grupp G, hos arterna är flygmembranen sammanvuxen på ryggen.
  • Aproteles, en art.
  • Dobsonia, 14 arter.
• Grupp H, utgörs av de större arterna i familjen.
  • Acerodon, fem arter.
  • Neopteryx, en art.
  • Pteralopex, fem arter. Pteralopex acrodonta listas ibland i ett eget släkte, Mirimiri.
  • Pteropus, cirka 60 arter.
  • Styloctenium, en art.

Studien av Kate E. Jones undersökte även släktskapet mellan dessa grupper som visas i följande kladogram:

Flyghundar (Pteropodidae)
   +--N.N.
   |   +--Grupp A
   |   +--Grupp B
   |
   +--N.N.
     +--N.N.
     |    +--Grupp C
     |    +--Grupp D
     |
     +--Pteropodinae
          +--Grupp E
          +--N.N.
              +--Grupp F
              +--N.N.
                 +--Grupp G
                 +--Grupp H

Källor

• Artikel "Flughunde" på tyska Wikipedia
• Artikel "Flying primates theory" på engelska Wikipedia
• Illustrerad Vetenskap

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Flyghundar
  Bilder & media