Forskning om pornografi

Från Wikipedia
Forskning om pornografi

Forskning om pornografi är forskning och akademiska studier som koncentrerar sig på pornografins natur, produktionsmiljö, effekter och övriga viktiga perspektiv. Det akademiska arbetet, som är en del av sexologin, var länge begränsat och ägnade sig mestadels åt genrens risker och negativa effekter.

Sedan 1990-talet och Internets ökade spridning av pornografi har mängden akademiska texter och undersökningar ökat. 2014 startades den akademiska tidskriften Porn Studies, helt ägnad åt pornografin som studiefält.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

En av de första akademiska genomgångarna av pornografins väsen presenterades 1989. Det var film- och medieforskaren Linda Williams (knuten till University of California, Berkeley) som då kom med sin Hard Core, med undertiteln "Power, Pleasure, and the »Frenzy of the Visible«". I boken beskrivs grunddragen i den pornografiska filmgenren, dess kulturella bakgrund och effekter, liksom dess stora mångsidighet.[1] 2013 publicerades The Feminist Porn Book, av en redaktion baserad på City University of New York och med en mängd texter om hur "produktionen av njutning" – med särskilt fokus på feministisk pornografi – kan ses utifrån olika politiska perspektiv.[2]

Två tidskrifter[redigera | redigera wikitext]

Linda Williams och Gail Dines, två akademiker som bidragit till debatten. Linda Williams och Gail Dines, två akademiker som bidragit till debatten.
Linda Williams och Gail Dines, två akademiker som bidragit till debatten.

I en tid av ökande tillgång till pornografi och debatt om dess problem grundades 2014 den engelskspråkiga Porn Studies. Detta är den första akademiska tidskriften omkring studiet av pornografi (här myntat som porn studies), med en brittisk redaktion ledd av Feona Attwood (Middlesex University[3]) och Clarissa Smith (Northumbria University[4]). Starten av tidningen inramades både av positiv och negativ kritik.[5] Linda Williams ansåg att det mindre vardagliga begreppet Pornography Studies hade varit ett mer passande namnval; hon hade dock själv redan 2006 beskrivit det här vetenskapliga fältet i studien "The Boundaries of Porn Studies".[6]

Ett drygt år senare var den öppet porrkritiska föreläsaren Gail Dines medgrundare av Sexualization, Media, and Society, en akademisk tidskrift med fokus på sexualiseringen i dagens samhälle och dess risker.[7] Tidskriften har fram till 2017 kommit ut med sex utgåvor, men ingen därefter (fram till 2022).[8]

Kritik och perspektiv[redigera | redigera wikitext]

Se även: Attityder till pornografi

Allt fler undersökande eller problematiserande böcker omkring pornografi har publicerats på senare år. De problemorienterade Your Brain on Porn (av Gary Wilson, 2014) och Visuell drog – om barn, unga och nätporr (av Maria Ahlin och Ulrica Stigberg, 2016) koncentrerade sig båda på pornografins drogliknande egenskaper och potential att påverka konsumentens tankemönster.[9] 2021 års Stora porrboken (redaktör Nina Rung) fortsatte skrivandet omkring pornografins påverkan.[10] Samma år kom även Porn Work (Heather Berg, University of Carolina Press), med underrubriken "Sex, Labor, and Late Capitalism", som tog upp de växlande villkoren för dem som producerar pornografi. Boken förklarade att den nya teknologi som under 2010-talet utmanat den befintliga affärsmodellen för produktionsbolag även underlättat för enskilda sexentreprenörer att producera och sälja pornografi på egen hand.[11]

Den tydligt kritiska hållningen mot pornografin som fenomen studeras ibland som NEP – det "negativa effektsparadigmet".[12] Denna kopplas ofta samman med pornografins förmodade risker för unga konsumenter, kvinnor, sexuell samvaro, sexarbetares arbetsmiljö, beroendeproblematik och allmänt samhällskorrumperande karaktär. Aktivismen mot pornografi, med stöd från både feministiskt och konservativt håll, tar ofta stöd från forskning som hävdar några eller alla av dessa samband men i regel utan att kunna säkerställa orsak och verkan.[13][14] Debatten omkring pornografins för- och nackdelar har ofta polariserats, vilket lett till svårigheter för forskningen att kunna genomföras objektivt och obundet.[15]

Senare års ökande forskning[redigera | redigera wikitext]

Sedan 00-talet har pornografi varit ämnet för en stor mängd akademiska uppsatser. Bland akademiska uppsatser i Sverige finns exempelvis undersökningar av attityder bland män,[16] kvinnor,[17] ungdomar, feminister,[18] kvinnliga porrkonsumenter[19][20] och riksdagsledamöter.[21]

I den samhälleliga debatten om pornografins påverkan på unga och kvinnor lyfts ofta behovet av kritiskt tänkande runt mediet, något som enligt vissa forskare dock riskerar att glömma den pågående forskningsutvecklingen på området.[22] Historiskt har forskningen kring konsumtion av pornografi kretsat kring mäns konsumtion och relation till genren,[12] men sedan millennieskiftet har kommit ett antal studier som hävdar att konsumtionen kan vara mer positiv för kvinnor än för män.[23][24][25] Även pornografins förmodat negativa påverkan på parförhållanden har undersökts med delvis motstridiga resultat.[26]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Brown, Beverley (1991-03-01). ”Linda Williams, Hard Core: Power, Pleasure and the Frenzy of the visible”. Screen 32 (1): sid. 114–119. doi:10.1093/screen/32.1.114. ISSN 0036-9543. https://doi.org/10.1093/screen/32.1.114. Läst 31 juli 2021. 
  2. ^ Taormino, Tristan (2013). The Feminist Porn Book: The Politics of Producing Pleasure. The Feminist Press. ISBN 978-1-55861-819-0. https://muse.jhu.edu/book/38402. Läst 31 juli 2021 
  3. ^ ”Professor Feona Attwood | UniHub”. unihub.mdx.ac.uk. https://unihub.mdx.ac.uk/i-3-mdx/i-mdx-stories/international-womens-day/professor-feona-attwood. Läst 31 juli 2021. 
  4. ^ ”Prof Clarissa Smith” (på engelska). www.northumbria.ac.uk. https://www.northumbria.ac.uk/about-us/our-staff/s/clarissa-smith/. Läst 31 juli 2021. 
  5. ^ Cadwalladr, Carole (15 juni 2013). ”Porn wars: the debate that's dividing academia” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/culture/2013/jun/16/internet-violent-porn-crime-studies. Läst 31 juli 2021. 
  6. ^ Boyle, Karen (2006-04-01). ”The Boundaries of Porn Studies”. New Review of Film and Television Studies 4 (1): sid. 1–16. doi:10.1080/17400300600577286. ISSN 1740-0309. https://doi.org/10.1080/17400300600577286. Läst 31 juli 2021. 
  7. ^ ”Five Women Scholars Launch New Peer-Reviewed Journal, Sexualization, Media & Society” (på engelska). Women In Academia Report. 20 april 2015. https://www.wiareport.com/2015/04/five-women-scholars-launch-new-peer-reviewed-journal-sexualization-media-society/. Läst 19 april 2022. 
  8. ^ ”Browse by Year - Sexualization, Media, & Society”. journals.sagepub.com. https://journals.sagepub.com/loi/smea. Läst 7 augusti 2022. 
  9. ^ P4 Jämtland (11 april 2018). ”Maria Ahlin vill se diskussion i skolan om pornografi”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/6928776. Läst 31 juli 2021. 
  10. ^ ”Ny bok om porrens konsekvenser”. www.aftonbladet.se. 5 januari 2021. https://www.aftonbladet.se/a/9ObM4r. Läst 31 juli 2021. 
  11. ^ Stern, Scott W. (7 juni 2021). ”Los Angeles Review of Books” (på amerikansk engelska). Los Angeles Review of Books. https://lareviewofbooks.org/article/sex-work-as-antiwork-on-heather-bergs-porn-work/. Läst 31 juli 2021. 
  12. ^ [a b] Daskalopoulou, Athanasia; Zanette, Maria Carolina (2020-10). ”Women’s Consumption of Pornography: Pleasure, Contestation, and Empowerment” (på engelska). Sociology 54 (5): sid. 969–986. doi:10.1177/0038038520918847. ISSN 0038-0385. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0038038520918847. Läst 29 maj 2023. 
  13. ^ Wright, Paul J.; Tokunaga, Robert S.; Kraus, Ashley (2015-12-29). ”A Meta-Analysis of Pornography Consumption and Actual Acts of Sexual Aggression in General Population Studies”. Journal of Communication 66 (1): sid. 183–205. doi:10.1111/jcom.12201. ISSN 0021-9916. http://dx.doi.org/10.1111/jcom.12201. Läst 29 maj 2023. 
  14. ^ McKee, Alan; Litsou, Katerina; Byron, Paul; Ingham, Roger (2021-12-01). ”The relationship between consumption of pornography and consensual sexual practice: Results of a mixed method systematic review”. The Canadian Journal of Human Sexuality 30 (3): sid. 387–396. doi:10.3138/cjhs.2021-0010. ISSN 1188-4517. http://dx.doi.org/10.3138/cjhs.2021-0010. Läst 29 maj 2023. 
  15. ^ Hay, Mark (15 september 2020). ”Why Science Has No Idea Whether Porn Is Good or Bad for You” (på amerikansk engelska). InsideHook. https://www.insidehook.com/article/sex-and-dating/is-porn-good-or-bad. Läst 29 maj 2023. 
  16. ^ Nigård, Pernilla (2005). Unga män om pornografi. Malmö högskola. Läst 31 augusti 2021 
  17. ^ Greveniotis, Sotiris; Larsson, Anna (2005). Unga kvinnor samtalar om pornografi : en diskursanalys. Lunds universitet. https://www.lu.se/lup/publication/1333398. Läst 31 juli 2021 
  18. ^ Darj, Frida (2007). Feminism och pornografi : en intervjuundersökning om hur porrkonsumerande feministiska kvinnor förhåller sig till porr. Institutionen för genus, kultur och historia. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1002. Läst 31 juli 2021 
  19. ^ Bernström, Malin (2020). "Porrverkad?" : En kvalitativ intervjustudie om unga porrkonsumerande kvinnors attityder och förhållningssätt till pornografi. (Uppsala universitet). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402945. Läst 31 juli 2021 
  20. ^ Andersson, Sofie (2020). Att konsumera pornografi som kvinna. Linnéuniversitetet. https://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=1&af=%5B%5D&searchType=LIST_LATEST&sortOrder2=title_sort_asc&query=&language=sv&pid=diva2%3A1530453&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=3932. Läst 31 juli 2021 
  21. ^ Mellqvist, David (2020). Pornografi och politik. Uppsala universitet. sid. 37. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1439645/FULLTEXT01.pdf. Läst 31 juli 2021 
  22. ^ Smith, Clarissa (juni 2021). ”Putting Porn Studies (Back) Into Porn Literacy” (på engelska). Synoptique: An Online Journal of Film and Moving Image Studies. https://www.researchgate.net/publication/361309584_Putting_Porn_Studies_Back_Into_Porn_Literacy. Läst 13 maj 2023. 
  23. ^ Myers, Alexandra (18 mars 2015). ”Let's Talk About Sex: The benefits of women watching porn” (på amerikansk engelska). https://www.cuindependent.com/2015/03/18/benefits-women-using-porn/. Läst 29 maj 2023. 
  24. ^ Savin-Williams, Ritch C. (25 juni 2020). ”Is Porn Good for Women? | Psychology Today” (på amerikansk engelska). www.psychologytoday.com. https://www.psychologytoday.com/us/blog/sex-sexuality-and-romance/202006/is-porn-good-women. Läst 29 maj 2023. 
  25. ^ Pomeroy, Ross (9 maj 2022). ”Is watching pornography bad for men — but good for women?” (på amerikansk engelska). Big Think. https://bigthink.com/health/is-watching-pornography-bad-for-men-but-good-for-women/. Läst 29 maj 2023. 
  26. ^ Vaillancourt-Morel, Marie-Pier; Rosen, Natalie O.; Bőthe, Beáta; Bergeron, Sophie (2023-06-13). ”Partner Knowledge of Solitary Pornography Use: Daily and Longitudinal Associations with Relationship Quality” (på engelska). The Journal of Sex Research: sid. 1–13. doi:10.1080/00224499.2023.2219254. ISSN 0022-4499. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00224499.2023.2219254. Läst 21 juli 2023. 
v • r
Erotik i medier
Erotica
barn- (barnerotica) · feministisk · film (skådespelare) · homosexuell (bög- · lesbisk) · hård (gonzo · våldsam) · incest- · internet- · mjuk (glad) · spel (eroge) · tecknad (hentai) · tidning (herrtidning · skogsporr)
Olika regioner
Övrigt
Se även {{Sexualitet}} & {{Sexuella hjälpmedel}}
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Forskning_om_pornografi&oldid=53920804”