Fredrik Sparre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik Sparre
Greve Fredrik Sparre. Avporträtterad 1753 av Alexander Roslin
Född 2 februari 1731
 Sverige
Död 30 januari 1803 (71 år)
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Rikskansler
Känd för Greve och Ämbetsman

Fredrik Sparre, född 2 februari 1731, död 30 januari 1803, var en svensk greve till Åkerö, serafimerriddare, rikskansler och ämbetsman.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Sparre ingick efter slutade studier och utrikes resor i kansliet, där han befordrades till kansliråd och 1773 till hovkansler. 1781 utnämndes Sparre till riksråd och samtidigt till guvernör för kronprinsen (sedermera kung Gustav IV Adolf). 1788 entledigades han på egen begäran från sistnämnda befattning, men kvarstod i rådet till dess upplösning 1789, varefter han förordnades till ledamot av Högsta domstolen.

Under den förmyndarregering som tog vid efter mordet på Gustav III ställdes Sparre med den återupplivade titeln rikskansler 1792 i spetsen för kansliet och utrikesärendena. I själva verket blev han ett tämligen viljelöst verktyg i händerna på hertig Karls allsmäktige gunstling Gustav Adolf Reuterholm. Under slutet av förmyndarregeringen synes Sparre dock ha något frigjort sig från detta beroende. Sparre fick behålla sitt ämbete, även sedan kungen blivit myndig, och upphöjdes 1797 till greve[1], men något inflytande hade han inte vidare och nedlade sin höga värdighet i december 1797.

Sparres roll under förmyndarregeringen utsatte honom för de ogynnsamma omdömen, som drabbat dess mer framträdande personer överhuvud. I själva verket var han vida bättre än hans rykte. Han var en rättrådig, plikttrogen och arbetsam man, något pedantisk och omständlig, men kunnig och erfaren. Dock saknade han nödig självständighet och skarpare omdöme. Hans olycka var, att han ställdes på högre poster, än hans förmåga berättigade till. Han hade ärvt sin morbroder Carl Gustaf Tessins litterära intressen och ägde grundlig bildning. Hans stil var dock tung och otymplig. Hans bästa eftermäle är dock hans intresse för lärdomen och vetenskapernas förkovran samt för den allmänna folkbildningens höjande. Sparre efterlämnade en vidlyftig och detaljerad dagbok, varav endast en del blivit utgiven. Den finns numera i Eriksbergs arkiv.

Han blev ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1779, och den 20 mars 1786 blev Sparre hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.[2]

Ordnar och utmärkelser[3][redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sparre, 34. Fredrik, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel ..., 1807, s.39-46
  2. ^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753-1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954-1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 19
  3. ^ Svenska adelns ättar-taflor, 1858 sid 55


Företrädare:
Evert Taube
Sveriges kanslipresident
Sveriges rikskansler
1792–1797
Efterträdare:
Fredrik von Ehrenheim
Sveriges kanslipresident