Gulnäbbad lira
| Gulnäbbad lira Status i världen: Livskraftig (lc)[1] men se text | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Stormfåglar Procellariiformes |
| Familj | Liror Procellariidae |
| Släkte | Calonectris |
| Art | Gulnäbbad lira C. diomedea |
| Vetenskapligt namn | |
| § Calonectris diomedea | |
| Auktor | Scopoli, 1789 |
| Utbredning | |
 | |
Gulnäbbad lira[2] (Calonectris diomedea) är en havsfågel i familjen liror med omtvistad taxonomi.[3] Många internationella auktoriteter delar numera upp gulnäbbad lira i arterna gulnäbbad lira (Calonectris borealis) och scopolilira (Calonectris diomedea), medan andra auktoriteter, exempelvis Sveriges ornitologiska förening, fortfarande behandlar dem som underarter av samma art, och som då bär det vetenskapliga namnet Calonectris diomedea. Denna artikel behandlar gulnäbbad lira i vidare bemärkelse.
Utbredning och taxonomi
Gulnäbbad lira häckar på branta kuster i Medelhavet och på klippöar i Atlanten. De nordligaste häckningsplatserna ligger på Berlengaöarna utanför Portugal söder om 40°. På sensommaren upplöses kolonierna och fåglarna flyger åt väster och norr och ses då så långt norr ut som södra Irland. Merparten övervintrar i Sydatlanten men vissa även i Nordatlanten.
Gulnäbbad lira delas in i två underarter:[3]
- C. d. diomedea - nominatformen (ibland kallad Scopolis lira) häckar kring Medelhavet. Den flyttar i oktober-november till Sydatlanten och då främst havsområden utanför Kapprovinsen i Sydafrika. En del, uppskattningsvis 250.000 individer, övervintrar i sydvästra Indiska oceanen.
- C. d. borealis - häckar på öar i Atlanten kring Portugal och på, Kanarieöarna, Madeira och Azorerna. Den övervintrar i havsområden utanför Sydamerika.
Flera auktoriteter kategoriserar C. d. diomedea och C. d. borealis som två arter varmed diomedea får trivialnamnet scopolilira och borealis gulnäbbad lira.[2][4] Tidigare fördes även kapverdeliran som underart till gulnäbbad lira men den behandlas numera som en egen art.
Förekomst i Sverige
Arten ses sällan men är i det närmaste årsvis främst under perioden juni till oktober kring Sveriges södra och västra kuster. Första rapporten är från Hönö i Bohuslän 8 oktober 1971.[5] Ingen individ har med säkerhet bestämts till underart, men det bedöms som troligast att de allra flesta rör sig om taxonet borealis.[5]
Utseende
Gulnäbbad lira är en stor lira, ungefär som en silltrut, och mäter 45-56 centimeter. Den har långa vingar med en vingbredd på 112-126 centimeter som är karakteristiskt vinklade där armen går snett framåt och handen snett bakåt vilket gör att karpalleden är väl markerad. Handen är också proportionellt större än hos större lira (Puffinus gravis). Den håller vingen lätt eller tydligt kupad. Den har ett ganska stort och runt huvud med en proportionellt stor, ljusgul näbb med ett svart band nära näbbspetsen. Att den har ljus näbb kan ofta ses på mycket långt avstånd.
Ovansidan är gråbrun där handen oftast ter sig mörkare och huvudet är ljusgrått och saknar tydliga kontraster förutom en mörk ögontrakt. Stjärtspetsen är mörk och avgränsas av ett vitt band på övergumpen. Detta vita band är dock olika mycket tydligt hos olika fåglar till skillnad från exempelvis större lira där strecket är mycket tydligt. Den har grå bröstsida och undersidan är vit. Undersidan av stjärten och vingundersidorna ramas in av tydliga svarta kanter.
-
Notera den ljusa näbben. -
Ovansida.
Flykt
Gulnäbbade lirans flykt är långsam och lugn i förhållande till andra liror och stormfågel och den ser ut att, trots mycket hård vind, ha full kontroll över sin flykt. Till stora delar glidflyger den (även i lätt vind) med utsträckta vingar tätt utefter vattnet och bara sällan avbryts glidflykten av korta serier med lugna vingslag. Vingslagen är mjukare än hos många andra mindre liror vilket gör att den i flykten kan påminna om en ung trut.
Läte
Vid skymning och gryning är den mycket högljudd vid sina kolonier. Den har rullande grodliknande läten och kråkkraxningar och även nasala gnälliga läten.
Morfologiska skillnader mellan taxonen
Den atlantiska underarten C. d. borealis är det största taxonet och har en grövre och gulare näbb än de andra. Medelhavspopulationen är mindre till storleken än borealis och har en smalare, gråare näbb och ett ljusare huvud. Kapverdeliran skiljer sig från de båda andra i storlek, form, färg och läte. Den är mindre och smalare, har en mörkgrå näbb och mörkare ovan- och undersida än de båda andra taxonen. Dess flykt liknar mer andra mindre lirors då den har stelare vingslag.
Ekologi
Häckning
Gulnäbbad lira häckar i kolonier och dess bo läggs direkt på marken, bland stenblock eller mer sällan i en håla. Den lägger ett vitt ägg som den uppsöker om natten för att ruva. Detta beteende tror man har utvecklats för att den i möjligaste mån ska undvika predation från främst trutar.
Föda och födosök
Gulnäbbad lira äter småfisk, kräftdjur och bläckfisk, ofta liggande på vattnet sänker de ner huvudet under vattnet för att plocka åt sig av den aktivt simmande födan.[6]
Status och hot
Internationella naturvårdsunionen IUCN behandlar diomedea och borealis som skilda arter. De kategoriserar dem båda som livskraftiga.[1][7]
Utvecklingen hos taxonet borealis är oklar. IUCN bedömer att eftersom den allra största delpopulationen i Azorerna (75% av beståndet) inte visar tecken på någon anmärkningsvärd minskning är det inte heller troligt att borealis som sådan kan betraktas som hotad. Världspopulationen uppskattas till 252.000-253.000 par.[1]
Taxonet diomedea minskar tydligt i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den kan ses som hotad. Världspopulationen tros bestå av 285.000-446.000 par.[7]
Gulnäbbad lira och människan
Myter och folktro
Det har föreslagits att gulnäbbad lira är upphovet till det mytiska flygande andeväsendet harpya, som den bland annat beskrivits av Homeros och Vergilius.[8]
Namn
Det vetenskapliga namnet diomedea är taget från Diomedes i den grekiska mytologin. Äldre vetenskapliga namn är Puffinus diomedea, Puffinus kuhlii, Procellaria diomedea och den har kallats Kuhls lira[8]. Dess engelska namn Cory's shearwater har den fått efter den amerikanske ornitologen Charles B. Cory. Vissa fågelskådare kallar den för gulnäsa.
Referenser
- Delar bygger på översättning från engelskspråkiga Wikipedias artikel Cory's Shearwater
Noter
- ^ [a b c] BirdLife International 2012 Calonectris borealis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 7 december 2016.
- ^ [a b] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
- ^ [a b] Gulnäbbad lira, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.
- ^ J. Christopher Haney & Philip A. McGillivary, Aggregations of Cory's shearwater at gulf stream front
- ^ [a b] BirdLife International 2012 Calonectris diomedea Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 7 december 2016.
- ^ [a b] Alfred Brehm (1926) Djurens liv. Fåglarna. 4:e fullständigt omarbetade & tillökade upplagan, Stockholm, vol.9, sid:460
Källor
- Anders Blomdahl, Bertil Breife & Niklas Holmström (2003) Flight identification of European Seabirds, Christopher Helm , London, ISBN 0-7136-6020-1
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. ISBN 978-91-7424-039-9
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör gulnäbbad lira.
Wiktionary har ett uppslag om gulnäbbad lira.
