Gymnastik
Gymnastik är en sport som bygger på olika akrobatiska övningar och kräver en kombination av extrem styrka, flexibilitet och god kroppsuppfattning. Dagens gymnastik bygger på de gamla grekernas gymnos, där de tränade upp sina kroppar, till exempel genom saltomortaler på hästrygg och diverse akrobatiska övningar. De tränade i vad som kallades för gymnasium.
Vad det är
Gymnastiken har sitt ursprung redan i det antika Grekland. Filosofen Platon ansåg att idrottsutövande var ett medel för moralisk och andlig perfektion. Enligt Platon borde kvinnorna försöka uppnå det manliga idealet – att bli starka, härdade och energiska – eftersom starka kvinnor skulle föda starka barn, som i sin tur skulle bygga upp en stark stat.
Gymnastiken var den kvinnoidrott som organiserades och utvecklades först. I slutet av 1700-talet och början på 1800-talet var det dock männen som stod i centrum för idrotten. Gymnastiken startades i Europa och Tyskland var det ledande landet vid denna tidpunkt. Några av de gymnastiska skolor som präglat gymnastiken är Johann Bernhard Basedow, som blev påverkad av Rousseaus idéer om fysisk fostran, och Guts Muths, som efterliknade Basedo. Båda dessa män hade uppfattningen om att idrott bara var till för män. Muths skrev senare en bok om gymnastik och i andra upplagan av denna nämner han flickgymnastik lite kort. Han menar att kvinnan kan få göra några övningar endast för att bli stark och frisk så att hon kan få sunda barn.
J.A.L Werner var en känd tysk som undervisade flickor i gymnastik år 1830. Övningar som han rekommenderade var: balansövningar, klättra i lina, löpning och enklare övningar på räck. En framträdande person i den tyska gymnastikrörelsen var Friedrich Ludwig Jahn, ansedd som gymnastikens fader. Även han ansåg att kvinnan enbart skulle utöva gymnastiska övningar så att hon födde välartade barn.
I Sverige var Pehr Henrik Ling som kallas "den svenska gymnastikens fader", och hans son Hjalmar Ling, framträdande namn under 1800-talet.
Risker och kritik
Många ser gymnastik som en riskfylld och farlig sport med tanke på redskapen man använder sig av, de olika avancerade övningarna och även hur gymnasternas kroppsbyggnad – leder, ben och muskler – utsätts för påfrestningar. Skador inom artistisk gymnastik har länge varit ett stort samtalsämne inom flera internationella medicinforskningsprogram. Resultat av studier har visat att mer än hälften av alla elitgymnaster riskerar att utveckla fysiska skador för livet. Skaderisken för gymnaster på lägre nivå är inte alls lika stor.
Under många decennier har även en internationell debatt pågått rörande de hårda, slavliknande gymnastikträningsmetoderna i vissa länder, däribland Kina och det forna Sovjetunionen.[1] Allmänna diskussioner har emellanåt också förts gällande lämpligheten i att små barn tränar och drillas i krävande moment vid låg ålder oavsett land.
Artistisk gymnastik
Den artistiska gymnastiken är uppdelad i disciplinerna Manlig artistiska gymnastik (MAG) och Kvinnlig artistiska gymnastik (KVAG).
Manlig artistisk gymnastik har funnits med som idrott i Olympiska spelen varje år sedan 1896. Männen har 6 olika grenar som alla ska innehålla olika övningar som graderas med olika svårighetsgrad. Ju högre svårighetsgrad desto högre utgångspoäng. Idag finns det i Sverige 312 licensierade manliga tävlingsgymnaster inom AG (2009).
Grenar i MAG
Kvinnlig artistisk gymnastik är en olympisk idrott där man tävlar i fyra olika grenar. Övningarna bedöms på samma sätt, med svårighetsgrad, som i MAG. Idag finns det i Sverige 1015 licensierade kvinnliga tävlingsgymnaster inom AG (2009).
Grenar i KVAG
Rytmisk gymnastik
Rytmisk gymnastik är en olympisk idrott, där man tävlar i fem olika grenar. En gren är vilande i två år, vilket innebär att alla mästerskap avgörs på fyra grenar. Reglementet är uppdelat i de tre delarna utförande, artistiskt värde och tekniskt värde.
Grenar inom rytmisk gymnastik
- Band
- Boll
- Käglor
- Rep
- Tunnband
Truppgymnastik
Truppgymnastik är en tävlingsform inom gymnastiken som utvecklades på 1970-talet i Sverige. Det är den populäraste och ständigt växande gymnastikdisciplinen i Sverige med drygt 19 000 licensierade tävlingsgymnaster (2011). Sverige tillhör toppen inom truppgymnastiken tillsammans med Danmark på herrsidan och Island på damsidan. Gymnasterna tävlar i lag på 6-16 gymnaster beroende på vilken nivå de tävlar på. I Sverige finns olika tävlingssteg. Rikstävlingarna i Sverige består av RM/RC 1-3 och det högsta steget som är SM.
Grenar inom truppgymnastik
- Fristående - I fristående framförs en akrobatisk dans, och minst åtta gymnaster deltar i programmet för ungdomar, medan endast sex måste delta i junior- och seniorserien. Koreografin ska vara mellan 2 och 3,5 minuter. Friståendeprogrammet ska främst innehålla gymnastiska moment som piruetter, balansövningar och hopp men även akrobatiska övningar och en parövning.
- Trampett - I grenen trampett utförs två fria hopp, men även ett hopp med hoppredskap (pegasus).
- Tumbling - Vid tumbling ska tre olika voltserier (beroende på ålder och tävling) utföras med både framåt- och bakåtvolter. Tumbling är en utveckling av det som tidigare kallades "matta". De senaste årens redskapsutveckling har gjort att grenen utvecklats mycket tekniskt mot allt mer avancerade voltserier, otänkbara på "matta" eller voltgolv.
Motionsgymnastik
Motionsgymnastik är gymnastik som utförs som motionsidrott snarare än som en tävlingsgren. Motionsgymnastik innehåller oftast en blandning av inslag som syftar till att träna styrka, uthållighet, rörlighet och koordination.
Aerobisk gymnastik
Aerobisk gymnastik är en tävlingsdiciplin inom Svenska gymnastikförbundet. Gymnasterna visar upp ett en minut och 30 sekunder långt program. I rutinen ska sju grundsteg finnas med, men gymnasterna blandar också andra steg för att öka sin svårighetsgrad. I världen är bland annat Kina, Rumänien, Frankrike, Spanien och Italien framstående nationer inom sporten.
Gymnastik i Sverige
Historia
Pehr Henrik Ling ses ofta som den svenska gymnastikens fader och det sägs vara han som tog initiativet till fysisk fostran av det svenska folket. Under denna tid pågick den franska revolutionen och därefter Napoleonkrigen. Allmän värnplikt och skolgång var diskussionsfrågor när Ling lade fram sina idéer om hur man borde bedriva friskvård. De gymnastiska kroppsövningar utfördes enligt modellen om militära övningar och spänning. Denna gymnastik utövades till en början enbart av män och varje kroppsdel tränades var för sig. Lings gymnastiska principer blev vägledande för skolgymnastiken och övrig frivillig gymnastik.
År 1813 blev Pehr Henrik Ling föreståndare för Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet, en av världens första utbildningsprogram för gymnastiklärare. Det var Hjalmar Ling, son till Pehr Henrik som utvecklade den kvinnliga gymnastiken i Sverige. Det var med hjälp av männen som kvinnogymnastik infördes, eftersom kvinnorna ännu inte hade mycket att säga till om i samhället. Hjalmar Ling förespråkade sedan flickgymnastik i skolan och gjorde speciella flickprogram. Han ansåg också att det fanns vissa övningar som en flicka inte ska delta i exempelvis militärisk gymnastik och brottning, övningar med tyngder eller övningar som är ansträngande för hjärtat etc.
Dagens moderna tävlingsgymnastik med de fyra grenarna hopp, barr, bom och fristående skapades under 1930- och 1940-talen. Sverige var ett ledande gymnastikland men förlorade i samband med OS i Helsingfors 1952 sina stora framgångar i gymnastik. Sverige var tidigare ledande i den så kallade truppgymnastiken, då man tävlar som ett lag och inte enskilt, då man tagit guld 1952 och silver 1956.
Svenska Gymnastikförbundet har gamla anor då det gäller tävlingsgymnastik. De första svenska mästerskapen i Artistisk gymnastik avgjordes 1945.
Nuläget
Numera finns det sju olika tävlingsdiscipliner. Sammanlagt är drygt 26 000 gymnaster medlemmar i någon av de cirka 400 föreningar som bedriver någon form av tävlingsgymnastik. Föreningarna har olika 'specialiteter' beroende på tradition och tränarkompetens.
I Sverige är de största disciplinerna inom gymnastiken, i fallande storlek, truppgymnastik, artistisk gymnastik, rytmisk gymnastik och trampolin. Den disciplin som är mest känd är artistisk gymnastik. På senare år har truppgymnastiken vuxit enormt och det arrangeras numer även Europeiska mästerskap.
Svenska Gymnastikförbundet är RF:s (Riksidrottsförbundet) fjärde största specialidrottsförbund med flest kvinnliga medlemmar av alla medlemsförbund (enligt RF-statistik för 2009). Drygt varannan medlem är under 21 år, var femte medlem 21 - 40 år och tre av tio medlemmar 41 år eller äldre. Enligt 2005 års siffror är endast 10% av medlemmarna licensierade tävlingsgymnaster. Majoriteten av tävlingsgymnasterna är truppgymnaster.
Även unga gymnaster tävlar regelbundet. Tävlingarna är ett naturligt komplement till den gedigna grundträningen. Som nybörjare tävlar man i föreningstävlingar, för att sedan delta i distriktstävlingar. Den svenska eliten tävlar cirka tio gånger per år, nationellt och internationellt.
De sju tävlingsdisciplinerna är:
- Aerobic gymnastics
- Kvinnlig artistisk gymnastik
- Manlig artistisk gymnastik
- Hopprep
- Rytmisk gymnastik
- Trampolin
- Truppgymnastik
Se även
Referenser
Noter
Källor
Vidare läsning
Litteratur
- Kvinnoidrottens utveckling i Sverige, av Claes Annerstedt
- Gymnastikens Historia Del 1, av Viktor Heikel.