Hästholmen
- För andra betydelser, se Hästholmen (olika betydelser).
| Hästholmen | |
| Tätort | |
 Hamnen i Hästholmen
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Ödeshögs kommun |
| Koordinater | 58°16′43″N 14°38′26″Ö / 58.27861°N 14.64056°V |
| Area | 36,82 hektar |
| Folkmängd | 342 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 9,29 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 1108 |
  Hästholmens läge i Östergötlands län
|
|
 |
|
Hästholmen är en tätort i Ödeshögs kommun i Östergötlands län.
Hästholmen är den första rastplatsen på Vätternrundan.
Innehåll |
Historia [redigera]
Hästholmens någorlunda skyddade vik är en av de få på Vätterns östra sida. Den gjorde att Hästholmen blev en populär landstigningsplats för sjöfarande från Västergötland och Visingsö under 1100- och 1200-talet. Alvastra kloster låg också i närheten.
Namnet Hästholmen har, enligt författarinnan Ellen Key (1849-1926), uppkommit av att Magnus Ladulås med följe brukade sitta upp på sina hästar just här, efter färder över Vättern från borgen på Visingsö. Under 1300-talet var trafiken livlig och Hästholmen blomstrade. Man hade tingsplats och enligt handlingar från 1384 finns avtryck av ett sigill varpå det står "Villa Hestolmiensis", vilket skall kunna betyda stad eller fäste.
När Vadstena kloster hade byggts färdigt under andra hälften av 1300-talet, avtog trafiken till Hästholmen och ortens betydelse minskade fram till på 1800-talet, då transporter av jordbruksprodukter ökade beroende på att Göta kanal öppnats för trafik. Hästholmen hade tidigare en färjelinje till Hjo på andra sidan av Vättern. Hästholmens hade tidigt en egen församling som tidigt uppgick i Tollstads församling.
Det kan vidare nämnas att Karl XII landsteg här 1716 på väg till sin syster i Vadstena. Orten var då säkerligen bara en liten by.
Se även [redigera]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Hästholmen 1960–2010[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 238 | |||
| 1965 | 219 | |||
| 1970 | 279 | |||
| 1975 | 291 | |||
| 1980 | 331 | |||
| 1990 | 389 | 37 | ||
| 1995 | 371 | 37 | ||
| 2000 | 377 | 37 | ||
| 2005 | 372 | 37 | ||
| 2010 | 342 | 37 | ||
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
|
||||||||||
