Hästholmen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Hästholmen (olika betydelser).
Koordinater: 58°16′43″N 14°38′26″Ö / 58.27861°N 14.64056°Ö / 58.27861; 14.64056
Hästholmen
Tätort
Hamnen i Hästholmen
Hamnen i Hästholmen
Land  Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Ödeshögs kommun
Koordinater 58°16′43″N 14°38′26″Ö / 58.27861°N 14.64056°Ö / 58.27861; 14.64056
Area 36,82 hektar
Folkmängd 342 (2010)[1]
Befolkningstäthet 9,29 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 1108
Hästholmens läge i Östergötlands län
Red pog.svg
Hästholmens läge i Östergötlands län
SverigesLän2007Östergötland.svg

Hästholmen är en tätort i Ödeshögs kommun i Östergötlands län.

Hästholmen är den första rastplatsen på Vätternrundan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hästholmens någorlunda skyddade vik är en av de få på Vätterns östra sida. Den gjorde att Hästholmen blev en populär landstigningsplats för sjöfarande från Västergötland och Visingsö under 1100- och 1200-talet. Alvastra kloster låg också i närheten.

Namnet Hästholmen har, enligt författarinnan Ellen Key (1849-1926), uppkommit av att Magnus Ladulås med följe brukade sitta upp på sina hästar just här, efter färder över Vättern från borgen på Visingsö. Under 1300-talet var trafiken livlig och Hästholmen blomstrade. Man hade tingsplats och enligt handlingar från 1384 finns avtryck av ett sigill varpå det står "Villa Hestolmiensis", vilket skall kunna betyda stad eller fäste.

När Vadstena kloster hade byggts färdigt under andra hälften av 1300-talet, avtog trafiken till Hästholmen och ortens betydelse minskade fram till på 1800-talet, då transporter av jordbruksprodukter ökade beroende på att Göta kanal öppnats för trafik. Hästholmen hade tidigare en färjelinje till Hjo på andra sidan av Vättern. Hästholmen hade tidigt en egen församling som tidigt uppgick i Tollstads församling.

Det kan vidare nämnas att Karl XII landsteg här 1716 på väg till sin syster i Vadstena. Orten var då säkerligen bara en liten by.

En stormig novembernatt 1918 förliste ångaren Per Brahe utanför Hästholmen. Bland de omkomna fanns konstnären John Bauer med hustru och barn, på väg att flytta från Gränna till Stockholm. När båten bärgades 1922 kom 25 000 personer till Hästholmen för att se bärgningen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hästholmen 1950–2010[2][3]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
293
1960
  
238
1965
  
219
1970
  
279
1975
  
291
1980
  
331
1990
  
389 37
1995
  
371 37
2000
  
377 37
2005
  
372 37
2010
  
342 37

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  3. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.