Hallandsbrigaden (yngre)
- För andra betydelser, se Hallandsbrigaden.
Hallandsbrigaden (IB 16) | |
Vapen för Hallandsbrigaden tolkat efter dess blasonering. | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Hallandsbrigaden |
Datum | 1949–2000 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Armén |
Typ | Infanteriet |
Roll | Krigsförband |
Del av | Södra militärområdet [a] |
Föregångare | Varbergs regemente [b] |
Storlek | Infanteribrigad |
Högkvarter | Halmstads garnison |
Förläggningsort | Halmstad |
Valspråk | "Överleva – Verka" |
Färger | Blått och vitt |
Marsch | "Friedrich-Wilhelm-marsch" (Winter).[1] |
Dekorationer | HallbrigGM (1995) HallbrigSM (1995) HallbrigBM (1995) HallregbrigMSM (2000) |
Segernamn | Lützen (1632) Leipzig (1642) Lund (1676) Gadebusch (1712) |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga | |
Truppslagstecken m/1960 | |
Förbandstecken m/1960 | |
Tilläggstecken |
Hallandsbrigaden (IB 16), var en infanteribrigad inom svenska armén som verkade i olika former åren 1949–2000. Förbandets stab var förlagd till Halmstads garnison i Halmstad.[2][3]
Historik
Hallandsbrigaden sattes upp mellan åren 1949 och 1951 under namnet Västkustbrigaden (IB 46) genom att fältregementet (krigsförbandet) Varbergs regemente (IR 46) omorganiserades genom försvarsbeslutet 1948 till brigad.[4]
Åren 1949–1958 hade Västkustbrigaden en systerbrigad vars namn var Hallandsbrigaden (IB 16). Den kom dock att upplösas och avvecklades i samband med försvarsbeslutet 1958. År 1964 gjordes en namnändring då man övertog namnet Hallandsbrigaden, från den upplösta och avvecklade Hallandsbrigaden (IB 16).
Genom försvarsbeslutet 1992 tydliggjordes krigsorganisationen, vilket resulterade i att Hallandsbrigaden avskildes från Hallands regemente. Från den 1 juli 1994 bildade brigaden ett självständigt kaderorganiserat krigsförband inom Södra militärområdet (Milo S).[5] I samband med denna omorganisation övertog brigaden även beteckningen IB 16 från den ursprungliga Hallandsbrigaden.
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i propositionen att avveckla fem infanteribrigader, IB 1, IB 2, IB 12, IB 16 och NB 13. Detta då regeringen ansåg att bibehålla dem skulle kräva omfattande investeringar för att kunna utgöra enheter för mekaniserad utbildning. Vidare ansågs att deras övnings- och skjutfält i vissa fall var begränsande.[6]
Verksamhet
Som ett led av försvarsbeslutet 1992 blev brigaden en av de sex ursprungliga infanteribrigader som skulle mekaniseras, och med det utrustas med de rysktillverkade pansarskyttefordonen BMP-1 och MT-LB med svensk benämning Pbv 501 och Pbv 401. Organisationen brigaden skulle gå in i kallades IB 2000, och denna skulle vara i produktion 2004 och helt genomfört 2006. Brigaden hann dock aldrig gå in i den nya organisationen på allvar, då den tillsammans med Hallands regemente (I 16) upplöstes och avvecklades den 30 juni 2000.
Internationell verksamhet
År 1995 och 1996 svarade brigaden för ett pansarskyttekompani till den tredje Bosnienbataljonen , BA 03, respektive den sjunde Bosnienbataljonen BA 07. År 2000 utsågs brigaden till huvudman med stöd av Smålandsbrigaden (IB 12) till att sätta upp vinterbataljonen, vilken skulle bli den fjortonde Bosnienbataljonen, BA 14. På grund av dels den svenska omriktningen i Sveriges åtaganden i SFOR, kom BA 14 aldrig realiseras. Istället kom den bataljonen planeras för att roteras inom Svenska Kosovostyrkan, där den skulle bli KS 03. Men då brigaden upplöstes och avvecklades sommaren 2000, kom det ansvaret övergå till Södra skånska regementet (P 7).[7]
Bataljoner
- 1. brigadskyttebataljonen (Pbv 501)
- 2. brigadskyttebataljonen (Pbv 501)
- 3. brigadskyttebataljonen (Pbv 501)
- 4. brigadskyttebataljonen (Pvrb 55/TOW)
- Brigadluftvärnsbataljon (Lvrbs 70)
- Brigadhaubitsbataljon (Haub 77A)
- Brigadpionjärsbataljon
Heraldik och traditioner
Hallandsbrigaden delade heraldik och traditioner med Hallands regemente.[2] År 1995 instiftades Hallandsbrigadens förtjänstmedalj i guld/silver/brons i 8:e storleken (HallbrigGM/SM/BM).[8][9][10] År 2000 instiftades Hallands regementes och Hallandsbrigadens minnesmedalj i silver (HallregbrigMSM).[11]
Förbandschefer
Brigadchefer åren 1949–2000. Åren 1949–1994 var brigadchefen tillika ställföreträdande chef vid Hallands regemente.[3][12]
- 1954–1957: C Klingenstierna
- 1957–1959: A Mohlin
- 1959–1961: S Andrae
- 1961–1965: B Hultgren
- 1965–1967: T Nordin
- 1967–1969: J Crafoord
- 1969–1972: B Selander
- 1972–1983: A Månsson
- 1983–1986: Yngve Johansson
- 1986–1988: P Källström
- 1988–1993: G Lindqvist
- 1993–1995: Paul Degerlund
- 1995–1998: Johan Ryden
- 1999–2000: Anders Emanuelsson
Namn, beteckning och förläggning
|
|
Se även
Referenser
Noter
- ^ Sandberg (2007), s. 202
- ^ [a b] Braunstein (2005), s. 322
- ^ [a b] Kjellander (2003), s. 269
- ^ ”Armens Brigader efter 1948 års försvarsbeslut med kort historik”. Brigadmuseum.se. http://www.brigadmuseum.se/uploads/files/content/Armens-_brigader-_1948.pdf. Läst 18 februari 2017.
- ^ ”Regeringens proposition 1991/92:102”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvarets-utveckling-till-och-med-budgearet_GF03102. Läst 18 februari 2017.
- ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 18 februari 2017.
- ^ ”BA 14 blev KS 03”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 3 november 1999. https://web.archive.org/web/19991103002536/http://www.ib16.mil.se/80.html. Läst 18 februari.
- ^ ”HallbrigGM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={C6A18599-0A13-408E-BB3B-9148D5DC2E76}&listmode=0&medal={6F70D464-2059-4F21-8DBA-229947764507}. Läst 18 februari 2017.
- ^ ”HallbrigSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={C6A18599-0A13-408E-BB3B-9148D5DC2E76}&listmode=0&medal={8B202E90-6B4E-4A13-AEC6-0FF3E1898EAB}. Läst 18 februari 2017.
- ^ ”HallbrigBM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={C6A18599-0A13-408E-BB3B-9148D5DC2E76}&listmode=0&medal={084E0992-2A48-429E-B51C-B7C059FB8A67}. Läst 18 februari 2017.
- ^ ”HallregbrigMSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={C6A18599-0A13-408E-BB3B-9148D5DC2E76}&listmode=0&medal={DFEBD868-AE78-45E5-84EF-B60FE128D9FA}. Läst 18 februari 2017.
- ^ ”IB 16 historia”. i16.se. http://www.i16.se/Historia/HALLANDSBRIGADEN%20historia.pdf. Läst 18 februari 2017.
Tryckta källor
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5}
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Anmärkningar
- ^ Åren 1949–1994 var brigaden en del av Hallands regemente
- ^ Avser fältregementet (krigsförbandet) åren 1942–1949
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Hallandsbrigaden.
|