Havsutter

Havsutter Status i världen: Starkt hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Rovdjur Carnivora
Familj	Mårddjur Mustelidae
Underfamilj	Uttrar Lutrinae
Släkte	Enhydra Fleming, 1828
Art	Havsutter E. lutris
Vetenskapligt namn
§ Enhydra lutris
Auktor	Linné, 1758
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Havsuttern (Enhydra lutris) är ett mårddjur som lever i norra delar av Stilla havet.

Havsuttern är med svansen inräknad cirka 150 centimeter lång och upp till 45 kg tung. Själva svansen är ungefär 30 centimeter lång. Pälsen är mörkbrun och vid huvudet lite ljusare. Som enda havsdäggdjur har den inget fettskikt som skyddar mot kylan. Därför är pälsen mycket speciell. På en kvadratcentimeter finns 100 000 hår; lika mycket som en genomsnittlig människa har på huvudet. Mellan håren finns alltid små luftbubblor som isolerar. Havsuttern har tre gånger större ämnesomsättning än landlevande däggdjur, och måste därför äta stora mängder kaloririk föda. Havsuttern har tack vare sin stora njure förmågan att dricka saltvatten.

Havsutter

Havsutterns föda är musslor, snäckor och sjöborrar. Ibland tar den fiskar. För att öppna bytets skal tar havsuttern en sten och lägger bytet på bröstet och slår med stenen tills skalet knäcks.

Tidigare var djurets päls starkt eftertraktad. Den stora jakten gjorde att havsuttern 1910 var nästan utrotad. Bara 1000 individer överlevde på södra Kamtjatka. 1911 undertecknade länderna USA, Ryssland och Japan ett fördrag för havsutterns skydd. Sedan dess ökade beståndet till 150 000 individer.

I naturen är späckhuggaren havsutterns största fiende. Också förorening i havet skadar havsuttern. Efter katastrofen med oljetankern Exxon Valdez 1989 dog ungefär 2 800 havsuttrar av oljeutsläppet.