Henrik Ramel (1915–1989)

Från Wikipedia

Henrik Egbert Troil Ramel, född 10 maj 1915 i Kristiania (nuvarande Oslo), död 28 september 1989, var en svensk friherre och diplomat.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ramel var son till landshövding, friherre Fredrik Ramel och friherrinnan Ida von Essen. Han avlade studentexamen vid Lundsbergs skola 1933 och tog juris kandidatexamen i Lund 1939 innan han blev attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1939. Ramel tjänstgjorde i Berlin 1940, Montréal 1941, Ottawa 1943 och Washington, D.C. 1944. Han var tillförordnad andre sekreterare vid UD 1945, i Nanking 1946 och var tillförordnad förste sekreterare vid UD 1949. Ramel var förste vicekonsul i San Francisco 1951, förste sekreterare vid UD 1957 och förste beskickningssekreterare med beskickningsråds ställning i Haag 1959–1962.[1] Han var ambassadråd i New Delhi, Colombo och Kathmandu 1962–1966, generalkonsul i Genua, Milano och San Marino 1966–1971 samt ambassadör i Kinshasa, Brazzaville, Libreville, Yaoundé och Malabo 1971–1976. Ramel tjänstgjorde vid UD 1977 och var ambassadör i Centralamerika (Guatemala City, Managua) 1978–1981.[2]

Ramel gifte sig 1948 med Saskia van den Berg (1925–2017), dotter till ambassadören Jan van den Berg och Erica Zoetelief-Tromp. Han var far till Jan Henrik (född 1949), Sten (född 1951) och Marcus (född 1958).[1] Makarna Ramel är begravda på Gårdstånga kyrkogård.[3]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Ramels utmärkelser:[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Ramel, Henrik E T i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
  2. ^ Ramel, Henrik E T i Vem är det 1985
  3. ^ SvenskaGravar