Hilarius av Poitiers
| Sankt Hilarius av Poitiers | |
 Hilarius av Poitiers Avbildning från 1300-talet. | |
| Biskop, Kyrkolärare | |
|---|---|
| Född | omkring 315 Poitiers |
| Död | 13 januari 367 Poitiers |
| Vördas inom | Katolska kyrkan, Anglikanska kyrkan, Östortodoxa kyrkan, vissa lutherska kyrkor, Orientalisk-ortodoxa kyrkan |
| Förklarad kyrkolärare | 13 maj 1851, Bordeaux av Pius IX |
| Helgondag | 13 januari |
| Skyddshelgon för | Doktor av Jesu gudomlighet |
Hilarius av Poitiers, född cirka 315 i Poitiers, död 13 januari 367 i Poitiers, var en fransk teolog och räknas som kyrkofader. Han var biskop av Poitiers.
Hilarius av Poitiers vördas som helgon i Katolska kyrkan, Anglikanska kyrkan, Östortodoxa kyrkan, vissa lutherska kyrkor, Orientalisk-ortodoxa kyrkan. Hans helgondag firas den 13 januari. I Katolska kyrkan är han kyrkolärare.
Biografi
Hilarius föddes i Gallien av hedniska föräldrar, konverterade till kristendomen och blev omkring år 300 biskop i sin fädernestad. Han tog livlig del i de arianska stridigheterna och var ivrig försvarare av läran om sonens fulla väsenslikhet med fadern, varför han av Hase fått namnet "Västerlandets Athanasius". Han kallades "kättarnas hammare och gissel" (latin hæreticorum malleus et flagellum).
Av den semiarianskt sinnade kejsar Constantius II förvisades Hilarius till Frygien, 356. Redan 360 fick han dock återkomma. Hilarius dog omkring 367 och vördades sedermera som ett stort helgon. 1851 upphöjdes han till kyrkolärare.
Han författade på latin vidlyftiga arbeten över treenigheten, kommentarer över Matteus, Pauli epistlar, Davids psalmer med mera. Han är den förste egentlige exegeten bland de latinska kyrkofäderna.
Källor
- Hilarius, 1. den helige i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
| ||||||||