Irenaeus
| Sankt Irenaeus | |
 |
|
| Biskop, Martyr | |
|---|---|
| Född | cirka 130 Smyrna |
| Död | 202 Lugdunum |
| Vördas inom | Romersk-katolska kyrkan Östortodoxa kyrkan |
| Helgondag | 28 juni, 23 augusti (Östortodoxa kyrkan) |
Irenaeus av Lyon (grekiska Εἰρηναῖος), född cirka 130 i Smyrna, död 202 i Lugdunum, var en fransk biskop och martyr. Irenaeus vördas som helgon inom Romersk-katolska kyrkan. Han var den förste som valde ut Matteus, Markus, Lukas och Johannes respektive evangelier som tillförlitliga, det vill säga de fyra envangelier som kom att ingå i Bibeln sedan år 397. Hans minnesdag firas den 28 juni. Irenaeus räknas till kyrkofäderna.
[redigera] Biografi
Irenaeus var lärjunge till Polykarpus och verkade som präst i Lyon (dåvarande Lugdunum i Gallien). Han sändes av församlingen till Rom, (177 eller 178) med ett brev rörande montanismen till påven Eleutherus. Efter hemkomsten kom han att efterträda Pothinus, och blev därmed Lyons andre biskop.
I sina två mest kända skrifter Mot heresierna (Adversus Haeresis) och Bevis för den apostoliska förkunnelsen går Irenaeus först och främst till angrepp mot den judisk-kristna gnosticismens olika läror och söker presentera hållbara bevis för att den kristna församlingen bevarat apostlarnas förkunnelse på ett trovärdigt sätt. Bland annat hävdade han att "de kätterska" gnostikerna har fler evangelier än vad det i sanning finns att tillgå (enligt kyrkans egna dogmer om vad som skall klassas som rätt respektive fel). I sin skrift "Vederläggande av den förevigade visheten" (cirka 180) fördömde han alla okristna/kätterska/hedniska läror med orden "[en] avgrund av dårskap och av hädelse mot Kristus".
Fynden av cirka 30 gnostisk-kristna evangelier i olika skick, i en lerkruka begravd i ökensanden i Nag Hammadi i Egypten, visar den bredd av olika uppfattningar som förelåg under andra hälften av 200-talet. Irenaeus var den förste som valde ut de evangelier som vi än idag har i Nya Testamentet: Matteus, Markus, Lukas och Johannes och som sorterade bort de övriga. Det var Athanasios, biskop i Alexandria, som fick alla 27 böckerna i Nya Testamentet godkända av Kyrkomötet i Karthago år 397.
Han motverkade aktivt mångfald inom religionen – där den kyrka som skulle bli den romersk-katolska kyrkan fick stå som förebild för en välordnad hierarki av präster och andra ämbeten (som en jordisk spegelbild av den himmelska ordningen med Gud i toppen), och med fasta traditioner som för evigt skulle bestå. Den hierarkiskt ordnade kyrkan blev ett av biskopens huvudämnen – då han skrämdes av hotet från gnostikernas jämlikhetstänkande, där alla människor på jord är lika; då alla själar besitter samma gudomliga vishet, där kvinnor kan vara profeter såväl som biskopar.
Irenaeus var en av dem som formulerade de teologiska grunderna för kristendomen.
[redigera] Evangelisternas symboler
Förutom att befästa de fyra evangelisterna som tillförlitliga gav han evangelisterna deras symboler. Evangelisterna fick symboliseras av bevingade väsen med koppling till deras respektive evangeliers inledande verser. Markus kopplades till ett bevingat lejon eftersom hans evangelium börjar med berättelsen om hur Johannes Döparen ropar som ett lejon i öknen. Lukas evangelium inleds med hur Johannes Döparens far Sakarias offrar i templet och en bevingad oxe får representera offerdjuret. Johannes symboliseras med en örn eftersom den ansågs vara den fågel som flög högst och hans evangelium börjar med att tala om Guds ord och de ansågs komma ovanifrån. Matteus evangelium inleds med Jesus släktträd, vilket är den mänskliga delen av Jesus. Därför fick en bevingad människa representera Matteus.
