Ortodoxa kyrkor
.jpg)
De ortodoxa kyrkorna är kyrkor som har sitt ursprung i östra medelhavsområdet de första århundradena e.Kr.[1] I en snävare mening syftar begreppet på ett tjugotal självständiga nationellt präglade samfund utan en gemensam högsta instans.[1] De ortodoxa kyrkorna har cirka 300 miljoner anhängare. De kan indelas i två grupper: dels de östligt ortodoxa, dels de orientaliskt ortodoxa. Tillsammans utgör de den större delen av den östliga kristendomen.
Innehåll |
Historia [redigera]
Den orientaliska kristenheten bröt med öst och väst vid konciliet i Chalcedon år 451, i frågan om Kristi naturer. Den Romersk-katolska kyrkan i Rom bröt med de övriga patriarkaten och gick sin egen väg vid den Stora schismen 1054, en händelse som till skillnad från koncilieschismen år 451 hade vuxit fram mycket stegvis.
Ortodoxa kyrkans troslära är grundad på traditionen från de äldsta kyrkofäderna och de sju ekumeniska mötenas beslut. Den romersk-katolska kyrkans senare läroutveckling anses av ortodoxt kristna vara en villolära.
Det romerska rikets huvudstad flyttades från Rom till Konstantinopel år 330, då staden även fick den officiella beteckningen Nya Rom. Därför kallar sig även den ortodoxa kyrkan "romersk", en terminologi som kan verka särskilt förvirrande då ortodoxa kyrkan även kallar sig "katolsk". I det heliga landet har detta symbolspråk fått särskilt tydliga uttryck, inte minst genom att det är de ortodoxa ("grekerna", "katolikerna" eller "romarna") som sedan sekler har huvudansvaret för till exempel den heliga gravens kyrka i Jerusalem och Födelsekyrkan i Betlehem. Romersk-katolska kyrkan benämns där av många som "latinarna".
Utbredning [redigera]
Finland [redigera]
Den ortodoxa kyrkan i Finland är självständig, och är en av Finlands två folkkyrkor. Finlands ortodoxa kyrka har cirka 60 000 medlemmar och är liten jämfört med den protestantiska Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, som har cirka 4,6 miljoner medlemmar. Det finns två ortodoxa kloster i Finland, Valamo kloster (för män) i Heinävesi kommun i Savolax – också kallad Nya Valamo kloster – och Lintula kloster (för kvinnor), som också ligger i Heinävesi kommun, 18 km från Valamo kloster.
Sverige [redigera]
I Sverige har ortodoxa samfund historiskt varit små. På 1930-talet räknar man med att det fanns ca 500 ortodoxa bekännare i Sverige. Till följd av invandring, främst på 1960 och 70-talet, är läget annorlunda idag. Ortodoxa kyrkor tillhör de största frikyrkorna i landet. Vid 1980-talets mitt fanns det omkring 90.000 medlemmar[2] och samfunden för inte längre en anonym tillvaro i Sverige. Olika kyrkor bedriver sin verksamhet i form av församlingar och kloster. Församlingar finns bland annat i Stockholm, Södertälje, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Linköping och Umeå. Kloster finns bland annat i Bredared utanför Borås och i Grillby utanför Enköping.
Sveriges kristna råd listar den svenska ortodoxa kyrkofamiljen enligt nedan:
- Armeniska apostoliska kyrkan
- Bulgariska ortodoxa kyrkan
- Estniska ortodoxa kyrkan
- Etiopiska ortodoxa kyrkan
- Finska ortodoxa kyrkan
- Koptiska-ortodoxa kyrkan
- Makedoniska ortodoxa kyrkan
- Rumänska ortodoxa kyrkan
- Ryska ortodoxa kyrkan (Kristi förklarings församling)
- Ryska ortodoxa kyrkan (Moskvapatriarkatet i Sverige]
- Serbiska ortodoxa kyrkan
- Syriska ortodoxa ärkestiftet i Sverige och övriga Skandinavien
Andra länder [redigera]
Den ortodoxa kyrkan är starkast i Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Grekland, Serbien, Makedonien, Montenegro, bland serber i Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Rumänien, Moldavien, Georgien, Litauen, Lettland, Armenien, Eritrea, Etiopien, Estland.
Ortodoxa kyrkor i urval [redigera]
Medan orientaliskt-ortodoxa kyrkor inte erkänner Konciliet i Chalcedon, erkänner östligt ortodoxa kyrkor detta koncilium och ytterligare tre ekumeniska koncilier. Dessa båda kyrkofamiljer skall inte förväxlas med varandra, då de inte står i kyrkogemenskap med varandra. Interna splittringar gör också att det finns östligt ortodoxa kyrkor som inte befinner sig i kyrkogemenskap med de stora östligt ortodoxa kyrkorna.
Orientaliskt ortodoxa kyrkor [redigera]
- Armeniska apostoliska kyrkan
- Eritreansk-ortodoxa kyrkan
- Etiopisk-ortodoxa kyrkan
- Koptisk-ortodoxa kyrkan
- Syrisk-ortodoxa kyrkan
- Några, men inte alla, av de Tomaskristna trossamfunden
Östligt ortodoxa kyrkor i kyrkogemenskap [redigera]
- Albansk-ortodoxa kyrkan
- Alexandrias kyrka
- Amerikansk-ortodoxa kyrkan
- Antiokias kyrka
- Bulgarisk-ortodoxa kyrkan
- Cyperns kyrka
- Estlands apostoliska ortodoxa kyrka
- Finska ortodoxa kyrkan
- Georgiska apostoliska, autokefala och ortodoxa kyrkan
- Greklands kyrka
- Konstantinopels ekumeniska patriarkat
- Ortodoxa Jerusalem-patriarkatet
- Polsk-ortodoxa kyrkan
- Rumänsk-ortodoxa kyrkan
- Rysk-ortodoxa kyrkan
- Serbisk-ortodoxa kyrkan
- Sinais ortodoxa kyrka
- Tjeckiska och slovakiska ortodoxa kyrkan
Östligt ortodoxa kyrkor utanför kyrkogemenskap med ovanstående [redigera]
- Den sanna grekisk-ortodoxa kyrkan
- Montenegrinsk-ortodoxa kyrkan
- Ortodoxa gammalrituella kyrkan
- Ryska gammal-ortodoxa kyrkan
- Slavo-Georgiska gammal-ortodoxa kyrkan
Under namnet Rom-patriarkatet befann sig Romersk-katolska kyrkan i kyrkogemenskap med de östligt ortodoxa kyrkorna innan Stora schismen 1054, och betraktades på den tiden som ortodox av de östligt ortodoxa kyrkorna.
Källor [redigera]
- ^ [a b] Nationalencyklopedin, på internet, besökt 12 januari 2010, uppslagsord: ortodoxa kyrkor
- ^ Ortodoxa kyrkans tro och liv - i Sverige, Per Artman, Kerstin Dolenga, Mona Jönsson och Karolina Ullenstav, Artos bokförlag, 1988
Externa länkar [redigera]
- Grekisk-ortodoxa kyrkan som följer "Fädernas kalender" (svenska)
- Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd[död länk] (svenska)
- Sveriges kristna råd (svenska)
- Svensk Ortodoxi (svenska)
