Hjärt- och kärlsjukdomar
| Hjärt- och kärlsjukdomar | |
 Förloppet för ateroskleros som ligger bakom de flesta kardiovaskulära sjukdomarna. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | I51.6 |
| ICD-9 | 429.2 |
| DiseasesDB | 28808 |
| MeSH | svensk engelsk |
Hjärt- och kärlsjukdomar eller kardiovaskulära sjukdomar är ett samlingsbegrepp som rör sådana sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen hjärtat och/eller blodkärl (artärer och vener). Exempel på sådana sjukdomar är ateroskleros, hjärtinfarkt, tromboembolism och stroke. Även om begreppet tekniskt sett kan omfatta alla sjukdomar i det kardiovaskulära systemet brukar man oftast mena åkommor relaterade till åderförkalkning.
Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och de flesta industrialiserade länder, och svarade 2004 för 42,9% av dödsfallen.[1]
Diagnostik
 |
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2017-06) |
Biomarkörer
- Högre koncentration av fibrinogen och PAI-1 i blodet
- Förhöjda nivåer av homocystein även inom det normala referensintervallet.
- Förhöjda nivåer av asymmetriskt dimethylarginin
- Inflammationsmarkörer som C-reaktivt protein ("snabbsänka")
- Förhöjda nivåer av B-typ natriuretisk peptid (Brain natriutetic peptide)
Prevention
Att sluta röka är en av de effektivaste åtgärderna för att minska risken för kardiovaskulär sjukdom.
Acetylsalicylsyra kan vara en befogad behandling då det minskar proppbildningen som kan leda till myokardiella infarkter och slaganfall, det ges rutinmässigt i förebyggande syfte till patienter med en eller flera kardiovaskulära riskfaktorer, men också som behandling till personer som har en pågående blodpropp. Studier har visat på minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar vid intag av kost som är rik på antioxidanter.[2] Därför rekommenderar svenska livsmedelsverket ett intag av 500 g frukt och grönt per dag.[3] Allt mer forskning riktas nu mot förebyggande åtgärder via kost och mot livsstilsförändrande åtgärder.[4]
Sara Holmberg, Anders Thelin och Eva-Lena Stiernström har tillsammans gjort en vetenskaplig undersökning kring hur matval påverkar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. De har under 12 års tid följt svenska män boende på landsbygden genom att ha genomfört en observationsstudie. Tanken med studien var att den skulle påvisa om någon specifik typ av föda eller några speciella rutiner har någon synbar betydelse för risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt tidigare studier och år av forskning så vet man idag att kranskärlssjukdomar, tex kärlkramp och hjärtinfarkt, är kopplade till olika livsfaktorer som kost, fysisk aktivitet, rökning och stress. Dessa studier visar att ett begränsat antal kostfaktorer och mönster har samband med kranskärlssjukdomar.
Vi vet inte specifikt vad för sorts kost man ska äta för att förebygga och minska risken för kranskärlssjukdomar. Utan egentlig vetskap har vi teorier inom ämnet som gör att vi kan dra vissa slutsatser som bör vara rimliga enligt tidigare studier.
Genom resultaten från studien kunde man se ett tydligt samband mellan intag av frukt och grönsaker och den dagliga fettkonsumtionen från mejeriprodukter. Ett dagligt intag av frukt och grönsaker är förknippat med lägre risk för kranskärlssjukdomar, dock endast i kombination med högt intag av mjölkfett. Genom undersökningen kunde man även se att låg konsumtion av mejeriprodukter var associerat med större risk för kranskärlssjukdomar. Undersökningen visade inga samband mellan kranskärlssjukdomar och de män som åt fullkornsbröd och fisk två gånger i veckan.
Lågt intag av mjölkfett, i kombination med en brödkonsumtion bestående av grovt bröd och ett intag av fisk minst två gånger i veckan, var inte förenat med minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar för den undersökta kohorten. Den positiva effekten man fann för minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, genom en hög mjölkfett konsumtion i samband med dagligt intag av frukt och grönsaker, kan påvisa att de bioaktiva ämnen som finns i frukt och grönsaker har en positiv effekt på hälsan. Detta faktum kan stödjas då man tidigare funnit att Medelhavsdiet haft en skyddande effekt på hälsan. Kombinationen mellan ett högt mjölkfett intag och frukt och grönsaker, kan förklaras stämma då många vitaminer och andra viktiga ämnen i frukt och grönsaker oftast är fettlösliga.
Analyser genomfördes även för att se om någon eventuell skillnad finns mellan opastöriserade mjölk och pastöriserad mjölk kan man se att resultatet i princip är oförändrat. Detta gör att pastöriserad och opastöriserad mjölk har samma skyddande effekt på hjärt- och kärlsjukdom enligt den genomförd undersökning.[5]
Att äta fet fisk minst två gånger i veckan kan hjälpa till att reducera risken för plötslig död och arytmier. En studie gjord av Studer et al. noterade att omega-3-fetter gav en lägre riskrater än statiner.[6]
En studie publicerad 2010 med syfte att utreda myten kring kopplingen mellan mättat fett och hjärtkärlsjukdomar, har man kommit fram till att det finns inget signifikant samband mellan intaget av mättat fett och risken för kardiovaskulära sjukdomar och stroke.[7] Man menar att studier som gjorts har resultat som har ytterst liten skillnad där det faller inom slump eller att man grupperat och ändrat förutsättningar för att nå ett önskbart resultat.
En japansk studie "JPHC Studien" utförd på 38 084 män och 43 847 kvinnor visade inget samband mellan mättat fett och kardiovaskulära sjukdomar. Studien visade däremot en minskad risk för hjärtinfarkt hos personer som åt mer mättat fett.[8]
Kardiovaskulär sjukdom och salt
Det finns bevis från en stor oblindad randomiserad kontrollerad studie med mer än 3 000 patienter som visar att reducerad mängd natrium (salt) i maten reducerar risken för kardiovaskulär sjukdom med 25%.[9] Detta bekräftar resultaten från intersalt-studien som publicerades 1996 som visade att höga halter salt är skadligt.[10]
Medvetenhet
Ateroskleros är en process som utvecklas över årtionden och är ofta tyst fram till en akut händelse (hjärtattack) utvecklas senare i livet. Populationsstudier har visat att utvecklingen av ateroskleros sker redan i barndomen. De flesta ungdomar bekymrar sig dock mer om andra hälsorisker som HIV, olyckor och cancer än kardiovaskulär sjukdom.[11]
Behandling
Behandlingen beror på vilken specifik sjukdom man har och på patientens förutsättningar. En effektiv behandling inkluderar livsstilsförändringar som diskuterats ovan. Medicinering som blodtryckssänkande läkemedel, acetylsalicylsyra, och kolesterolsänkande läkemedel kan vara till nytta. Kirurgi och angioplasti kan behövas vissa fall för att öppna, laga eller byta ut skadade blodkärl.
Typer av hjärt-/kärlsjukdomar
Aneurysm, Angina pectoris, Arytmi, Ateroskleros, Kardiomyopati, Cerebrovaskulär sjukdom, Medfödda hjärtfel, Hjärtsvikt, Myokardit, Hjärtklaffsjukdomar, Kranskärlsförkalkning, Dilaterande kardiomyopati, Endokardit, Högt blodtryck (Hypertoni), Hypertrofisk kardiomyopati, Mitralklaffprolaps, Hjärtattack, Venös tromboembolism
Riskfaktorer
Icke-modifierbara
- Hög ålder
- Kön, män har högre risk att drabbas än kvinnor men risken jämnar ut sig med stigande ålder.
- Genetiska faktorer
Modifierbara
- Tobaksrökning
- Diabetes
- Hyperkolesterolemi
- Fetma, särskilt manlig typ
- Högt blodtryck
- Sömnbrist
- Förhöjd hjärtfrekvens
- Fysiskt inaktivitet/stillasittande livsstil
- Brist på essentiella näringsämnen som omega-3 och antioxidanter
- Exponering för högt buller
- Stress
- Skakiga relationer
- Depression
- Parodontala sjukdomar
- Diet
Arbetsmiljöns betydelse
Två systematisk översikter från SBU som undersökt arbetsmiljöns betydelse för hjärtkärlsjukdom visar att det finns faktorer i arbetsmiljön som har ett samband med hjärtkärlsjukdom.[12][13]
Kemiska ämnen i arbetet
Exponering för vissa kemiska ämnen har påvisade samband till hjärtsjukdom, såsom: kvartsdamm, motoravgaser och svetsning i arbetsmiljön, vilket var vanligt i Sverige i samband med rapporten 2017.[13] Arsenik, bens(a)pyren, bly, dynamit, koldisulfid, kolmonoxid, skärvätskor, samt tobaksrök var också associerade med hjärtsjukdom.[13] Elektrolytisk framställning av aluminium och framställning av papper med sulfatmetoden har också koppling till hjärtsjukdom, samt exponering för tobaksrök i arbetsmiljön.[13] Lung-hjärtsjukdom har påvisad koppling till exponering för kvartsdamm och asbest.[13] Det finns påvisade samband med exponering för bly, koldisulfid och fenoxisyror med TCDD i arbetsmiljön, liksom för arbete med elektrolytisk aluminiumframställning och fall av stroke.[13] Högt blodtryck har påvisade sambnad till exponering för asbest och bly.[13]
Icke-kemisk exponering i arbetet
Granskningen pekar på samband som har betydelse för hjärtsjukdom, stroke respektive högt blodtryck.[12] En rad exponeringar har undersökts, till exempel organisatoriska och psykosociala faktorer, fysisk ansträngning, buller, strålning och vibrationer.[12] Vad som har betydelse i arbetsmiljön varierar något mellan de olika sjukdomarna.[12] För hjärtsjukdom finns det till exempel samband med en upplevelse av att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav.[12] En upplevelse av lågt stöd i arbetet och buller i arbetet har också betydelse.[12] För stroke finns till exempel samband med en upplevelse av låg kontroll över sitt arbete, skiftarbete och exponering för joniserande strålning.[12]
Kvinnor och män som utsätts för samma typ av exponering i arbetet utvecklar samma relativa ökning av hjärt-kärlsjukdom.[12] Under de yrkesverksamma åren är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt eller stroke dubbelt så hög som för kvinnor.[12] SBU-rapporten går igenom de senaste 30 årens forskning.[12] SBU visar att det idag finns mycket kunskap som baseras på god forskning och som kan användas för att förebygga hjärt-kärlsjukdom kopplat till arbetet.[12]
Se även
Källor
- ^ Socialstyrelsen Dödsorsaker 2004 (PDF) hämtad 2007-10-28 Arkiverad 10 juli 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100824194802/http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Vitaminer/Fria-radikaler-/. Läst 30 november 2010.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 november 2010. https://web.archive.org/web/20101122094421/http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maten-och-var-halsa/. Läst 2 december 2010.
- ^ ”Stor satsning mot ohälsosamma levnadsvanor”. www.socialstyrelsen.se. http://www.socialstyrelsen.se/pressrum/nyhetsarkiv/satsningmotohalsosammalevnadsvanor. Läst 1 juni 2017.
- ^ http://www.mdpi.com/1660-4601/6/10/2626/pdf
- ^ Studer M, Briel M, Liemenstoll B, Blass TR, Bucher HC. "Effect of different antilipidemic agents and diets on mortality: a systematic review." Arch. Intern. Med. 2005; 165(7): 725-730.
- ^ Patty W Siri-Tarino, Qi Sun, Frank B Hu, and Ronald M Krauss. ”Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease”. doi:.
- ^ Kazumasa Yamagishi1, Hiroyasu Iso, Yoshihiro Kokubo, Isao Saito, Hiroshi Yatsuya, Junko Ishihara, Manami Inoue, Shoichiro Tsugane. ”Dietary intake of saturated fatty acids and incident stroke and coronary heart disease in Japanese communities: the JPHC Study”. doi:.
- ^ Cook NR, Cutler JA, Obarzanek E, et al. (28 april 2007). ”Long term effects of dietary sodium reduction on cardiovascular disease outcomes: observational follow-up of the trials of hypertension prevention (TOHP)”. Br Med J. doi:.
- ^ Elliott P, Stamler J, Nichols R, et al. (28 april 1996). ”Intersalt revisited: further analyses of 24 hour sodium excretion and blood pressure within and across populations. Intersalt Cooperative Research Group”. Br Med J "312" (7041): ss. 1249–53. PMID 8634612.
- ^ Vanhecke TE, Miller WM, Franklin BA, Weber JE, McCullough PA. Awareness, knowledge, and perception of heart disease among adolescents. European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation. October, 2006; 13(5): 718-723. ISSN 1741-8267
- ^ [a b c d e f g h i j k] ”SBU rapport: Arbetsmiljöns-betydelse för hjärt-kärlsjukdom”. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/arbetsmiljons-betydelse-for-hjart-karlsjukdom/. Läst 5 december 2016.
- ^ [a b c d e f g] Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom – exponering för kemiska ämnen”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/arbetsmiljons-betydelse-for-hjart-karlsjukdom---exponering-for-kemiska-amnen/. Läst 7 juni 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hjärt- och kärlsjukdomar.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||