Hugo Salmson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hugo Salmson
Hugo Salmson.JPG
Födelsenamn Hugo Fredrik Salmson
Född 7 juli 1843
Stockholm
Död 1 augusti 1894 (51 år)
Lund
Nationalitet  Sverige
Fält Måleri
Utbildning Konstakademien

Hugo Fredrik Salmson, född 7 juli 1843 i Stockholm, död 1 augusti 1894 i Lund, var en svensk målare. Han är brorson till gravören Johan Salmson och litografen Axel Jakob Salmson.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hugo blev 1862 elev vid konstakademien, målade Den förlorade sonens återkomst (1866), akvarellerna Duett från 1600-talet och Don Quixote berättar (utställning samma år) samt svensk-historiska motiv som "Katarina Jagellonica och Göran Persson" och "Sten Sture den yngres möte med Gustaf Trolle" i Uppsala domkyrka (båda 1867). Sistnämnda målning förskaffade honom kungliga medaljen och akademiens resestipendium, som han innehade 1868-73. Han slog sig ned i Paris, där han blev elev av Ch. Comte. Han målade där först den lilla historiska genretavlan Gustav Vasa, då han hör sin gemål i sömnen yttra: "Rosen glömmer jag aldrig". Ett själfporträtt från denna tid äges av konstakademien. 1870 utställde han Upptäckten, en figurrik, tämligen teatraliskt anordnad scen från en stuga i Dalarna. 1872 uppträdde han med Odalisk (en kvinnlig aktstudie i naturlig storlek), målade för övrigt under dessa år små eleganta genrebilder (Besöket hos amman, I orangeriet, Abbéns visa) och dalmotiv (Efter dopet, Lilla kullan, Midsommarfest).

Hans egentliga framgång daterar sig från den tid, då han slöt sig till den samtida franska riktning, som upptog friluftsstudiet. Hans arbeten i denna riktning är dock ganska moderat hållna, studier i fria luften sammanställdes och reproducerades i ateljén. Efter sommarstudier i Picardie målade han Bondkvinna, vilande sig på landsvägskanten, helfigur i naturlig storlek (världsutställningen 1878). På salongen samma år förekom Hvitbetsrensare i Picardie (Göteborgs museum), Arrestering (en ung bondkvinna häktas för barnamord, scen på en bygata) vann medalj på salongen 1879 och inköptes för Luxembourgmuseet (nu i museet i Amiens) och Vallmoskörd (1880). Till omväxling med bondemotiven målade Salmson 1881 den raffinerad eleganta rokokoscenen En repetition af Tartuffe, som året därefter följdes av En seans. 1882 målades Konfirmanderna (motiv från en fransk by, inköptes av franska staten, skiss i Malmö museum).

1883 och följande år tillbragte Salmson somrarna i Skåne och behandlade nu en ny motivkrets. Han målade den lilla interiören Vid spinnrocken (en gumma i sin stuga, 1883, Göteborgs museum), Vid grinden i Dalby (1884, Luxembourg), Besöket hos mormor (1884), De fader- och moderlösa (1885), Hos arrendatorskan (interiör med förträfflig ljusbehandling och goda typer, ett av Salmsons främsta arbeten, 1886), Undantagsfolk (utställning samma år). Mindre betydande är några barnmotiv, däribland Den lilla axplockerskan (1884, Stockholms Nationalmuseum). Efter eldsvådan (en familj bland spillrorna av sitt nedbrunna hem, utställning 1888) betecknar avmattning. Under sina sista år målade Salmson huvudsakligen porträtt i olja eller pastell. Ett vackert prov på hans koloristiska finess utgör det elegant skisserade porträttet av madam Pourtalès (Stockholms Nationalmuseum). Ett landskap i pastell ägs av Malmö museum, skisser av Nationalmuseum.

Salmson var en mycket skicklig målare, utan djupare personligt innehåll. Han fick sin betydelse för den svenska konsten därigenom, att han var den förste, som för sina landsmän framlade programmet för 1870- och 1880-talens moderna valörmåleri och förde med sig till hemlandet den mest genombildade teknik. Han blev 1880 medlem av akademien, deltog 1885 i opponentrörelsen och utställde sedan i Konstnärsförbundet.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Salmson, Hugo, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]