Hugo Salmson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hugo Salmson
Hugo Salmson.JPG
Födelsenamn Hugo Fredrik Salmson
Född 7 juli 1843
Stockholm
Död 1 augusti 1894 (51 år)
Lund
Nationalitet  Sverige
Fält Måleri
Utbildning Konstakademien

Hugo Fredrik Salmson, född 7 juli 1843 i Stockholm, död 1 augusti 1894 i Lund, var en svensk målare. Han var brorson till gravören Johan Salmson och litografen Axel Jakob Salmson.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Salmson blev 1862 elev vid Konstakademien, målade Den förlorade sonens återkomst (1866), akvarellerna Duett från 1600-talet och Don Quixote berättar (utställning samma år), samt svenska historiemotiv som "Katarina Jagellonica och Göran Persson" och "Sten Sture den yngres möte med Gustaf Trolle" i Uppsala domkyrka (båda 1867). Sistnämnda målning gav honom kungliga medaljen och akademiens resestipendium, som han innehade 1868-73. Han reste 1868 via Düsseldorf till Paris, där han - eftersom varken Bonnat eller Cabanels elevateljéer hade lediga platser - blev privatelev hos Charles Comte.[1] Han målade där först den lilla historiska genretavlan Gustav Vasa, då han hör sin gemål i sömnen yttra: "Kung Gösta håller jag mycket kär, men Rosen glömmer jag aldrig". Ett självporträtt från denna tid ägs av Konstakademien. På salongen 1870 debuterade han med genren Révélation (Upptäckten), en figurrik, teatraliskt anordnad scen från en stuga i Dalarna. 1872 uppträdde han med Odalisk (en kvinnlig aktstudie i naturlig storlek), och målade under dessa år ofta små eleganta genrebilder (Besöket hos amman, I orangeriet, Abbéns visa) samt dalmotiv (Efter dopet, Lilla kullan, Midsommarfest).

Salmsons framgång kom då han slöt sig till den samtida franska riktning som upptog friluftsstudiet. Hans arbeten i denna riktning är dock ganska moderat hållna, studier i fria luften sammanställdes och reproducerades i ateljén. Efter sommarstudier i Picardie målade han Bondkvinna, vilande sig på landsvägskanten, helfigur i naturlig storlek (Världsutställningen 1878). På salongen samma år förekom Hvitbetsrensare i Picardie (Göteborgs museum), som skulle inköpas av svenska staten, men inte utan kritik - Fritz von Dardel kommenterade att den var "ett utmärkt arbete fast saknande all poesi" - och då statsinköpet skulle äga rum fann nämnden den ej önskvärd för Nationalmuseum, varpå Göteborgs konstförening förvärvade den för stadens museum.[2] Arrestering (en ung bondkvinna häktas för barnamord, scen på en bygata i Picardie) vann tredje klassens medalj på salongen 1879 och inköptes för Luxembourgmuseet (nu i museet i Amiens). Till omväxling med bondemotiven målade Salmson den eleganta rokokoscenen En repetition af Tartuffe (1881), som följdes av En seans (1882, Nationalmuseum). 1882 målades Konfirmanderna (motiv från en fransk by, inköptes av franska staten, skiss i Malmö museum).

Från 1883 tillbringade Salmson i regel somrarna i Skåne och behandlade nu en ny motivkrets. Han målade bland annat Gumma vid spinnrocken (1883, Göteborgs museum), Vid grinden i Dalby (1884, Luxembourgmuseet), Besöket hos mormor (1884), De fader- och moderlösa (1885), Hos arrendatorskan (1886), Undantagsfolk (1886). Mindre betydande är några barnmotiv, däribland Den lilla axplockerskan (1884, Nationalmuseum) och Efter eldsvådan (1888), en familj bland spillrorna av sitt nedbrunna hem. Under sina sista år målade Salmson huvudsakligen porträtt i olja eller pastell. Ett vackert prov på hans koloristiska finess utgör det elegant skisserade porträttet av madam Pourtalès (Nationalmuseum). Ett landskap i pastell ägs av Malmö museum, skisser av Nationalmuseum.

Salmson var en skicklig målare och yrkesman, men saknade konstnärlig ursprunglighet och innerlighet. Han fick sin betydelse för den svenska konsten därigenom, att han var den förste som för sina landsmän framlade programmet för 1870- och 1880-talens moderna franska valörmåleri och förde med sig till hemlandet den mest genombildade tekniken. Minst av allt var hans konst facil, han hörde ej till dem som arbetade ledigt och fort. Personligen tycktes han tillknäppt, som "un silencieux" presenterades han i ett parisiskt galleri av konstnärsporträtt.[3] Han blev 1880 medlem av akademien, deltog 1885 i opponentrörelsen och utställde sedan i Konstnärsförbundet.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Salmson, Hugo, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • ^ Nordensvan, Georg (1928). Svensk Konst och Svenska Konstnärer i Nittonde Århundradet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, s 215.
  • ^ Nordensvan, Georg (1928). Svensk Konst och Svenska Konstnärer i Nittonde Århundradet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, s 216.
  • ^ Nordensvan, Georg (1928). Svensk Konst och Svenska Konstnärer i Nittonde Århundradet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, s 218.