Huset Wittelsbach

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vapensköld för kungliga släkten Wittelsbach av Bayern

Wittelsbach, Bayerns kungahus, ett av världens äldsta. Ättens vapensköld med de blå och vita rutorna, är känd, inte bara från bayerska statsvapnet, utan även genom BMW:s logotyp och flaggorna under Oktoberfest.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Wittelsbach räknar enligt legenden sitt ursprung från Karl den store genom en sidolinje av Leopold av Bayern (död 907), men ursprunget har inte kunnat säkerställas. Dennes son Arnulf av Bayern (död 927) blev vald till kung 919, liksom hans ättling Otto I (död 1183).

Otto V av Wittelsbach erhöll 1180 hertigdömet Bayern. 1214 övertog huset Wittelsbach furstendömet Rhenpfalz och fursteättens medlemmar titulerades pfalzgrevar. Rhenpfalz blev kurfurstendöme 1356. Efter Ludvig II:s död 1294 delades huset Wittelsbach i två grenar: den äldre skrev sig till Pfalz och den yngre till Bayern.

Ruprecht III av Pfalz blev vald till tysk-romersk kung 1400, vilket dock inte erkändes förrän efter hans död 1410 (han var för övrigt farfar till den nordiske unionskungen Kristofer av Bayern). Då delades också grenen i fyra: Heidelberger (utslocknad 1559), Oberpfalz (utslocknad 1443), Simmern, och Mosbach (utslocknad 1499).

Från Ruprechts son Stefan härstammade bland annat sidolinjen Pfalz-Zweibrücken-Kleeburg, som innehade den svenska tronen 1654-1720.

Från samme farbror till Kristofer av Bayern härstammade kurfurst Ludvig VI (1539-1593). På mödernet härstammade pfalziska ätten även från honom genom Karl IX:s första gemål, Marie av Pfalz. Deras dotter blev i äktenskap med sin syssling Johan Kasimir mor till Karl X Gustav.

Sonson till Ludvig VI var kurfurst Fredrik V av Pfalz (kallad "Vinterkungen"), som blev kung av Böhmen. Efter hans nederlag i slaget vid Vita berget 1620, övergick den kurvärdighet dynastins pfalziska gren haft sedan 1356 till ättlingar i Bayern.

Sedan den bayerska släktgrenen dött ut på manssidan 1777 med Maximilian III Josef (son till Karl VII tillföll Bayern återigen ättlingar till den pfalziska dynastigrenen.

Kurfursten Maximilian IV Joseph utropade sig 1805 till kung av Bayern såsom Maximilian I Joseph. Detta skedde med Napoleons goda minne och som erkänsla för det stöd Bayern givit under Napoleons krig. Han, Maximilian IV, härstammade från grenen Pfalz-Sulzbach och denna linje regerade Bayern till 1918. Efter Ludvig III av Bayern:s abdikation 1918 emigrerade släkten till andra europeiska länder. Ludvigs son, kronprins Rupprecht av Bayern, bodde dock till sin död i Berchtesgaden i södra Bayern, där hans slott fortfarande står kvar. Släkten fortlever i delstaten, bl.a. genom ölbryggaren prins Luitpold.

Kungar och drottningar av Sverige[redigera | redigera wikitext]

Svenska regenter från huset Wittelsbach var

Svensk drottninggemål ur denna dynasti var även

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]