Københavns Hovedbanegård

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Københavns Hovedbanegård
Kobenhavn Station (5706510557).jpg
Huvudentrén till Hovedbanegården i Köpenhamn
Stationsinformation
Ort Köpenhamn
Öppnade 1911
Trafikeras av DSB
DSB Øresund
SJ
DB
Veolia Transport
Trafiktyp Passagerare
Kapacitet
Antal spår 13 resandespår
varav spår 9-12 för S-togen
Förbindelser
Övriga trafikslag Bussar
Anslutande linjer Kystbanen
Öresundsbanan
Vestbanen
Køge Bugt-banen
Läge
Koordinater 55°40′21″N 12°33′53″Ö / 55.67250°N 12.56472°Ö / 55.67250; 12.56472Koordinater: 55°40′21″N 12°33′53″Ö / 55.67250°N 12.56472°Ö / 55.67250; 12.56472
Interiör

Hovedbanegården är Köpenhamns centralstation.

Hovedbanegården är navet i det danska järnvägsnätet för fjärrtåg och en av Köpenhamns mest använda stationer. Den har cirka 80.000 resenärer per vardag. Den största danska järnvägsstationen räknat i antal resenärer är dock den närbelägna Nørreport station (övergång mellan Öresundståg/regionaltåg/S-tåg och metro).

Det finns en stor hall en våning ovanför spåren. Där finns runt 25-30 butiker och serviceinrättningar som till exempel restauranger. På perrongerna finns också kiosker.

Spår och trafik[redigera | redigera wikitext]

Det finns 13 spår på Hovedbanegården: Nummer 1-8 används för fjärr- och regionaltåg (varav normalt 1-4 norrgående, 5-8 sydgående, högertrafik, dock viss flexibilitet i spårval), medan nummer 9-12 används för S-tågen (9-10 norrut, 11-12 söderut). Som en extra perrong finns spår 26 söder om de andra perrongerna för vissa fjärr- eller regionaltåg som inte fortsätter.

S-tågen har ett separat spårsystem och ett annat elsystem så de kan inte blandas med andra tåg. 12 spår är relativt lite för det kraftiga trafikmängden (även om de flesta är genomgående) och tågen får därför inte stanna länge. Det bör inte vara för många vändande tåg och Öresundstågen (vilka räknas som regionaltåg i Danmark) från Göteborg/Helsingborg, Växjö och Karlskrona vänder därför i Helsingör. En heldansk förstärkningslinje längs samma bana Nivå till Kastrup räknas också till detta system, som trafikeras av DSBs dotterbolag DSB Øresund. Andra regionaltåg går mot Kalundborg, Slagelse och Nykøbing Falster och de utgår vanligen från Østerport station. SJ kör X 2000-tåg till och från Stockholm, varav ett dagligen går ända till/från Odense.

Många danska fjärrtåg (IC-tog och IC-Lyn, expresståg) utgår från Kastrups flygplats, där det finns en anläggning för att städa och klargöra tågen. De vänder snabbt vid Hovedbanegården (vanligen spår 4-5) och åker mot Fyn och Jylland. En period stannade bland annat X2000 från Stockholm vid spår 26, fast de stannar nu (2010) vid ordinarie spår och vänder vid Østerport. Andra internationella linjer är tyska DBs tåg till Hamburg och Berlin via tågfärjorna Rødby-Puttgarden, vilka avgår enligt samma princip. Av det tysk-internationella nattågssystemet City Night Line utgår tre av de nuvarande 18 linjerna (2010) från Huvudbangården, Borealis kör till Amsterdam, Aurora till Frankfurt och Basel samt Hans Christian Andersen till München och Innsbruck. Dessa tåg är dock sammankopplade till ett enda på sträckan över Storabältbron och Sønderjylland till Hamburg, där tågen delas upp i tre delar.

Utöver denna trafik finns IC-tågen till Ystad, skyltas Bornholm (övergång till båt i Ystad, denna linje har ibland förväxlats med Öresundstågen i och med att tågtyp X31 används, men körs helt av DSB Øresund.)

Värt att påpeka är att långt ifrån samtliga tåg som avgår från stationen är elektriska, även om samtliga spår är elektrifierade på stationen. I princip är de flesta tåg dieseldrivna, utom S-tåg, Öresundståg och SJ-tåg. Även tåg till Sønderborg och tyska nattåg är eldrivna.

Framtidsplaner[redigera | redigera wikitext]

Utbyggnad har enbart diskuterats och spekulerat omkring, bl.a med en ny "säckterminal" där Post Danmark nu har sin huvudterminal. Det mer utredda bygget av en ny järnväg till Ringsted kommer i sig inte nödvändigtvis beröra stationen, men väl öka trycket ytterligare. Den enda konkreta beslutade förändringen (hösten 2010) är att den pågående utbyggnaden av Köpenhamns Metro med den s.k. Cityringen, kommer att få en (tvärsgående underjordisk) perrong i anslutning till Huvudbanegården.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Hovedbanegården invigdes den 1 december 1911, och blev grundligt renoverad 1993-1994. Byggnaden ritades av arkitekt Henrich Wench, som också ritade Østerport station. Före 1911 fanns en station som byggdes 1864 och före den, en som byggdes 1847.

En nyhet med Hovedbangården jämfört med de två tidigare stationerna var att stationen inte var en säckstation utan tillät genomgående tåg. Genomgående tåg möjliggjordes genom att gräva upp en serie gator norrut, och täcka över schakten med tak. Det gjordes under 1910-talet och sträckan kallas Boulevardbanen. Bland annat finns Nørreport station nedgrävd under en gata.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]