Almstriden
| Almstriden | |
Almarna och Erik Glemmes tehus på 40-årsdagen för Almstriden, 11 maj 2011.
|
|
| Plats | Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Datum | 12 maj 1971 |
| Karaktär | Kravaller |
| Parter1 | Demonstranter |
| Parter2 | Svenska polisen |
| Syfte | Undvika fällandet av almarna |
| Resultat | Almarna kvar |
Almstriden var en batalj[1] som utspelade sig natten till den 12 maj 1971 i Kungsträdgården i Stockholm, på initiativ av organisationen Alternativ stad, och gällde den planerade fällningen av tretton skogsalmar (ulmus glabra) för att lämna plats för en tunnelbaneuppgång för stationen Kungsträdgården, efter ett beslut av Stockholms stadsfullmäktige som fastställts av regeringen.
Almstriden utvecklades till en principfråga om medborgarnas roll i den kommunala demokratin och fick stor uppmärksamhet i nationella medier.[2]
Innehåll |
Bakgrund [redigera]
Tunnelbanans konstruktörer hade funnit en sprickzon i området för almarna. Man ansåg att sprickzonen var svårt att täta, därför ville man ha den planerade tunnelbaneuppgången just där almgruppen växte kring Erik Glemme tehus från 1952. Därtill kom att den högste ansvarige tjänsteman på parksidan, Holger Blom hade dömt ut träden på grund av deras dåliga livskraft.[3] Stadens politiker och tekniker sökte med artiklar och annonser i dagspressen övertyga allmänheten att almarna måste tas bort.[4] När beslutet togs i kommunfullmäktige röstade 63 för fällningen av almarna och 34 mot. Socialdemokraterna var enhälligt för och Moderaterna enhälligt emot.[5] Den 23 april 1971 fastställde Regeringen Palme I planeringen för tunnelbanan i Kungsträdgården.[5]
Till bakgrunden hör även att den framstegsoptimism som präglat rekordåren började ge vika för miljörörelsen och 68-vänsterns samhällskritik. Almstriden blev till en symbolstrid mot vad man såg som städernas förfulning i samband med tidens stora stadssaneringsprojekt som Norrmalmsregleringen och Miljonprogrammets nya bostadsområden.[6][7]
Förlopp [redigera]
Det rörde sig om 13 hundraåriga skogsalmar som skulle tas bort för att ge plats åt en ny tunnelbaneuppgång. Tusentals stockholmare protesterade och under en veckas tid ockuperades platsen med hängmattor och tältläger.[8]
Protesterna i sig var välorganiserade och aktivisterna upprättade bland annat en telefonlista som skulle användas ifall polisen skulle gå på en offensiv eller genomföra fällningen i smyg på nattetid. Aktivisterna klättrade bland annat upp i almarna för att förhindra fällningen. Situationen eskalerade när byggarbetare började såga med motorsåg i några av träden under skydd av polis. Särskild kritiserades polisbrutaliteten när polis försökte hålla tillbaka aktivisterna med batonger, hästar och schäferhundar. Resultatet blev sårade på båda sidor.[9]
Protesten fick stor uppmärksamhet i dåtidens medier, och artister som Cornelis Vreeswijk var närvarande och spelade visor för aktivisterna. Musikgruppen Envoys spelade in låten "Almarna åt folket", en svenskspråkig cover på John Lennons "Power to the People" från samma år. "Jag minns hur operakören i en mellanakt plötsligt står på balkongen till Operan och sjunger Låt Almarna leva… det var så vackert, så otroligt magiskt" säger en av aktivisterna.[10]
Följder [redigera]
Aktivisternas civila olydnad kritiserades från många håll som odemokratisk och i strid med den representativa demokratins fattade beslut. Landshövdingen och tidigare borgarrådet Hjalmar Mehr var den mest framträdande (s)-politikern som stod bakom beslutet att fälla almarna.
Resultatet blev så småningom att uppgången istället förlades en bit österut till en privatfastighet vid Arsenalsgatan 10 och öppnades i oktober 1977. Utsmyckningen av tunnelbanestationen har flera referenser till rivningen av stora delar av Stockholms innerstad, bland annat utgörs stora delar av dekoren av delar från hus som revs och det finns också en stubbe som symbol för almstriden. Flera av almarna står ännu kvar.
Almstriden har även kommit att betraktas som en vändpunkt i den vid tiden pågående Norrmalmsregleringen.[11] Fortfarande efter 40 år engagerar Almstriden. Till minnet samlades den 11 maj 2011 ett antal före detta almaktivister som höll tal och framförde uppträdanden medan Alternativ stad sålde korv.
Bilder 40 år efter almstriden [redigera]
-
"Alternativ stad" säljer varmkorv.
-
Anslag: 40 år sedan slaget om almarna.
-
Eva Hernbäck och Göran Folin talar.
-
Göran Folin, veteran från almstriden.
Se även [redigera]
- Alternativ stad
- Norrmalmsregleringen
- Kungsträdgården (tunnelbanestation)
- Trädkramare
- TV-eken
- Ojnareskogen
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Term enligt Nationalencyklopedin
- ^ Helldén (2005)
- ^ Andersson (2000), s. 94
- ^ Edlund (2007), s. 45
- ^ [a b] SVT (13 juni 1971). ”Almarna och demokratin”. SVTplay.se. http://svtplay.se/v/1393245/oppet_arkiv/almarna_och_demokratin?sb,k103107,1,f,103108. Läst 23 oktober 2009.
- ^ SVT (13 maj 1971). ”Almprotestens symbolvärde”. SVTplay.se. http://svtplay.se/v/1371826/oppet_arkiv/almprotestens_symbolvarde?sb,k103107,1,f,103108. Läst 7 december 2009.
- ^ Ralph Fiedler, Göran Folin från Alternativ Stad (17 juni 1978). ”Almarna i Korsnäsgården”. SVTplay.se. http://svtplay.se/v/1371833/oppet_arkiv/almarna_i_korsnasgarden?cb,a1364145,1,f,103108/pb,a1364142,1,f,103108/pl,v,,1371826/sb,k103107,1,f,103108. Läst 7 december 2009.
- ^ Visit Stockholm om Almstriden
- ^ P3 Dokumentär om Almstriden
- ^ [1]
- ^ Hall (1999), s. 172
Tryckta källor [redigera]
- Andersson, Thorbjörn (2000). Utanför staden - Parker i Stockholms förortar. Stockholm: Stockholmia Förlag. ISBN 91 7031 098x
- Tehuset och almarna. Striden satte djupa spår i svensk planering, Arkitekten 2006
- Daniel Helldén (2005). Demokratin utmanas: almstriden och det politiska etablissemanget. Stockholm studies in politics, 0346-6620 ; 109. Stockholm: Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Libris 10006892. ISBN 91-7155-136-0. http://www.statsvet.su.se/forskning/abstracts/abstract_helden_sv.htm, se även: Almstriden pekade i fel riktning, pressmeddelande, Stockholms universitet
- Gullberg, Anders (2001). City – drömmen om ett nytt hjärta. Moderniseringen av det centrala Stockholm 1951–1979 (två volymer). Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Stockholmia förlag. Sid. 154 ff (volym 2). Libris 8369513. ISBN 91-7031-078-5
- Edlund, Bengt (2007). Porträtt av träd. Stockholm: Stockholmia förlag. ISBN 978 91 7031 181 9
- Hall, Thomas (1999). Huvudstad i omvandling - Stockholms planering och utbyggnad under 700 år. Källström, Gunnar (illustratör). Stockholm: Sveriges Radios förlag. Libris 7409712. ISBN 91-522-1810-4
Webbkällor [redigera]
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Kungsträdgårdens almar.
- Stockholmskällan har media som rör Almstriden
- Bildmaterial från SVT. Dagen efter Almstriden
- P3 Dokumentär -Almstriden - från 091025
- Almarna i Kungsträdgården (1971), Filmarkivet
|
|||||||||||||||||||||||
