A
Från Wikipedia
Aa Aa |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Svenska alfabetet | |||||
| Aa | Bb | Cc | Dd | Ee | Ff |
| Gg | Hh | Ii | Jj | Kk | Ll |
| Mm | Nn | Oo | Pp | Rr | |
| Ss | Tt | Uu | Vv | Ww | Xx |
| Yy | Zz | Åå | Ää | Öö | |
A är den första bokstaven i det latinska alfabetet.
Innehåll |
[redigera] Betydelser
[redigera] Versalt A
- förkortning för ampere, enheten för strömstyrka i SI-systemet.
- symbol för talet 10 i det hexadecimala talsystemet.
- beteckning för artilleriregemente.
- beteckning för attackflygplan.
- nationalitetsbeteckning för motorfordon från Österrike.
- stora A stod för ”Berömlig” (högsta betyg) i en äldre betygsskala i Sverige.
- i kemi en beteckning för masstal.
- inom bibliotekens klassifikationssystem SAB beteckning för 'bok- och biblioteksväsen', se A (SAB).
- den sjätte tonen i C-durskalan, se a (ton).
- beteckning för area inom matematiken.
- beteckning för en typ av pappersformat, A-format.
- beteckning för det kemiska ämnet adenin.
- beteckning för Arbeiderpartiet, de norska socialdemokraterna.
- fram till 1968 beteckning för Stockholms stad.
- internationell beteckning för trängfartyg.
[redigera] Gement a
- förkortning för acceleration.
- beteckning för måttenhetsprefixet atto (10 - 18)
- forkortning för areaenheten ar, se Ytmått.
- förkortning för den brittiska och amerikanska areaenheten acre.
- förkortning för anno.
- litet a, med utmärkt beröm godkänd, näst högsta betygsgraden innan sifferbetyg infördes.
- förkortning för arteria (artär) i anatomiska angivelser.
[redigera] En- och tvåvånings-a
Det gemena a:et finns utformat i två versioner (allografer): det så kallade envånings-a:et med en "våning" (ɑ) och det så kallade tvåvånings-a:et med två "våningar" (a). Envånings-a är främst vanliga i flertalet teckensnitts kursiva varianter, i skripter och i kalligrafistilar (exempelvis Monotype Corsiva), samt i handstil, medan tvåvånings-a:na främst är vanliga i den raka varianten av flera teckensnitt. Vissa teckensnitt, så som Century Gothic, har envånings-a både i den raka och i den kursiva varianten, medan exempelvis teckensnitten Verdana och Arial i stället använder tvåvånings-a i båda varianterna.
[redigera] Historia
Till det latinska alfabetet kom bokstaven A från det grekiska alfabetets omformning av det feniciska alfabetets första bokstav, alef, vilken i sin protosinaitiska förlaga varit en bild av ett oxhuvud.
| A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör A

