Leksands kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 60°43′52″N 14°58′56.6″Ö / 60.73111°N 14.982389°V / 60.73111; -14.982389
Leksands kyrka
Kyrka
Leksands kyrka i januari 2011.
Leksands kyrka i januari 2011.
Land
Län Dalarnas län
Ort Leksand
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Västerås stift
Församling Leksands församling
Koordinater 60°43′52″N 14°58′56.6″Ö / 60.73111°N 14.982389°V / 60.73111; -14.982389
Bebyggelseregistret 21300000006291
Interiör
Interiör

Leksands kyrka är en kyrkobyggnad i Leksand. Den är församlingskyrka i Leksands församling i Västerås stift. Kyrkan är en av Sveriges största landsortskyrkor, med plats för 2300 personer. Kyrkan är även den äldsta av kyrkorna runt sjön Siljan. Kyrkan är placerad högt längst ut på norra udden där Österdalälven har sitt utlopp ur Siljan. Klockorna hänger i klockstapeln utanför kyrkan.

På bland annat kvinnornas majder (förkläden) kunde man i kombination med kjolen se vilken söndag eller helgdag under kyrkoåret det var. I äldre tider färdades många byvis i kyrkbåtar till kyrkan. De lade till strax nedanför kyrkan – efter sandsläntarna – i det så kallade Barkdal.

Vilhelm Moberg kallar Leksands kyrkovall för "en av Sveriges vackraste kyrkogårdar.[1]

På kyrkogården är bland annat Hugo Alfvén, Lille Bror Söderlund och Rune Lindström begravda.

Innehåll

Kyrkobyggnaden [redigera]

Arkeologiska utgrävningar visar att det på platsen tidigare har stått en så kallad stavbyggnad, antagligen från senare hednisk tid. De äldsta delarna av den nuvarande stenkyrkan härstammar från cirka år 1200. Omkring år 1400 fick kyrkan ett högt torn, Dalarnas första. I slutet av 1500-talet brann tornet ner första gången efter ett åsknedslag. Det återuppbyggdes lika högt, men efter ännu en åskbrand 1627 fick kyrkan sin karaktäristiska lökkupol, byggd 1709-1715 troligen efter rysk förebild. Kyrkan har invändigt kvar de stora läktare, på dalmål skullar, som var vanliga i kyrkor i folkrika församlingar förr; här satt kyrkfolket uppdelat på gubbskullen, käringskullen, soldatskullen och gapskullen (gapskullar eller sångläktare har också funnits i bland annat Mora och Vika kyrkor). Eftersom menigheten bar folkdräkt (sockendräkt) var uppdelningen tydlig också för synen.

Inventarier [redigera]

Ett triumfkrucifix finns bevarat, ett inhemskt arbete från cirka 1400.

Orgel [redigera]

I kyrkan finns Dalarnas största kyrkorgel med 50 stämmor.[2][3]

Källor [redigera]

  1. ^ Moberg, Vilhelm, Min svenska historia, II. Stockholm 1971, s. 238
  2. ^ ”LEKSANDS KYRKA”. Västerås stift. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=2727&file=Sve%2fBin%c3%a4rfiler%2fFiler%2f01f285f6-a938-45d2-91f5-ab9df513c093.pdf&filename=Leksand. Läst 2012-12-25. 
  3. ^ ”Leksands kyrkohistoria”. Svenska kyrkan Leksand Djura Siljansnäs. http://leksandspastorat.mildmedia.se/?pg=78487169&PHPSESSID=46c9190d288ee6c5dece7a8373b3faf0. Läst 2012-12-25. 

Externa länkar [redigera]