Ljuskälla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ljuskälla är den del som i en lampa genererar ljus. En lampa som enligt definitionen är en apparat innehåller:

  • Ljuskälla - den del som producerar ljus.
  • Armatur - bland annat elektriska anslutningsdon, sockel och annan teknisk utrustning för att ljuskällan skall fungera.
  • Lampa – apparat med ljuskälla, armatur och yttre utseendemässiga detaljer samt hållare, stativ och annat.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1802 då Sir Humphry Davy för första gången presenterade den elektriska ljusbågen har utvecklingen på detta område varit intensiv. En fundamental drivkraft som ända sedan dess gått ut på att skapa allt effektivare ljuskällor.

Till en början fick man först komma till insikt om att ljusbågen ute i fria luften skulle kapslas in tillsammans med någon mindre elektrodnedbrytande gas än syre. Dessutom skulle ljuskällans effektivitet öka visade det sig. Så tillsammans i en glasbehållare placerade man elektroderna ihop med olika ädelgaser som neon, argon, krypton och xenon. Även kolmonoxid användes eftersom den ger vitt ljus.

Nästa stora steg i utvecklingen var metallförångningen som åstadkoms genom att låta olika metaller förångas i urladdningsrör. Hettan från gasen förångar en del av metallen som börjar lysa. Natrium och kvicksilver kom att bli de vanligaste tack vare sin förmåga att genera synligt ljus.

Nutid[redigera | redigera wikitext]

Tvåhundra år av utveckling och tester med olika metaller och blandningar i ljusbågen och med kemister som sökte finna lösningar på nedsvärtningen av glasets insida har idag lett oss fram till ljuskällor som saknar elektroder och tänds genom mikrovågor eller radiovågor. Dessutom har ljuskällor som till lägre effekter ger betydligt mycket mer ljus, ett ljus av mycket hög kvalitet.

Olika typer av ljuskällor[redigera | redigera wikitext]

Blandljuslampa[redigera | redigera wikitext]

Se vidare Blandljuslampa.

Blixtlampa[redigera | redigera wikitext]

Se vidare Blixtlampa.

Volframljuskälla[redigera | redigera wikitext]

Volframlampa

Den traditionellt vanligaste typen av lampa. Ljuset skapas av en glödande tråd, som är gjord av volfram.

Se vidare volframlampa och glödlampa.

Lysrör[redigera | redigera wikitext]

Lysrör är en typ av ljuskälla som blivit vanlig pga sitt starka ljus och låga elförbrukning. Lysrör är vanligen långa gasfyllda rör.

Se vidare lysrör.

Båglampa[redigera | redigera wikitext]

En av de äldsta typerna av elektrisk belysning
Se vidare båglampa

Lågenergiljuskälla[redigera | redigera wikitext]

Kompaktlysrör

Lågenergilampor använder samma teknik som lysrör, men formen har anpassats för att få plats i vanliga armaturer.

Se vidare Lågenergilampa.

Halogenljuskälla[redigera | redigera wikitext]

Halogenlampa

Halogenlampor innehåller en glödtråd, men gasblandningen som glödtråden omges av innehåller en halogen, vilket möjliggör starkare ljus. Halogenlampor används till exempel i strålkastare och små punktbelysningsarmaturer.

Se vidare halogenlampa.

Koltrådsljuskälla[redigera | redigera wikitext]

Ljuset alstras genom en glödande tråd, som är gjord av kol. Denna typ av glödlampa var den första, men har numera nästan helt ersatts av volframlampa, som ger ett starkare ljus.

  • Koltrådlampor används numera nästan enbart för dekorativa ändamål, där det inte är ljusstyrkan som är det viktiga, utan den "varma" rödgula färgen på ljuset.
  • Ibland drar man nytta av den låga verkningsgraden som medför betydande värmeutveckling, exempelvis i s.k. kycklingmödrar.
  • P g a den relativt låga reaktansen i koltråden kan lampan användas som en billig och självindikerande konstlast (konstantenn) till radiosändare.

Se vidare koltrådslampa.

Kvartslampa[redigera | redigera wikitext]

Se vidare Kvartslampa.

Kvicksilverlampa[redigera | redigera wikitext]

Kvicksilverlampa

Kvicksilverlampan innehåller kvicksilver i förångad form. Kvicksilverlampor används ofta i gatbelysning och annan utomhusbelysning. Den ger ifrån sig ett vitt ljus med blåaktig ton och behöver en speciella armatur för att tändas. Dessa lampor klarar väldigt högt tryck.

Se vidare Kvicksilverlampa.

Lysdiod[redigera | redigera wikitext]

En lysdiod som levererar blått ljus

Idag finns det många olika lysdioder som används med fördel som ersättning till både halogen- och glödlampa. Fördelen med lysdioder är att den höga verkningsgraden har gjort att de alltid kan användas i energisparsyfte. 2005 levererar en lysdiod ca 100 lm/W vilket innebär ca 4 W för att ersätta en 40 W glödlampa. De har då en livslängd på 25 000 — 250 000 timmar.

De först framtagna lysdioderna kunde bara leverera rött ljus, men efterhand blev grönt, gult, blått ljus möjligt. Länge gäckades försöken att få fram lysdioder som avger vitt ljus, men till slut har man lyckats klara även den saken.

En praktisk tillämpning av stor ekonomisk betydelse är trafiksignaler, där det höga ljusutbytet och långt liv väl kompenserar kostnaden för det spänningsomsättningsdon, som måste till för att omvandla 230 V till diodernas driftspänning på någon enstaka volt.

Dioderna har antingen färgat skal för att ge en speciell färg eller ofärgat skal.

Se vidare lysdiod eller powerled

Natriumlampa[redigera | redigera wikitext]

Denna ljuskälla omvandlar mest energi till ljus av alla ljuskällor. Däremot är dess färgåtergivningsförmåga väldigt begränsad. Man delar upp dessa i lågtrycksnatrium och högtrycksnatrium. Detta beroende på det inre tryck man har inne i glaskolven.

Högtrycksnatriumlampor

Se vidare Natriumlampa.

Neonlampa[redigera | redigera wikitext]

Lysrör innehållande neongas och/eller andra ädelgaser. Vanligt i reklamskyltar.

Xenonlampa[redigera | redigera wikitext]

Xenonlampor är urladdningsrör och har blivit vanliga i bilstrålkastare.Blixten i mobilkameror är ofta xenonblixt och är en elektrisk stöt som snabbt går igenom ett lysrör med förgasat natrium.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]