Marknadssocialism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Marknadssocialism eller socialistisk marknadsekonomi är ett decentraliserat ekonomiskt system inom vilket kapital och produktionsfaktorer ägs och planeras gemensamt i företagen eller av offentliga aktörer. Produktionsfaktorer (eller produktionsmedel) så som arbetskraft, naturresurser/råvaror och kapital handlas, tillsammans med produktionsresultatets avsättning i form av varor och tjänster, på marknader. Marknadssocialism är en kombination av marknadsekonomiska mekanismer och socialism, där termen socialism betecknar den sociala relationen i ägandeskapet medan marknadsekonomi handlar om hur resursallokering och prisbildning sker i ekonomin. Det finns andra kombinationer av ägandeformer och ekonomiska system, såsom kapitalistisk marknadsekonomi, socialistisk planekonomi, kapitalistisk planekonomi. Marknadssocialism är inte att förväxla med de ekonomiska relationer såsom välfärdsstater, välfärdskapitalistiska samhällen och blandekonomier som vuxit fram inom ramen för det kapitalistiska systemet i, i synnerhet Europa och Norden.

Vinsterna som genereras i det marknadssocialistiska systemet är tänkt att återinvesteras i företagen och de anställda eller användas inom den offentliga sektorn.[1][2] Den grundläggande skillnaden mellan så kallad traditionell socialistisk ekonomi och marknadssocialism är att det inom det marknadssocialistiska systemet finns en marknad där produktionsmedlen och kapitalvaror verkar under marknadsmässiga principer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Med resultaten av David Ricardos verk Principles of Political Economy and Taxation (1821), drog några av dåtidens socialister slutsatser om en rättvis fördelning av produktionen var möjlig utan att förkasta marknaden som sådan. I ett klassiskt stycke skrev Ricardo:

"The value of a commodity, or the quantity of any other commodity for which it will exchange, depends on the relative quantity of labour which is necessary for its production, and not as the greater or less compensation which is paid for that labour"[3]

Slutsatsen snappades snabbt upp av vissa socialister, varav Thomas Hodgskin var en. Man kunde vetenskapligt visa att någon tog en del av arbetarens resultat. Hodgskin drog nytta av Ricardos slutsats:

"Wages vary inversaly as profits , or wages rise when profits fall, and profits rise when wages fall; and it is therefore profits, or the capitalist's share of the national produce, which is opposed to wages, or share of the labourer"[4].

Hodgskin använde således Rickardos resultat för att visa hur lönerna varierade med profiten, att arbetens lön anpassades efter profitens storlek, allt enligt de kapitalistiska marknadsmekanismerna. Därmed angrepp Hodgskin den kapitalistiska marknadsekonomin utan att vara emot marknaden i sig själv.

Nutidens marknadssocialister[redigera | redigera wikitext]

Inom socialismen förespråkar bland andra mutualister marknadsekonomi, men även andra som socialdemokrater. Det finns dock skillnader i synen på hur fri marknaden skall vara bland olika typer av marknadssocialister.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Buchanan, Alan E. Ethics, Efficiency and the Market. Oxford University Press US. 1985.ISBN 978-0-8476-7396-4, 104-105
  2. ^ Comparing Economic Systems in the Twenty-First Century, 2003, by Gregory and Stuart. ISBN 0-618-26181-8. (P.142): "It is an economic system that combines social ownership of capital with market allocation of capital...The state owns the means of production, and returns accrue to society at large."
  3. ^ David Ricardo The Principles of Political Economy and Taxation (1821)
  4. ^ Thomas Hodgskin Labourer Defended Against the claims of Capital (1825)