Socialistinternationalen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
SI:s president Giorgios A Papandreou.
Länder där SI-medlemmar är i regeringen.

Socialistinternationalen (SI) är en internationell organisation för socialdemokratiska partier. Sekretariatet finns i London.

Historia[redigera | redigera wikitext]

SI har sina rötter i den Andra internationalen som grundades 1889. Vid den socialistiska rörelsens splittring i en revolutionär och en reformistisk del upplöstes internationalen, för att återbildas 1923 (som Arbetar- och Socialistinternationalen), och ombildades senast efter andra världskriget vid kongressen i Frankfurt am Main 1951.

En av Andra Internationalens mest ihågkomna aktioner var deklarationen 1889 om att första maj ska vara den internationella arbetaredagen, samt deklarationen 1910 om den 8 mars som den Internationella kvinnodagen.

Under efterkrigstiden har SI bistått socialdemokratiska partier i deras återetablering, då diktaturerna fick vika för demokrati i Spanien och Portugal. Under 1980-talet gav de flesta medlemmarna i SI sina stöd till Sandinisterna, FSLN, i Nicaragua, vars vänsterinriktade regering var i konflikt med USA. Därefter har flera medlemskap beviljats, så även ex-kommunistiska partier som italienska Vänsterdemokratiska partiet (Democratici di Sinistra) (PDS), och Puertoricanska Självständighetspartiet (Puerto Rico). Antalet medlemmar har fördubblats sedan 1990. Efter oroligheterna i Nordafrika i början av 2011 har Egyptens och Tunisiens medlemspartier uteslutits ur internationalen.

Flera svenska och turkiska politiker krävde den 30 juni 2008 vid Socialistinternationalens sammankomst i Aten att Turkiets Republikanska folkparti (CHP) skall uteslutas.[1] Detta förslag blev nedröstat.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Dess högsta beslutande organ är kongressen som sammanträder vart tredje år. Senaste kongressen hölls i Aten den 30 juni till 2 juli, 2008. Rådet sammankallar två gånger per år samtliga medlemmar och organisationer till ett koncilium. SI:s löpande arbete utförs av arbetsgrupper som möts regelbundet.

Arbetet finansieras av avgifter från medlemmar och donationer från organisationer. Budgeten för 2003 var £1,180,000 (pounds sterling). Budgeten fastslås under ett koncilium.

1976-1992 var Willy Brandt dess president. Pierre Mauroy innehade stolen därifrån till 1999. Han efterföljdes 1999 av Antonio Guterres från det socialistiska partiet i Portugal. Nuvarande president är sedan 2006 Giorgos A Papandreou från Grekland.

Ruben Berrios är heders-president, Socialistinternationalen.

Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet är samarbetspartner. SI har konsultativ status, kategori 1, i FN.

Styrdokument[redigera | redigera wikitext]

Styrdokumentet Declaration of Principles of the Socialist International antogs vid den artonde kongressen i Stockholm, Juni 1989. Det består av sex kapitel:

  1. Global förändring och framtida prospekt,
  2. Principer (frihet, rättighet, solidaritet; demokrati och mänskliga rättigheter; socialismens natur),
  3. Fred (en grundläggande värdering; initiativ för fred),
  4. Nord och Syd (globalisering; den miljöpolitiska utmaningen; social kontroll och den teknologiska utvecklingen; nedrustning och utveckling),
  5. Utformandet av det 21:a århundradet (politisk och ekonomisk demokrati; kultur och samhälle; mäns och kvinnors roll i det moderna samhället; en ny internationell kultur för politisk dialog; en ny model för tillväxt; solidaritet mellan nord och syd);
  6. Med Socialistinternationalen mot ett universellt demokratiskt samhälle (enheten av internationell socialism; en ny demokratisk världsordning).

Fullvärdiga medlemmar[redigera | redigera wikitext]

Konsultativa medlemmar[redigera | redigera wikitext]

Observatörer[redigera | redigera wikitext]

Avdelningar[redigera | redigera wikitext]

Samarbetspartner och associerade föreningar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.svd.se/nyheter/utrikes/socialistforbund-kan-utesluta-turkar_1416391.svd