Mellerud

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Mellerud (olika betydelser).
Koordinater: 58°42′N 12°28′Ö / 58.700°N 12.467°Ö / 58.700; 12.467
Mellerud
Tätort
Centralort
Land  Sverige
Landskap Dalsland
Län Västra Götalands län
Kommun Melleruds kommun
Församling Holms församling
Koordinater 58°42′N 12°28′Ö / 58.700°N 12.467°Ö / 58.700; 12.467
Area 309,76 hektar
Folkmängd 3 750 (2010)[1]
Befolkningstäthet 12,11 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 4952
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg
Mellerud Municipality in Västra Götaland County.png

Mellerud är en tätort i Dalsland samt centralort i Melleruds kommun i Västra Götalands län.

Mellerud ligger 45 kilometer norr om Vänersborg och har en befolkning på 3 750 (2010). Mellerud ligger på järnvägslinjen GöteborgKarlstad, och vid E45 och länsväg 166. Orten fungerar som serviceort för kommunen och delar av angränsande kommuner. Mellerud har under de senaste decennierna blivit allt mer av en sommarort och är tillfällig bostad för turister främst från Tyskland, Sverige, Norge och Nederländerna.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Mellerud är belägen i Holms socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Holms landskommun. 1908 utbröts ur landskommunen Melleruds köping som sedan 1921 och 1952 utökades med resterna av Holms landskommun, varefter samhällets omfattning bara var en mindre del av köpingskommunens. 1969 skedde ytterligare utökningar innan köpingskommunen 1971 uppgick i Melleruds kommun med Mellerud som centralort.[2]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Holms församling. [3]

Orten ingick till 1910 i Nordals tingslag, därefter till 1948 i Nordals och Sundals tingslag och därefter till 1971 i Nordals, Sundals och Valbo tingslag. Sedan 1971 ingår Mellerud i Vänersborgs tingsrätts domsaga.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Mellerud 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 833
1965
  
3 119
1970
  
3 368
1975
  
3 579
1980
  
3 788
1990
  
3 990 304
1995
  
4 063 305
2000
  
3 832 309
2005
  
3 796 310
2010
  
3 750 310

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

I Mellerud finns en K-märkt biograf, Centrumbiografen, som drivs av Melleruds IF. År 2002 invigdes Kulturbruket på Dal, som bland annat innehåller en konsert- och teaterlokal som drivs av kommunen.


Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

AB Melleruds Skoindustri tillverkade trätofflor mellan 1909 och 1975, då företaget lades ned. Verksamheten startades 1909 under namnet E R Anderssons Trätoffelfabrik. Man verkade först i förhyrda lokaler men lät 1918 uppföra egna fabrikslokaler i kvarteret Järven. 1960 uppfördes nya fabrikslokaler och de gamla revs 1971. Strax efter andra världskriget hade företaget en lågkonjunktur, men fick därefter ett uppsving. 1947 övertog Cajser Westling ledningen av fabriken och i samband med detta ändrades företagsnamnet till AB Melleruds Skoindustri. i början av 1970-talet hade man ett 50-tal anställda.[6] Företaget tillverkade uppemot 1 500 par trätofflor per dag med export till Tyskland, Norge och USA, under varumärken som Dalbo Toffeln. Melleruds Skoindustri sponsrade svenska landslagets' deltagande i Världsmästerskapet i fotboll 1970 med trätofflor.

Tidigare har det även funnits en pianofabrik på orten. Den största privata arbetsgivaren i Melleruds kommun är Emballator Mellerud Plast, som tillverkar bl.a. sportflaskor, dunkar och flaskor till läkemedelsindustrin.

En stor del av invånarna i Melleruds kommun pendlar till de närliggande kommunerna för att arbeta.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Melleruds kommun finns det sex grundskolor, varav två i centralorten Mellerud, och en gymnasieskola.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Första helgen i juli varje år äger Kanalyran rum. Det är en av Sveriges äldsta stadsfestivaler. Första helgen i augusti anordnas strax utanför Mellerud, Sunnanå marknad. En traditionell marknad med hantverk och lokalt producerad mat.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ Dalsländsk industrimiljö - en bildkavalkad, Erik Wegraeus och Erik Björnänger. Artikel i Hembygden - Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsskrift 1972.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]