Grums

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°21′N 13°06′Ö / 59.350°N 13.100°Ö / 59.350; 13.100
Grums
Tätort
Grums järnvägsstation
Grums järnvägsstation
Land  Sverige
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Grums kommun
Församling Grums församling
Koordinater 59°21′N 13°06′Ö / 59.350°N 13.100°Ö / 59.350; 13.100
Area 561,71 hektar
Folkmängd 5 025 (2010)[1]
Befolkningstäthet 8,95 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 5676
Grums läge i Värmlands län
Red pog.svg
Grums läge i Värmlands län

Grums är en tätort och centralort i Grums kommun. Grums ligger ca 27 km väster om Karlstad vid Vänerns norra strand, i anslutning till viken Grumsfjordens inlopp.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Grums var och är kyrkby i Grums socken. Efter kommunreformen 1862 kom orten att ligga i Grums landskommun och i denna inrättades 26 maj 1939 municipalsamhället Grums. 1948 ombildades landskommunen, med municipalsamhället, till Grums köping, där Grums bebyggelse ytmässigt bara omfattade en mindre del av köpingskommunen. 1971 uppgick köpingen i Grums kommun där Grums sedan dess är centralort.[2]

Grums tillhörde och tillhör ännu Grums församling.[3]

Orten ingick till 1882 i Grums tingslag, därefter till 1971 i Mellansysslets tingslag. Från 1971 till 2005 ingick orten i Karlstads tingsrätts domsaga för att från 2005 ingå i Värmlands tingsrätts domsaga.[4]

Befolkningsutveckling i tätorten[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Grums 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
5 600
1965
  
6 042
1970
  
6 966
1975
  
7 577
1980
  
7 501
1990
  
6 826 695
1995
  
5 699 547
2000
  
5 213 549
2005
  
5 231 550
2010
  
5 025 562
Anm.: Slottsbron utbruten ur Grums 1995



Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Bebyggelsen i Grums präglas av villaområden. Det finns också viss radhusbebyggelse samt några hyreshusområden med lågbyggda hus (övervägande trevåningshus).

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Grums har en järnvägsstation längs Norge/Vänerbanan. Vägarna E18 och E45 möts vid Nyängsrondellen i Grums.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Dominerande arbetsgivare är Billerudsägda pappersbruket Gruvöns bruk, som är Värmlands största privata arbetsplats. I Grums finns även Gruvöns sågverk, som ägs av Stora Enso. I övrigt finns det mest mindre företag, bland annat plåtindustrier, mekaniska firmor, byggfirmor och en snickerifabrik. Arbetslösheten är låg.[källa behövs][förtydliga]

Sport och fritid[redigera | redigera wikitext]

Närheten till Vänern är viktig för friluftslivet. I synnerhet den vackert belägna Grumsfjorden, en del av Vänern liksom den anslutande viken Borgvikssjön. Denna del av Vänern är en viktig och väl nyttjad rekreationsplats för båtägare i såväl Grums som närliggande orter. Här utövas förutom vattensporter även fiske såväl sommar- som vintertid.

Ishockey är av tradition viktigt i Grums och ishockeyklubben Grums IK Hockey är mycket aktiv och har senior-, junior- och ungdomsverksamhet av hög klass. Grums IK driver ett hockeygymnasium tillsammans med en skola i Karlstad.

Kända personer från Grums[redigera | redigera wikitext]

se även Personer från Grums


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.