Hemvärnet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna
Hemvärnets vapen
Hemvärnets vapen
Datum sedan 29 maj 1940
Land Sverige Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Hemvärn
Roll Bevaka, skydda, ytövervaka samt stödja det civila samhället [1]
Storlek cirka 22 000 personer[2]
Del av Försvarsmakten
Högkvarter Stockholm
Förläggningsort hela landet
Marsch "Hemvärnets marsch"
Årsdagar 29 maj
Befälhavare
Nuvarande befälhavare Rikshemvärnschefen

Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna är en svensk organisation som utgör huvuddelen av Försvarsmaktens nationella skyddsstyrkor sedan de tidigare territorialförsvarsförbanden lades ner under 1990-talet. Hemvärnets ska kunna skydda, bevaka och ytövervaka samt stödja samhället vid svåra påfrestningar (vid exempelvis naturkatastrofer). Hemvärnet övar årligen sina stridsuppgifter och upprätthåller redan i fredstid en mycket hög beredskap genom att militär personlig utrustning förvaras i hemvärnssoldatens bostad.

Högste befälhavare över Hemvärnet är Rikshemvärnschefen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hemvärnskompani i Lund, 1940.

Det upptrappade krigshotet under 1939 som övergick i Tysklands anfall på Polen och SovjetunionensFinland under hösten samma år skapade stor oro i Sverige. Värnpliktsarmén hade begränsade resurser och man började ställa krav på att kunna försvara hembygden med någon form av skyddsstyrkor. Flera skytteföreningar började på eget initiativ bilda hemvärn, först ut var Tärnjö i Uppland 4 januari 1940, följt av Morlanda i Bohuslän 26 januari. I Skåne bildade under våren 1940 skyttegillena i Tågarp, Barkåkra, Genarp, Oderljunga och Klippan egna hemvärn. Man kom dock här i konflikt med lagen mot bildade av militära skyddskårer av år 1934.[3]

Försvarsviljan var stark och regeringen agerade snabbt. Den 29 maj 1940 beslöt riksdagen om att bilda ett hemvärn. Då hade också Danmark och Norge, i början på april, fallit för den framryckande tyska krigsmakten. Hemvärnet skulle bestå dels av ungdomar som inte gjort sin värnplikt, dels av äldre som överstigit värnpliktsåldern. Man räknade med att Hemvärnet skulle omfatta cirka 50 000 man, men några veckor senare kunde den nyutnämnde hemvärnschefen överste Gustaf Petri räkna in cirka 90 000 frivilliga män.

Från början fanns inga uniformer utan envar hade endast en armbindel med landstormsmärke och i bästa fall ett m/96-gevär eller en hagelbössa.[4] Man led i börja svår brist på vapen till hemvärnet, och övervägde att förse trupperna med de enkelladdade 8 mm remingtongeväret m/1867-89 som fortfarande fanns i arméns förråd. Efter fredsslutet mellan Finland och Ryssland 1940 återlämnades dock 77 000 m/96 gevär som varit utlånade dit, varvid vapenfrågan löste sig och Remingtongevären kunde stanna i förråden som en "sista reserv".[5] Under 1940-talet startade Tidningen Hemvärnet, Hemvärnets stridsskola grundades och det första driftvärnet sattes upp. Det tog ända fram till 1950 innan alla hade tilldelats m/39-uniform. Under kalla kriget blev den viktigaste uppgiften att bevaka alla de mobiliseringsförråd som fanns utspridda i landet. I uppslagsverket Kunskapens bok från 1951 står att läsa:

Hemvärnet, [är ett] lokalt militärförsvar, vanligen bestående av personer, som på grund av ålders- eller andra skäl ej äro värnpliktiga. H. ingår numera i de flesta länders försvar som följd av riskerna för fientliga luftlandsättningar och liknande krigshandlingar som kunna förvandla hemorten till krigsskådeplats. I det svenska H. som under chefen för armén ledes av en rikshemvärnschef, är rekryteringen frivillig. H. omfattar dels det allmänna hemvärnet och dels driftvärnet.
Kunskapens bok, 1951
Hemvärnssoldater under en uppvisning vid Höga kusten, 2013.

År 1985 bildades det marina hemvärnet och då fanns omkring 120 000 frivilliga inom 66 hemvärnsbataljoner, men det dröjde ända fram till 1989 innan kvinnor fick bli hemvärnssoldater (om de först genomgått militär grundutbildning). År 2010 var 15 procent av personalen kvinnor.[6] 1995 skrotades m/96-gevären och ersattes med Automatkarbin 4 och nu började hemvärnet även köpa in egen materiel i stället för att enbart använda arméns avlagda. År 2000 fanns ungefär 70 000 soldater och 60 bataljoner kvar.

Efter försvarsbeslutet 2004 lades driftvärnet ner 2005,[7] och nu hade antalet soldater minskat till cirka 40 000. Detta år blev det även en stor debatt om att hemvärnet skulle byta namn. Resultatet blev "Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna", även om namnet inte ändrades formellt. Nu började även hemvärnsinsatskompanier bildas.

I och med försvarsbeslutet 2009 blev värnplikten vilande och ersattes med en frivillig militär grundutbildning. För att inte förlora rekryteringsgrunden började Hemvärnet år 2010 med en frivillig direktutbildning, kallad grundläggande soldatutbildning – hemvärn (GSU-Hv). Man beslutade också att Hemvärnets numerär skall vara 22 000 och antalet bataljoner ska vara 40 stycken före år 2014. Hemvärnet skall också bli slagkraftigare genom att 17 000 soldater istället för som tidigare cirka 5 000 skall ingå i de mer kvalificerade och rörligare hemvärnsinsatskompanierna. GSU-Hv är numera integrerad i GMU.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Minsta stridande enhet inom Hemvärnet är plutonen. två till fyra plutoner bildar ett kompani som står under befäl av en kompanichef. Två eller fler kompanier ingår sedan i en hemvärnsbataljon med en bataljonschef som ansvarar för insatserna inom sitt område. Bataljonschefen är i sin tur underställd regional stab. Staberna har ansvaret för regional ledning vid nationell krishantering och ska fungera som kontaktpunkt för exempelvis polis, räddningstjänst, kommuner och länsstyrelser.

Sverige är indelat i fyra militärregioner. De regionala staberna har uppgiften att leda främst bevaknings- och skyddsuppgifter, genomföra civil-militär samverkan samt stöd till samhället. När uppgifternas löses kan chefen för den regionala staben föra befälet över olika krigsförband däribland hemvärnsförband. De regionala cheferna med stab ska stödja samhällets krisberedskap såväl vid händelser i fred, vid kris och vid krig.

Hemvärnet stöds med resurser för utbildning och administration av 22 utbildningsgrupper som är geografiskt fördelade över hela Sverige. Dessa utbildningsgrupper är i sin tur underställda cheferna för tolv olika utbildningsförband. Enhetliga riktlinjer och material för utbildningar bestäms centralt av Hemvärnets stridsskola.

Förband[redigera | redigera wikitext]

Från och med den 1 januari 2012 är Hemvärnet organiserat i 40 stycken bataljoner, detta efter en reducering av det tidigare antalet 60 stycken. I den nya organisationen numreras Hemvärnsbataljonerna från 10 till 49. Vidare skiljer sig själva sammansättningen av bataljonerna, detta då unika specialförmågor ingår i bataljonerna, vilka i vissa fall ses som nationella resurser. Den skilda sammansättningen berör dock inte Hemvärnets insats- och bevakningskompanier, då dessa återfinns i samtliga bataljoner.[8]

Beteckning Benämning Stabsort Utbildningsgrupp
10:e hvbat Lapplandsjägarbataljonen Kiruna Lapplandsjägargruppen
11:e hvbat Gränsjägarbataljonen Kalix Lapplandsjägargruppen
12:e hvbat Norrbottens hemvärnsbataljon Boden Norrbottensgruppen
13:e hvbat Västerbottensbataljonen Umeå Västerbottensgruppen
14:e hvbat Fältjägarbataljonen Östersund Fältjägargruppen
15:e hvbat Ångermanlands hemvärnsbataljon Härnösand Västernorrlandsgruppen
16:e hvbat Medelpads hemvärnsbataljon Härnösand Västernorrlandsgruppen
17:e hvbat Dalabataljonen Falun Dalregementsgruppen
18:e hvbat Gävleborgsbataljonen Gävle Gävleborgsgruppen
19:e hvbat Värmlands hemvärnsbataljon Karlstad Örebro-Värmlandsgruppen
20:e hvbat Sannaheds hemvärnsbataljon Örebro Örebro-Värmlandsgruppen
21:a hvbat Upplands hemvärnsbataljon Enköping Upplands- och Västmanlandsgruppen
22:a hvbat Västmanlands hemvärnsbataljon Enköping Upplands- och Västmanlandsgruppen
23:e hvbat Attundaland hemvärnsbataljon Kungsängen Livgardesgruppen
24:e hvbat Stockholm hemvärnsbataljon Kungsängen Livgardesgruppen
25:e hvbat Tæliehus hemvärnsbataljon Kungsängen Livgardesgruppen
26:e hvbat Järva hemvärnsbataljon Kungsängen Livgardesgruppen
27:e hvbat Södermanlands hemvärnsbataljon Strängnäs Södermanlandsgruppen
28:e hvbat Roslagens hemvärnsbataljon Haninge Södertörnsgruppen
29:e hvbat Södertörns hemvärnsbataljon Haninge Södertörnsgruppen
30:e hvbat 30:e livgrenadjärbataljonen Linköping Livgrenadjärgruppen
31:a hvbat 31:a livgrenadjärbataljonen Linköping Livgrenadjärgruppen
32:a hvbat Gotlands hemvärnsbataljon Visby/Haninge Gotlandsgruppen
33:e hvbat Norra Smålands bataljon Eksjö Norra Smålandsgruppen
34:e hvbat Kalmarbataljonen Kalmar Kalmar- och Kronobergsgruppen
35:e hvbat Kronobergs läns hemvärnsbataljon Växjö Kalmar- och Kronobergsgruppen
36:e hvbat Blekinge västra hemvärnsbataljon Karlskrona Blekingegruppen
37:e hvbat Blekinge östra hemvärnsbataljon med marina uppgifter Karlskrona Blekingegruppen
38:e hvbat Kinne hemvärnsbataljon Skövde Skaraborgsgruppen
39:e hvbat Kåkind hemvärnsbataljon Skövde Skaraborgsgruppen
40:e hvbat Bohus hemvärnsbataljon Skredsvik Bohusdalgruppen
41:a hvbat Göteborgs södra hemvärnsbataljon Göteborg Elfsborgsgruppen
42:a hvbat Göteborgs norra hemvärnsbataljon Göteborg Elfsborgsgruppen
43:e hvbat Göteborgs skärgårds marina hemvärnsbataljon Göteborg Elfsborgsgruppen
44:e hvbat Älvsborg hemvärnsbataljon Göteborg Elfsborgsgruppen
45:e hvbat Hallands hemvärnsbataljon Halmstad Hallandsgruppen
46:e hvbat Södra skånska bataljonen Revingehed Skånska gruppen
47:e hvbat Malmöhus bataljon Malmö Skånska gruppen
48:e hvbat Skånska dragonbataljonen Helsingborg Skånska gruppen
49:e hvbat Norra skånska bataljonen Revingehed Skånska gruppen

Avtalsorganisationer[redigera | redigera wikitext]

Bandvagnar (Bv206) körs av bland annat av Bilkåren.

I Hemvärnet ingår även personal ur nio frivilliga försvarsorganisationer, så kallade specialister:

Uppgifter[redigera | redigera wikitext]

Hemvärnet är en del av armén och ingår i de nationella skyddsstyrkorna. Huvuduppgiften är att skydda, bevaka och ytövervaka. Hemvärnet är också en viktig del av det civila samhällets katastrofberedskap och deltar regelbundet bland annat i eftersök av försvunna personer och skogsbrandsläckning samt vid översvämningar och snökaos. Enheter för försvar av infallsportar, marina uppgifter och underrättelseinhämtning ingår också. Hemvärnet består av hemvärnsbataljoner (omfattande en eller flera kommuner) med olika antal hemvärnsinsatskompanier samt hemvärnsbevakningskompanier.

Antagningskrav[redigera | redigera wikitext]

Alla svenska medborgare som fullgjort militärtjänst om minst 85 dagar eller särskild korttidsutbildning om tre månader, kan frivilligt skriva avtal (kontrakt) med Försvarsmakten om att ingå i Hemvärnet. Efter ansökan ska personen godkännas av Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Säkerhetspolisen och ett utlåtande ska lämnas av de lokala sociala myndigheterna. I de fall där vapnet ska förvaras i bostaden görs även en kontroll för att se hur inbrottssäkert hemmet är.[9] Efter en så kallad introduktionsutbildning anses personen vara kontrakterad hemvärnssoldat och då sker placeringen i förband som i normalfallet blir det närmaste kompaniet inom den lokala hemvärnsbataljonen.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Årsmärke som utdelas om man fullgjort kontraktstiden för året.

Hemvärnssoldater är kontrakterade att öva minst fyra eller åtta dagar per år (fyra dagar gäller för de cirka 5 000 soldaterna i bevakningskompanierna, åtta dagar gäller för de cirka 17 000 soldaterna i hemvärnsinsatskompanierna) och varje enskild bataljon har en krigsförbandsövning (KFÖ) som omfattar fyra dagar och som äger rum samma vecka varje år. Chefer övar upp till 13 dagar per år beroende på befattning. Den fasta övningsveckan ska ge möjlighet för varje soldat att kunna planera inför just sin övning. Hemvärnsinsatskompanierna genomför förutom denna KFÖ även en särskild övning [för] förband (SÖF) om fyra dagar. Specialistpersonalen följer den utbildningstid som gäller för just det kompani de tjänstgör inom, som exempel ska en bilförare i ett hemvärnsinsatskompani göra åtta dagar. Före 2010 gällde ett timsystem där den enskilde soldaten skulle göra minst 20 timmar (60 timmar för insats). När dagsystemet infördes höjdes även ersättningarna för fullgjord avtalstid för att motivera soldaterna att ta ledigt för övningar utan att förlora för mycket inkomst.[10]

Övrig utbildning varierar till innehåll, från formella skjutövningar till strid i bebyggelse och sträcker sig uppemot en vecka i tid. Dock är det i regel fråga om helgövningar på en eller två dygn. Hemvärnets stridsskola (HvSS) i Vällinge utanför Stockholm och Försvarsutbildarna (FU) anordnar årligen centrala veckokurser i exempelvis ledarskap, sprängtjänst och språk för kontraktspersonal och specialister. Utbildning av befäl och specialister sker huvudsakligen på HvSS men övriga utbildningar kan även läggas på de lokala utbildningsgrupperna i landet. Hemvärnet utbildar även skyddsvakter för att kunna lösa sina bevakningsuppgifter.

Hemvärnet ordnar även med soldatutbildning, så kallad GMU, grundläggande militär utbildning (tidigare benämnd GSU). Det är en ersättning för den vilande allmänna värnplikten. GMU fungerar precis som den tidigare värnpliktiga militära grundutbildningen. Efter militärutbildningen har den färdiga soldaten möjlighet att skriva kontrakt med Hemvärnet eller söka sig till den övriga försvarsmakten.

Utrustning[redigera | redigera wikitext]

Hemvärnssoldaten förfogar i stort över samma utrustning som övriga Försvarsmakten, inklusive fältuniformssystem m/90. Merparten av förbanden har tillgång till bland annat terrängbilar (Tgb 13 och 20) samt bandvagnar (Bv 206). Hemvärnskompanier med marina uppgifter har även stridsbåt 90. År 2011 inleddes ett byte av terrängbilarna mot minibussar av typen Personbil 8, som i första hand ska användas av hemvärnsinsatskompanierna i bataljonerna med beteckning 17–49, det vill säga i södra Sverige.

Standardbeväpning för hemvärnet är Ak 4B med rödpunktsikte eller pistol m/88. Insatsförbanden får även ut 40mm granattillsats. Understödsvapen innefattar kulspruta 58, granatgevär m/48, pansarskott m/86 och prickskyttegevär 90. Skydd består i huvudsak av hjälm m/90 och kroppsskydd m/90A. Kroppsskydd m/94K finns förrådsställt i begränsad omfattning. Mot CBRN-hot finns skyddsmask m/90.

Bataljonsledningarna har visst datorstöd för stridsledning. Radiokommunikation sker i huvudsak med Ra180 som ersätter de gamla Ra145/146 samt med UK/HF-radio Ra763. En gruppradio samt RAKEL är under utdelning. Bildförstärkarna Körning och Span4 har introducerats inom hemvärnet på plutonsnivå och Hemvärnet köpte även in egna bildförstärkare från Ryssland under tidigt 2000-tal. Minor finns att tillgå mot bepansrade och obepansrade fiender.

Frivilligorganisationerna förser Hemvärnet med specialistkompetens såsom signalister, fordonsförare och förplägnadspersonal.. Till exempel används hundar och hundförare från Svenska Brukshundsklubben då hunden i många fall är överlägsen människan i att upptäcka vissa former av hot.

Den personliga utrustningen förvaras i hemvärnssoldatens bostad. Inom vissa bataljoner förvaras även det tilldelade vapnet i hemmet och är då låst med ett patronlägeslås. Låsnycklarna förvaras då på annan plats inom bataljonen. Underbeslaget (pistolgreppet) ska förvaras i annan del av bostaden än själva vapnet. I andra bataljoner förvaras vapnet centralt i en vapenkassun. Alla understödsvapen samlas centralt inom utbildningsgruppen, och kompaniernas egna utrustningar (tält, koktrossar med mera) förvaras i lokala förråd.

Befälssystem[redigera | redigera wikitext]

Rikshemvärnschefen (RiksHvC) har genom beslut av den 12 september 2008 fastställt hur tvåbefälssystemet skall tillämpas i Hemvärnet.[11]

Grad Befattning Anmärkning
OF3 Major Bataljonschef Urvalsbefattning efter beslut av rikshvch
OF2 Kapten Bataljonschef
Kompanichef
OF1 Löjtnant Kompanichef
Plutonchef
OF1 Fänrik Plutonchef
OR7 Fanjunkare Mycket rutinerad med flera års tjänstgöring i befattning och fackområde Urvalsbefattning efter beslut av chef utbildningsgrupp.
OR6 Förste sergeant Rutinerad instruktör Urvalsbefattning
OR5 Sergeant Gruppchef Med grundutbildning för instruktör
OR4 Korpral Gruppchef Med grundutbildning för gruppchefer
OR3 Vicekorpral Denna grad avses inte att tillämpas för hemvärnspersonal
OR2 Menig 1 kl Menig Vid kontrakt
OR1 Menig Menig Under utbildning

Ungdomsverksamhet[redigera | redigera wikitext]

Hemvärnet har även en ungdomsverksamhet (hemvärnsungdomar) där flickor och pojkar vid 15 års ålder kan bli medlemmar. Ungdomarna får utbildning i skytte, sjukvård, militär idrott, hälsa, förläggningstjänst, lära sig leva i kallt klimat och viss militärkunskap. Någon soldatutbildning får ej förekomma i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter, som Sverige har ratificerat. Ungdomarna skjuter med gevär i kaliber 22 long (samma kaliber som ett skidskyttegevär) tills de blir 17 år och får utbildas på AK 4 och AK 5. Ungdomarna får vid myndig ålder (18 år) börja utbildas för strid. Inom hemvärnet kan man inrikta sig i tre grenar. Flygvapenungdom frivilliga, marinen och armén. Flygvapenfrivilligas kurs går två veckor under sommaren, som man kan göra i två år, och 1 vecka under vintern. Marinen kurs är dock längre och sträcker sig 2 veckor under 3 år. På vintern genomför man en vinterkurs tillsammans med både hemvärnet, marinen, flygvapnet och armen där ungdomarna får träffas i bland annat Älvdalen och Ånn.

Varje år arrangerar HvSS en ungdomstävling med lag från hela Sverige och utländska lag. Tävlingen är för ungdomar mellan 15 och 20 år med grenar som sjukvårdstjänst, orientering i olika former, radiosamband och ett överraskningsmoment som är olika från år till år.[12]

Medinflytande[redigera | redigera wikitext]

Varje kompani, bataljon och utbildningsgrupp har ett eget råd och behandlar frågor om på just deras nivå. Motioner och andra förslag kan även skickas uppåt i beslutsordningen.

Rikshemvärnsrådet behandlar frågor som gäller övergripande för hela hemvärnet och vad som ska skickas vidare för behandling av Rikshemvärnstinget. Det kan exempelvis gälla ny materiel eller, som under 2005 års rikshemvärnsting, organisationens namn. Rikshemvärnschefen är städse ordförande i såväl Rikshemvärnsrådet som -tinget.

Enligt beslut ska samverkan och rådslag ske enligt följande:

  • inom Hv-komp i Hemvärnskompanistämma och hemvärnskompaniråd,
  • inom Hv-bat i Hemvärnsbataljonsråd,
  • inom utbildningsgrupper i hemvärnsråd,
  • för hela riket i Rikshemvärnstinget och rikshemvärnsrådet.[13]

Rikshemvärnsrådet och rikshemvärnstinget[redigera | redigera wikitext]

Medinflytande inom hemvärnet utövas av förtroendevalda. För hela landet utövas medinflytande av rikshemvärnstinget och rikshemvärnsrådet. Rikshemvärnstingets syfte är att ge ombuden tillfälle att diskutera frågor av betydelse för hemvärnet. Försvarsmakten skall höra rikshemvärnsrådet i viktiga frågor som rör hemvärnet. I rikshemvärnstinget skall valda ombud ur hemvärnets personal delta. Rikshemvärnschefen är ordförande vid rikshemvärnstinget. När rikshemvärnschefen har förhinder skall rikshemvärnsrådets vice ordförande vara ersättare. Rikshemvärnsrådet består av rikshemvärnschefen, som är ordförande, en ledamot som förordnas av regeringen, ledamöter och ersättare som utses av rikshemvärnstinget och i övrigt ledamöter enligt Försvarsmaktens bestämmande. Rikshemvärnsrådet skall inom sig utse en vice ordförande.[14]

Media och trycksaker[redigera | redigera wikitext]

Tidningen Hemvärnet grundades i januari 1941 och ges ut sex gånger om året till all kontrakterad personal, även i avtalsorganisationerna. Den finns även som webbtidning. Tidningen är oberoende och ges ut av rikshemvärnsrådet.

För central information och artiklar om de lokala förbandens verksamheter finns den officiella webbplatsen hemvarnet.se. Webbredaktörer från de flesta bataljoner har möjlighet att skriva om övningar och andra händelser som sker inom deras egen bataljon. Webbredaktörerna är vanliga soldater som lägger tid på detta utöver sitt ordinarie kontrakt med Hemvärnet. Ansvaret för innehållet på varje bataljonssida ligger hos den lokala bataljonschefen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vad skall Hemvärnet kunna göra?
  2. ^ Försvarsmakten om hemvärnet (Läst 12 januari 2012)
  3. ^ Hemvärnet 1940–1990 red. Bo Kjellander s. 35–43
  4. ^ Hemvärnets historik
  5. ^ Hemvärnet 1940–1990 red. Bo Kjellander s. 62
  6. ^ ”Om hemvärnet”. http://www.mil.se/sv/Forband-och-formagor/Hemvarnet/Om-Hemvarnet/. Läst 20 januari 2010. 
  7. ^ Hemvarnet.se (27 februari 2009) Hemvärnet kvar i regeringens förslag till försvarsbeslut Läst 9 september 2011
  8. ^ Tidningenhemvarnet.se (2011-5) Hemvärnsförbanden 2012, sid 14–15 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
  9. ^ Vem kan bli hemvärnssoldat?
  10. ^ ”Framåt med hemvärnet, 3: Avtal kopplat till utbildningssystemet”. http://hemvarnet.se/?action=visanyhet;nyhetid=6628. Läst 24 december 2009. 
  11. ^ Tvåbefälssystemets tillämpning i hemvärnet HKV beteckning 16790:900988
  12. ^ Ungdomstävlingen
  13. ^ Medinflytande inom Hemvärnet
  14. ^ https://lagen.nu/1997:146

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]