Murrhardt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gata i centrala Murrhardt.

Murrhardt är en stad i delstaten Baden-Württemberg i Tyskland. Folkmängden uppgick till 13 968 invånare i slutet av 2009, på en yta av 71,13 kvadratkilometer.[1] Murrhardt tillhör regionen Stuttgart.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Stadsvapnet.

Murrhardt har funnits sedan romartiden, sedan 161 e.Kr. och hette då Vicus Murrensis, bosättning vid floden Murr, och låg längs den germanska skyddsvallen Limes, och tillhörde den romerska provinsen Germania Superior. Sedan slaget i Zülpich 496 e.Kr tillhörde Murrhardt Frankernas rike.

Staden som sådan byggdes kring kyrkan St. Maria runt 730 av missionären Pirmin, som på uppdrag av Pippin den yngre, Frankernas konung, spred kristendomen i området. Ett par årtionden senare öppnade ett kloster i området, som hade rätt att trycka egna mynt, och detta kloster tilldelades senare biskopen av Würzburg.

1288 fick Murrhardt marknadsrättigheter.

1372 hemsökte pesten staden.

1388 fick Murrhardt stadsrättigheter tack vare att staden köptes av greven av Württemberg.

1525 härjade bondekrig i staden.

1534 tågade reformationen in i staden.

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Under andra världskriget döptes huvudgatan om till Adolf-Hitler-Strasse. Det blev lag på att den nazistiska flaggan skulle hissas på alla högtidsdagar, och den judiska befolkningen fick fly från staden. Idag är en av dagisen döpt efter den judiska familjen Elsas. Murrhardt anfölls flera gånger under andra världskriget och stadshuset användes som fältlasarett under 1945. I samband med amerikanernas intåg den 19 april slutade kriget för Murrhardts del.

Landsrådet efter kriget, som beskrivs som början på en ny demokratisk ordning efter kriget, hölls i det kända värdshuset Sonne-Post, där även det polska fotbollslandslaget bodde under VM 1974.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Staden är belägen i hjärtat av Schwäbischen Wald i distriktet Rems-Murr-Kreis, ungefär 4 mil nordöst om Stuttgart, 12 km öst om Backnang och 18 km sydväst om Schwäbisch Hall. Den ligger längs med Idyllischen Strasse, Murrjärnvägen och floden Murr. Murrhardt är huvudort i naturreservatet Schwäbisch-Fränkischer Wald.

Till staden Murrhardt räknas förutom centralorten Murrhardt också Fornsbach och Kirchenkirnberg som sedan 1971 tillhör staden. Kommunen består till största delen av skog; hela 54 procent är skogsmark.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Stadskyrkan, med Walterichkapellet, södra Tysklands bästa exempel på senromantisk arkitektur.
  • St. Walterichskirche, vallfartskyrka där helgonet Walterich sägs vara begraven.
  • Gamla stan med sina korsvirkeshus.
  • Carl-Schweizer Museum, med betydande naturhistoriska, och historiska samlingar.
  • Villa Franck räknas som Murrhardts vackraste hus, och en av de mest betydande Jugendstilsvillorna i hela Tyskland, och är en slottsliknande villa byggd i jugendstil av kaffesubstitutstillverkaren Franck. Idag ägs villan av familjen Hofmann-Siben och är orkestern Stuttgarter Salonikers huvudsäte.
  • Wassermühle, kvarnen från 1799.
  • Naturparkzentrum, informationscentrum rörande vandringar i naturparken.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Murrhardt finns följande skolor:

  • Heinrich-von-Zügel-Gymnasium, stadens naturvetenskapliga gymnasium med studentutbyten med skolor i Europa och Sydamerika. Bland annat finns utbyten med Folkuniversitetets Internationella Gymnasium i Linköping.
  • Walterichschule
  • Hörschbachschule (grundskola)
  • Grundschule Fornsbach (grundskola)
  • Herzog-Christoph Schule
  • Bodelschwingh-Schule (skola för handikappade barn)

Tidningar[redigera | redigera wikitext]

I Murrhardt ges Murrhardter Zeitung ut, och denna tidning har funnits sedan 1884.

Viktiga personer från Murrhardt[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Dehio, Baden-Württemberg I, 1993, S. 555ff.
  • Fritz, Gerhard: Kloster Murrhardt im Früh- und Hochmittelalter: eine Abtei und der Adel an Murr und Kocher. Sigmaringen 1982 (Forschungen aus Württembergisch Franken 18) ISBN 3-7995-7617-7
  • Kozlik, Andreas: Murrhardt-Bibliographie. Das Schrifttum zu Natur, Geschichte, Kunst und Kultur der Stadt Murrhardt und zu Murrhardter Persönlichkeiten; von den Anfängen bis zum Jahre 2000. - Murrhardt 2000
  • Kozlik, Andreas / Schönig, Rainer: Archivbilder Murrhardt Sutton Verlag, Erfurt 2007, ISBN 978-3-86680-111-0

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistisches Bundesamt Deutschland; Gemeindeverzeichnis GV 2000, Gebietsstand: 31.12.2009 (Jahr) (excelfil) Läst 2 januari 2011.