Napoleon II

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hertigen av Reichstadt.

Franz Joseph Karl Bonaparte (fr. Napoléon François Joseph Charles Bonaparte), hertig av Reichstadt, Örnungen, erhöll vid sin födelse titeln "konung av Rom", född 20 mars 1811 i Paris, död 22 juli 1832 på slottet Schönbrunn utanför Wien. Son till kejsar Napoleon I och Marie Louise av Österrike.

Napoleon I avgick 4 april 1814 till förmån för sin son, men redan 6 april återkallade senaten Ludvig XVIII till tronen. Napoleon II fördes till Wien, och de allierade tillät honom ej besöka fadern under dennes uppehåll på Elba. Inte heller fick han följa med moder till hertigdömet Parma. Genom fördraget i Wien 1817 fastställde, att han inte ägde arvsrätt till Parma efter moder. Som ersättning blev Napoleon II 1818 hertig av Reichstadt 1818. [1]

Napoleons son växte upp med morföräldrarna i Wien och tillbringade somrarna på Schönbrunn.

Han dog av miliartuberkulos, "galopperande lungsot". Adolf Hitler lät placera hans kvarlevor i Invaliddomen i Paris, bredvid kejsar Napoleon, den 15 december 1940 (på dagen 100 år sedan dennes stoft förts till sin sista vila där). Dock finns hans hjärta i urna nr. 42 i kryptan i Augustinerkirche i Wien och hans inälvor i urna nr. 76 i kryptan i Stefansdomen i samma stad.


Föregångare:
Napoleon I
Kejsare av Frankrike
1815
Efterträdare:
Ludvig XVIII
Kung av Frankrike

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 696 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]