Neger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om ordet "neger". Se svart (hudfärg) för hudfärgen. För ubåten med samma namn, se Neger (ubåt), för den tyske botanikern, se Franz Wilhelm Neger.
Bild från 1890-talet beskriven som "Afrikanska folkslag", från det tyska Meyers Konversationslexikon.

Neger (feminin form: negress tidigare även negrinna[1]) är en föråldrad benämning för personer från vissa svarta folkgrupper från framför allt Afrika och för de svarta slavarna i Nordamerika. I äldre källor omfattades även mörkhyade folk ifrån södra Asien och Oceanien. Dessa folkgrupper har även kallats för svart eller "negroid ras", men detta har idag fallit ur bruk hos betydande delar av vetenskapen som i allt väsentligt frångått teorier om att det skulle finnas olika människoraser.[2][3]

Ordet "neger" används vanligtvis inte i modernt språkbruk eftersom det är kontroversiellt och kan uppfattas som nedsättande och kränkande.[4][5][6][7]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet förekommer i svenskan sedan 1680 och det kommer via det tyska, franska och spanska ordet av latinets "niger", som betyder svart.[8] I Svenska Akademiens ordlista från 2011 definieras ordet som: (kan uppfattas som nedsättande) person med mörk hy och afrikanskt ursprung.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Negrer var från början en allmän benämning på alla folkslag med svart hudfärg, men en indelning baserad på andra kännetecken än hudfärgen ledde på 1800-talet till att man från begreppet "neger" inte bara skilde dravidfolken i Deccan och alla malajer, utan även aboriginer (Australiens urbefolkning) och papuaner (på Nya Guinea).

Inte heller i Afrika ansågs vid denna tid alla mörkhyade folk höra till negrerna. De semitiska och hamitiska folken i Sahara, Abessinien och egyptiska Sudan liksom Khoisanfolken i Kaplandet och Pygméer vilka inte räknas som bantufolk skildes från negrerna. Semiter och hamiter ansågs tillhöra den europida rasen medan alla de svarta folken ansågs höra till den negroida rasen. Under vikingatiden var blåman[9] det vanligaste uttrycket för att på 1500-talet avlösas av morian.

Mycket kontroversiellt uttryck i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Under 1960-talet var uttrycket "neger" inte ovanligt i svenska tidningar, men på 1970-talet började andra benämningar användas och idag anses begreppet vara "en föråldrad och i viss mån rasistisk benämning på människor med mörk hudfärg". Enligt språkforskaren Lars-Gunnar Andersson (2011) finns det "få ord i svenskan som är så laddade som just ordet neger" och jämför det med liknande ord ("lappar" och "zigenare") som mer eller mindre försvunnit ur språkbruket.[10] I Språktidningen skriver Nils Svensson (2011) att "endast i ett sammanhang är det politiskt korrekt att säga neger: den metaspråkliga debatten. Det vill säga när själva ordet diskuteras."[11]

Språkrådet anser att "neger är inte neutralt.", att ordet är nedsättande och att det "har av utomspråkliga skäl blivit så gott som oanvändbart."[5] Birgitta Lindgren vid Språkrådet säger i en intervju i Sveriges radio (2011) att rådet ofta får frågor om ordet "neger", exempelvis av poliser ifall ordet kan användas i deras rapporter och att Språkrådet alltid svarar nej på frågan, "eftersom gruppen som benäms [sic] med det ordet inte vill ha beteckningen så ska man respektera det"[12] Rikspolisstyrelsen och dess personalansvarsnämnd fastslog i början av 2012 att "neger" är "ett föråldrat och förolämpande begrepp som är så starkt förknippat med nedsättande värderingar att det inte ska användas inom polisen."[13][14][15] Men redan 2009 menade Martin Permén, som vid tiden ledde polisens värdegrundsarbete vid Rikspolisstyrelsen, att "alla vet att vi inte ska använda ordet neger".[16]

Fram till 1980-talet var "neger" den dominerande termen för mörkhyade personer, men ordet uppfattas idag ofta som föråldrat och som ett negativt laddat uttryck.[17][18] Det kan bedömas som en förolämpning, och av somliga används det som ett invektiv.[19] Enligt retorikern Elaine Eksvärd (tidigare Bergqvist) är 1950-talisterna är den sista generationen i vilken "neger" ansågs som ett värdeneutralt ord, och att det idag är bäst att inte använda ordet på grund av dess historia.[20]

Språkvetaren Ola Karlsson uttalade sig 2005 och då menade att för många har ordet inte "någon negativ klang alls" men menar samtidigt att "[neger] har kommit att få en negativ laddning".[21]

Ordet neger i SAOL[redigera | redigera wikitext]

Fram till och med 11:e upplagan av Svenska Akademiens ordlista stod ordet helt utan värderingskommentar. I den 12:e upplagan (1998) förekommer noteringen något nedsättande, och i den senaste upplagan från 2006 står det kan uppfattas som nedsättande.

Språkdebatten i Danmark[redigera | redigera wikitext]

I den danska språkdebatten konstaterar den språkvetenskapliga tidningen Sporg-videnskaben att "Många människor med afrikanskt ursprung tycker att det är stötande att bli kallad 'neger'. Därför har ordet blivit politiskt inkorrekt". Enligt tidningen är forskarnas rekommendation att "fundera en stund innan du säger 'neger' - även om du inte menar något illa med det /.../ Historien har satt sitt avtryck i ordet som för tankarna till en rassyn som menar att svarta människor är mindre värda än vita."[22]

Jørgen Schack från Dansk Sprognævn har konstaterat många uppfattar ordet som nedsättande och att det blivit mindre accepterat, därmed mindre politiskt korrekt, att använda ordet "neger" idag än det var tidigare. Sedan Dokumentations- og rådgivningscenter om racediskrimination kom med en rekommendation till Polisen i Danmark att använda ordet "svart" istället för "neger" har det pågått en debatt i pressen, enligt Schack, utan att mycket har hänt "förutom att det i de flesta människors ögon har det blivit värre att säga 'neger' än det var förr." Enligt Schack är det främst äldre som använder ordet neger medan det är "förhållandevis få ungdomar som säger 'neger', om det inte är för att provocera".[22]

Poul Duedahl vid Kultur- och globalastudier vid Aalborg Universitet menar att ordet "neger" har en rassegregerande historia. Han beskriver att "negroid" var från början en neutral beteckning men i och med att europeiska antropologer började etablera rasliga hierarkier, där vissa raser beskrevs som mer värda än andra utifrån hudfärgen, har ordet blivit värdeladdat. Deudahl menar att den "negroida rasen" eller "negrerna" beskrevs som "naturfolk med barnsliga fysiska egenskaper och en mental kapacitet som barn, medan den vita rasen var väl utvecklad och skapad för att härska över dem." Denna negativa konnotation (föreställningar kopplade till ordet) hänger kvar än idag och det är politiskt inkorrekt att använda ordet, enligt Deudahl.[22]

Rikke Andreassen vid Roskilde universitet, som forskat kring barnlitteraturens historiska porträtt av afrikaner, är av uppfattningen att det är rimligt att "neger" plockas bort ur språket, exempelvis i barnböcker, eftersom ordet upprätthåller "olyckliga idéer om afrikaner som en underlägsen ras". Hon menar att när ett ord som "neger" använts för att beskriva människor från Afrika som mindre intelligenta än vita européer är det lämpligare att använda andra ord. Andreassen anser att "Om vi använder ordet, till exempelvis i barnlitteratur, behåller vi idéer om svarta afrikaner som mindre begåvade, exotiska och naiva." Att inte använda ordet handlar om respekt, enligt Andreassen: "Många afrikaner och andra med mörkare hy tycker att det är obehagligt att kallas "neger" eller att stöta på ordet i det offentliga rummet" eftersom det kopplar till en rastanke där "svarta är underlägsna vita". Hon gör gällande att "Även om du inte använder neger i en ond avsikt så är det ett begrepp laddat med betydelser."[22]

Per Durst-Andersen, språk- och kulturforskare på Copenhagen Business School, är av en annan uppfattning: "Jag kan inte överhuvudtaget säga att det är politiskt inkorrekt att säga 'neger'. Det är sant att ordet bär historiska och kulturella betydelser som förs vidare från generation till generation, och att ordet 'neger' förmodligen har en negativ innebörd för en amerikan. Men det betyder inte att det är politiskt inkorrekt i dansk kontext." och att "I Danmark har vi inte haft samma rasdiskriminering som det varit i USA. För mig är det mycket värre att kalla en person för 'svart'."[22][da 1]

Nigger och negro i USA[redigera | redigera wikitext]

I USA är nigger ett av de mest rasistiskt kränkande orden,[23] men även ordet negro anses idag ha en nedvärderande innebörd och har blivit omodernt sedan Black Power-rörelsen på 1960-talet började använda ordet black för att uttrycka stolthet i att vara afroamerikan. Idag uppfattas uttrycket stötande.[24] Tidigare var "negro" mer allmänt använt och användes bland annat av Martin Luther King Jr. i hans berömda tal I Have a Dream. I folkräkningen i USA 2010 togs ordet "negro" med som möjligt svarsalternativ då man tidigare år fått in ett antal formulär där afroamerikaner själva skrivit in ordet[25] och United States Census Bureau därför ansåg att flera äldre afroamerikaner fortfarande identifierade sig med ordet.[26] Myndigheten bad om ursäkt för detta och menade att ordet troligen inte skulle vara med i framtida undersökningar.[27]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Den feminina formen negrinna fanns med i SAOL fram till och med sjunde upplagan, 1900. I åttonde upplagan 1923 var den dock borttagen. Se Språkdatas site
  2. ^ http://www.ne.se/negrid-ras?i_h_word=negrid
  3. ^ http://www.dn.se/debatt/ny-dna-teknik-visar-att-det-inte-finns-raser
  4. ^ [a b] Svenska Akademiens ordlista (2011) Neger, läst 2012-12-20
  5. ^ [a b] Språkrådets frågelåda "[N]eger är inte neutralt. [...] I stället får man använda exempelvis svart eller mörkhyad, om man måste ange hudfärg. [...] Ordet har av utomspråkliga skäl blivit så gott som oanvändbart." Läst 9 juli 2010.
  6. ^ Att färgas av Sverige: Upplevelser av diskriminering och rasism bland ungdomar med afrikansk bakgrund i Sverige Rapport utgiven av före detta Ombudsmannen för etnisk diskriminering
  7. ^ http://spraktidningen.se/artiklar/2011/06/historien-om-nar-det-svarta-ordet-skulle-bytas-ut
  8. ^ ”Neger”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/sve/neger. Läst 13 november 2011. 
  9. ^ Blåmän i Nordisk familjebok (första upplagan, 1878)
  10. ^ http://www.bt.se/nyheter/boras/sprakforskare-%282914204%29.gm
  11. ^ http://spraktidningen.se/artiklar/2011/06/historien-om-nar-det-svarta-ordet-skulle-bytas-ut
  12. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=4828264
  13. ^ http://www.dn.se/nyheter/sverige/polis-sade-neger-far-varning/
  14. ^ http://www.expressen.se/gt/notiser/polis-far-varning-for-forolampning/
  15. ^ http://dalarna.in/polis-sade-neger-varnas/
  16. ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11649913.ab
  17. ^ http://www.newsmill.se/artikel/2010/05/15/retoriker-lars-vilks-trycker-p-farliga-knappar
  18. ^ http://spraktidningen.se/artiklar/2011/06/historien-om-nar-det-svarta-ordet-skulle-bytas-ut
  19. ^ http://expo.se/2011/hogerextremist-domd-for-forolampning_4350.html
  20. ^ Elaine Bergqvist 2009 i Du är din generation ISBN 978-91-1-302361-8 s.108-111
  21. ^ Bengtsson, Anna (24 augusti 2005). ”"Svart är en färg, neger är en kultur"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10651454.ab. Läst 9 januari 2015. 
  22. ^ [a b c d e] Ringgaard, Anne (6 mars 2014). ”Hvorfor må man ikke sige neger?” (på danska). Videnskab.dk. http://videnskab.dk/sporg-videnskaben/hvorfor-ma-man-ikke-sige-neger. Läst 12 januari 2015. 
  23. ^ Oxford Dictionaries/Nigger
  24. ^ Oxford Dictionaries/Negro
  25. ^ http://directorsblog.blogs.census.gov/2010/01/19/the-word-negro/
  26. ^ Census Bureau defends 'negro' addition”. UPI. 2010-01-06. http://www.upi.com/Top_News/US/2010/01/06/Census-Bureau-defends-negro-addition/UPI-70241262798663/. Läst 7 januari 2010. 
  27. ^ http://www.huffingtonpost.com/mobileweb/2010/03/26/census-bureau-director-ap_n_514796.html

Danska originalcitat[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [M]eget værre at kalde en person for 'sort'.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wiktionary small.svg
Svenskspråkiga Wiktionary har ett uppslag om neger.