Neger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om ordet "neger". Se svart (hudfärg) för hudfärgen. För ubåten med samma namn, se Neger (ubåt), för den tyske botanikern, se Franz Wilhelm Neger.
Bild från 1890-talet beskriven som "Afrikanska folkslag", från det tyska Meyers Konversationslexikon.

Neger (feminin form: negress, i föråldrad form även negrinna[1]) är en föråldrad[2][3][4][5] och numera nedsättande[6][3] benämning på personer från vissa svarta folkgrupper från framför allt Afrika och för de svarta slavarna i Nordamerika. I äldre källor omfattades även mörkhyade folk från södra Asien och Oceanien. Dessa folkgrupper har även kallats för svart eller "negroid ras", men detta har fallit ur bruk hos betydande delar av vetenskapen som i allt väsentligt redan på 1960-talet frångått teorierna om människoraser.[7][8]

Ordet "neger" används vanligtvis inte i modernt språkbruk eftersom det är kontroversiellt och kan uppfattas som både nedsättande och kränkande.[6][3][9][10]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet förekommer i svenskan sedan 1680 och det kommer via det tyska, franska och spanska ordet av latinets "niger", som betyder svart.[11]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Negrer var från början en allmän benämning på alla folkslag med svart hudfärg, men en indelning baserad på andra kännetecken än hudfärgen ledde på 1800-talet till att man från begreppet "neger" inte bara skilde dravidfolken i Deccan och alla malajer, utan även aboriginer (Australiens urbefolkning) och papuaner (på Nya Guinea).

Inte heller i Afrika ansågs vid denna tid alla mörkhyade folk höra till negrerna. De semitiska och hamitiska folken i Sahara, Abessinien och egyptiska Sudan liksom Khoisanfolken i Kaplandet och Pygméer vilka inte räknas som bantufolk skildes från negrerna. Semiter och hamiter ansågs tillhöra den europida rasen medan alla de svarta folken ansågs höra till den negroida rasen. Under vikingatiden var blåman[12] det vanligaste uttrycket för att på 1500-talet avlösas av morian.

Mycket kontroversiellt uttryck i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Under 1960-talet var uttrycket "neger" inte ovanligt i svenska tidningar, men enligt språkforskaren Lars-Gunnar Andersson (2011) började andra benämningar användas på 1970-talet och "idag anses begreppet vara en föråldrad och i viss mån rasistisk benämning på människor med mörk hudfärg". Han anser att det finns "få ord i svenskan som är så laddade som just ordet neger" och jämför det med liknande ord ("lappar" och "zigenare") som mer eller mindre försvunnit ur språkbruket.[13] I Språktidningen skriver Nils Svensson (2011) att "endast i ett sammanhang är det politiskt korrekt att säga neger: den metaspråkliga debatten. Det vill säga när själva ordet diskuteras."[14]

Språkrådet anser att "neger är inte neutralt.", att ordet är nedsättande och att det "har av utomspråkliga skäl blivit så gott som oanvändbart."[3] Birgitta Lindgren vid Språkrådet säger i en intervju i Sveriges radio (2011) att rådet ofta får frågor om ordet "neger", exempelvis av poliser ifall ordet kan användas i deras rapporter och att Språkrådet alltid svarar nej på frågan, "eftersom gruppen som benäms [sic] med det ordet inte vill ha beteckningen så ska man respektera det"[15] Rikspolisstyrelsen och dess personalansvarsnämnd fastslog i början av 2012 att "neger" är "ett föråldrat och förolämpande begrepp som är så starkt förknippat med nedsättande värderingar att det inte ska användas inom polisen."[16][17][18] Men redan 2009 menade Martin Permén, som vid tiden ledde polisens värdegrundsarbete vid Rikspolisstyrelsen, att "alla vet att vi inte ska använda ordet neger".[19]

Fram till och med 1980-talet[ifrågasatt uppgift] var "neger" den dominerande termen för mörkhyade personer, men ordet uppfattas idag ofta som föråldrat och som ett negativt laddat uttryck.[3][20][21] Det kan bedömas som en förolämpning, och av somliga används det som ett invektiv.[22] Enligt retorikern Elaine Eksvärd är 1950-talisterna den sista generationen i vilken "neger" ansågs som ett värdeneutralt ord, och att det idag är bäst att inte använda ordet på grund av dess historia.[23]

Språkvårdaren Ola Karlsson uttalade sig 2005 och menade då att för många har ordet inte "någon negativ klang alls" men menar samtidigt att "[neger] har kommit att få en negativ laddning".[24]

När Sveriges Ornitologiska Förenings taxonomikommitté lade fram den första officiella listan med svenska trivialnamn för alla världens fåglar 2015 förändrades cirka 4000 äldre namn som använts i olika sammanhang. Av dessa föråldrade namn var ett tiotal av den art att de idag anses rasistiska eller kränkande, däribland släktet negriter (Nigrita) som tidigare kallades negerfinkar.[25][26][27]

Ordet neger i SAOL[redigera | redigera wikitext]

Fram till och med 11:e upplagan av Svenska Akademiens ordlista stod ordet helt utan värderingskommentar. I den 12:e upplagan (1998) förekommer noteringen något nedsättande, och i den 14:e upplagan från 2006 står det kan uppfattas som nedsättande. I den 15:e utgåvan från 2015 tas bland annat "negerboll" bort ut ordlistan och "neger" beläggs med varningstext om att det är nedsättande, istället förordas läsaren att använda ordet "svart".

Rättsfall[redigera | redigera wikitext]

När ordet "neger" kombinerats med förstärkningsord, eller förstärkande suffix så finns det exempel från svensk rättsskipning på att människor dömts för förolämpning eller hets mot folkgrupp. År 2011 dömdes en 16-årig flicka i hovrätten för förolämpning till att betala 5000 kr i skadestånd till en klasskamrat efter att ha kallat henne "jävla negerfitta"[28].I januari 2014 fälldes en 16-årig tjej för förolämpning efter att ha kallat en pojke för "jävla neger".[29] Åklagarmyndigheten skrev 2012 att det inte är "påkallat från allmän synpunkt att väcka ett allmänt åtal för förolämpning när gärningsmannen i affekt eller vrede vid ett enstaka tillfälle uttalat t.ex. ”bögjävel”, ”fascistpolis”, ”neger” eller ”jävla svartskalle”".[30] Konstnären Dan Park har dömts för hets mot folkgrupp när han skrev ordet "negerslav" på en bild på en företrädare för Afrosvenskarnas Riksförbund.[31] Även orden "negerjävel"[32] och "negerpappa"[33] har lett till fällande dom för hets mot folkgrupp.[34]

Däremot avskrevs av åklagare Mats Svensson i slutet av 2014 anmälan mot den man som sade sig sitta "här med två negrer", med motiveringen "I dagens samhälle torde det råda en allmän uppfattning att ordet neger kan vara negativt laddat och att det därför är olämpligt att använda detta ord. Ordet i sig innehåller dock ingen sådan nedsättande eller kränkande värdering att det är ägnat att såra en annan persons självkänsla". Karin Henrikz, jurist på byrån Malmö mot diskriminering, hjälpte anmälaren att få ärendet överprövat av Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö, som dock inte fann skäl att ändra beslutet.[35][36]

Språkdebatten i Danmark[redigera | redigera wikitext]

I den danska språkdebatten konstaterar den språkvetenskapliga tidningen Sporg-videnskaben att "Många människor med afrikanskt ursprung tycker att det är stötande att bli kallad 'neger'. Därför har ordet blivit politiskt inkorrekt". Enligt tidningen är forskarnas rekommendation att "fundera en stund innan du säger 'neger' - även om du inte menar något illa med det /.../ Historien har satt sitt avtryck i ordet som för tankarna till en rassyn som menar att svarta människor är mindre värda än vita."[37]

Jørgen Schack från Dansk Sprognævn har konstaterat många uppfattar ordet som nedsättande och att det blivit mindre accepterat, därmed mindre politiskt korrekt, att använda ordet "neger" idag än det var tidigare. Sedan Dokumentations- og rådgivningscenter om racediskrimination kom med en rekommendation till Polisen i Danmark att använda ordet "svart" istället för "neger" har det pågått en debatt i pressen, enligt Schack, utan att mycket har hänt "förutom att det i de flesta människors ögon har det blivit värre att säga 'neger' än det var förr." Enligt Schack är det främst äldre som använder ordet neger medan det är "förhållandevis få ungdomar som säger 'neger', om det inte är för att provocera".[37]

Poul Duedahl vid Kultur- och globalastudier vid Aalborg Universitet menar att ordet "neger" har en rassegregerande historia. Han beskriver att "negroid" var från början en neutral beteckning men i och med att europeiska antropologer började etablera rasliga hierarkier, där vissa raser beskrevs som mer värda än andra utifrån hudfärgen, har ordet blivit värdeladdat. Deudahl menar att den "negroida rasen" eller "negrerna" beskrevs som "naturfolk med barnsliga fysiska egenskaper och en mental kapacitet som barn, medan den vita rasen var väl utvecklad och skapad för att härska över dem." Denna negativa konnotation (föreställningar kopplade till ordet) hänger kvar än idag och det är politiskt inkorrekt att använda ordet, enligt Deudahl.[37]

Rikke Andreassen vid Roskilde universitet, som forskat kring barnlitteraturens historiska porträtt av afrikaner, är av uppfattningen att det är rimligt att "neger" plockas bort ur språket, exempelvis i barnböcker, eftersom ordet upprätthåller "olyckliga idéer om afrikaner som en underlägsen ras". Hon menar att när ett ord som "neger" använts för att beskriva människor från Afrika som mindre intelligenta än vita européer är det lämpligare att använda andra ord. Andreasen anser att "Om vi använder ordet, till exempelvis i barnlitteratur, behåller vi idéer om svarta afrikaner som mindre begåvade, exotiska och naiva." Att inte använda ordet handlar om respekt, enligt Andreassen: "Många afrikaner och andra med mörkare hy tycker att det är obehagligt att kallas "neger" eller att stöta på ordet i det offentliga rummet" eftersom det kopplar till en rastanke där "svarta är underlägsna vita". Hon gör gällande att "Även om du inte använder neger i en ond avsikt så är det ett begrepp laddat med betydelser."[37]

Per Durst-Andersen, språk- och kulturforskare på Copenhagen Business School, är av en annan uppfattning: "Jag kan inte överhuvudtaget säga att det är politiskt inkorrekt att säga 'neger'. Det är sant att ordet bär historiska och kulturella betydelser som förs vidare från generation till generation, och att ordet 'neger' förmodligen har en negativ innebörd för en amerikan. Men det betyder inte att det är politiskt inkorrekt i dansk kontext." och att "I Danmark har vi inte haft samma rasdiskriminering som det varit i USA. För mig är det mycket värre att kalla en person för 'svart'."[37][da 1]

Språkdebatten i Norge[redigera | redigera wikitext]

Pippi Långstrumps pappa var tidigare omnämnd som negerkung i Norge men NRK har ändrat det till att han istället är kung av en söderhavsö. Det är i den norska radions barntimme som ordet negerkung strukits.[38]

Nigger och negro i USA[redigera | redigera wikitext]

I USA är nigger ett av de mest rasistiskt kränkande orden,[39] men även ordet negro anses idag ha en nedvärderande innebörd och har blivit omodernt sedan Black Power-rörelsen på 1960-talet började använda ordet black för att uttrycka stolthet i att vara afroamerikan. Idag uppfattas uttrycket stötande.[40] Tidigare var "negro" mer allmänt använt och användes bland annat av Martin Luther King Jr. i hans berömda tal I Have a Dream. I folkräkningen i USA 2010 togs ordet "negro" med som möjligt svarsalternativ då man tidigare år fått in ett antal formulär där afroamerikaner själva skrivit in ordet[41] och United States Census Bureau därför ansåg att flera äldre afroamerikaner fortfarande identifierade sig med ordet.[42] Myndigheten bad om ursäkt för detta och menade att ordet troligen inte skulle vara med i framtida undersökningar.[43]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Den feminina formen negrinna fanns med i SAOL fram till och med sjunde upplagan, 1900. I åttonde upplagan 1923 var den dock borttagen. Se Språkdatas site
  2. ^ http://www.bt.se/nyheter/boras/sprakforskare-%282914204%29.gm
  3. ^ [a b c d e] Språkrådets frågelåda "[N]eger är inte neutralt. [...] I stället får man använda exempelvis svart eller mörkhyad, om man måste ange hudfärg. [...] Ordet har av utomspråkliga skäl blivit så gott som oanvändbart." Läst 9 juli 2010.
  4. ^ http://www.expressen.se/gt/notiser/polis-far-varning-for-forolampning/
  5. ^ http://www.dn.se/nyheter/sverige/polis-sade-neger-far-varning/
  6. ^ [a b] Svenska Akademiens ordlista (2011) Neger, läst 2012-12-20
  7. ^ http://www.ne.se/negrid-ras?i_h_word=negrid
  8. ^ Powell, T.G.E.; övs Gunilla Nordlund (1959). Kelterna. Stockholm: Natur och Kultur. Sid. 65 
  9. ^ Att färgas av Sverige: Upplevelser av diskriminering och rasism bland ungdomar med afrikansk bakgrund i Sverige Rapport utgiven av före detta Ombudsmannen för etnisk diskriminering
  10. ^ http://spraktidningen.se/artiklar/2011/06/historien-om-nar-det-svarta-ordet-skulle-bytas-ut
  11. ^ ”Neger”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/sve/neger. Läst 13 november 2011. 
  12. ^ Blåmän i Nordisk familjebok (första upplagan, 1878)
  13. ^ http://www.bt.se/nyheter/boras/sprakforskare-%282914204%29.gm
  14. ^ http://spraktidningen.se/artiklar/2011/06/historien-om-nar-det-svarta-ordet-skulle-bytas-ut
  15. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=4828264
  16. ^ http://www.dn.se/nyheter/sverige/polis-sade-neger-far-varning/
  17. ^ http://www.expressen.se/gt/notiser/polis-far-varning-for-forolampning/
  18. ^ http://dalarna.in/polis-sade-neger-varnas/
  19. ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11649913.ab
  20. ^ http://www.newsmill.se/artikel/2010/05/15/retoriker-lars-vilks-trycker-p-farliga-knappar Arkiverad: [1]
  21. ^ http://spraktidningen.se/artiklar/2011/06/historien-om-nar-det-svarta-ordet-skulle-bytas-ut
  22. ^ http://expo.se/2011/hogerextremist-domd-for-forolampning_4350.html
  23. ^ Elaine Bergqvist 2009 i Du är din generation ISBN 978-91-1-302361-8 s.108-111
  24. ^ Bengtsson, Anna (24 augusti 2005). ”"Svart är en färg, neger är en kultur"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10651454.ab. Läst 9 januari 2015. 
  25. ^ SVT: Negerfink byts ut - lappuggla blir kvar. Läst 20 feburari 2015.
  26. ^ Dagen Nyheter: Fågelnamnen som fortfarande kränker. Läst 20 februari 2015.
  27. ^ Aftonbladet: Negerfinken får nytt namn - var kränkande. Läst 20 februari 2015.
  28. ^ http://www.gd.se/gastrikland/gavle/krankande-ordval-ger-boter
  29. ^ http://bohuslaningen.se/nyheter/uddevalla/1.2707278-flicka-doms-for-forolampning
  30. ^ http://www.aklagare.se/PageFiles/6029/R%C3%A4ttsPM%20F%C3%B6rtal%20och%20f%C3%B6rol%C3%A4mpning.pdf
  31. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=5828645
  32. ^ http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/pojke-doms-for-hets-mot-folkgrupp
  33. ^ http://www.aftonbladet.se/kultur/article16959534.ab
  34. ^ http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/pojke-doms-for-hets-mot-folkgrupp
  35. ^ TT (2014-11-14). ”Inte olagligt kalla jobbkamrat neger”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19858771.ab. Läst 2015-02-12. 
  36. ^ ”Utsatt för rasism – polisutredning las ner”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6018123. Läst 2015-02-12. 
  37. ^ [a b c d e] Ringgaard, Anne (6 mars 2014). ”Hvorfor må man ikke sige neger?” (på danska). Videnskab.dk. http://videnskab.dk/sporg-videnskaben/hvorfor-ma-man-ikke-sige-neger. Läst 12 januari 2015. 
  38. ^ Kurdo Baksi (2006.12.07). ”Bra att ”negerkungen” avskaffas i grannlandet”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/debatt/article11011579.ab. Läst 2015.01.28. 
  39. ^ Oxford Dictionaries/Nigger
  40. ^ Oxford Dictionaries/Negro
  41. ^ http://directorsblog.blogs.census.gov/2010/01/19/the-word-negro/
  42. ^ Census Bureau defends 'negro' addition”. UPI. 2010-01-06. http://www.upi.com/Top_News/US/2010/01/06/Census-Bureau-defends-negro-addition/UPI-70241262798663/. Läst 7 januari 2010. 
  43. ^ http://www.huffingtonpost.com/mobileweb/2010/03/26/census-bureau-director-ap_n_514796.html

Danska originalcitat[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [M]eget værre at kalde en person for 'sort'.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wiktionary small.svg
Svenskspråkiga Wiktionary har ett uppslag om neger.