Smeknamn
| Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Smeknamn är en form av binamn; ett positivt laddat ersättningsnamn för en person, ort, förening eller ett föremål, men kan även vara ett binamn/tillnamn (till exempel Leif "Honken" Holmqvist). Motsatsen till smeknamn är det negativt laddade öknamnet. Det språkvetenskapliga begreppet är hypokorism, från grekiskans hypokorisma, som kommer från hypokorizesthai: att tilltala med smeknamn (hypo – under, i hemlighet; korizesthai – att smeka). Är ett smeknamn bildat av tilltalsnamnet, kallas det smekform.
Smeknamn är populära inom den svenska idrottsvärlden, där massmedia ofta ger idrottsprofilerna egenartade smeknamn, ofta som binamn/tillnamn – till skillnad från artistnamnen är de alltså inte tagna. I svensk idrott är det också vanligt att kända idrottare lyder under smeknamn som de bar som barn.
Innehåll |
Smeknamn på personer [redigera]
Det finns ett antal vanliga sätt att bilda smeknamn till personer:
Smekformer av tilltalsnamn [redigera]
Smeknamn som är bildade av personens tilltalsnamn, direkt eller indirekt. Många av dessa namn har med tiden även blivit formella tilltalsnamn. I svenskan finns en tydlig preferens för tvåstaviga former, vanligen med grav betoning, vilket innebär att produkterna i vissa fall blir längre än ursprungsnamnet (Bo→Bosse).
Till de vanligaste metoderna för att skapa ett smeknamn med utgångspunkt i ett förnamn är att ta den första stavelsen, förlänga ett konsonantljud och hänga på ett -e. Till denna grupp hör Affe (för Alf), Roffe (för Rolf), Uffe (för Ulf), Fredde (för Fredrik), Danne (för Dan/Daniel), Jocke (för Joakim), Micke (för Mikael), Lasse (för Lars), Nisse (för Nils), Hasse (för Hans), Kalle (för Karl), eller Ville (för Vilhelm), "Tjalle" (för Charles), "Ragge" (för Ragnar) etc. Mindre vanligt men regelbundet förekommande är även att mitten eller slutet av namnet används – exempelvis Lisa (för Elisabet), Sanna (för Susanna), Stina (för Kristina) eller Lotta (för (Anne-)Charlotte (-a)). För flickor är det också vanligt med smeknamn som slutar på -i (Sussi för Susanne, Cissi för Cecilia, Kicki för Kristina) eller -an (Tessan för Therese, Nettan för Annette eller Jeanette, Maggan för Margareta).
I länder med engelska som huvudspråk är det mycket vanligt att namnen kortas eller att smeknamnen används. Dick= Richard, Bill= William, Bobby= Robert etc. Det är också vanligt att man kallar personer vid deras namns första stavelse (Peter→Pete),(Walt-Walter) "short for". Det speglar väl de fonologiska preferensmönster som också syns i språkens ordbildning i övrigt. I spanskan använder man regelbundet diminutivsuffix för smekformer, -ita för kvinnor och -ito för män. Detta ger smeknamn som är upp till två stavelser längre än det formella namnet, t ex Carmencita (lilla Carmen), Anita (lilla Anna), Juanito (lille Juan). Dolores kan få smeknamnet Lola, som i sin tur förlängs till Lolita (lilla Lola).
Smeknamn som hänför sig till efternamn [redigera]
Smeknamn kan även hänföra sig till en persons efternamn, direkt eller indirekt. Exempel:
- "Björken" för Björk, Björkman, Björklund etc
- "Katten" för Lejon
- "Nyllet" för Nylén
- "Linkan" för Lindgren etc
- "Runken" för Rundqvist
- "Blomman" för Blomgren etc
Initialer som smeknamn [redigera]
Att bara kalla någon för dennes initialer är också vanligt. Exempel:
- "PG" för Pehr G. Gyllenhammar
- "JFK" för John F. Kennedy
Familjeposition som smeknamn [redigera]
En persons position i familjen kan börja användas som tilltal och därmed bli ett smeknamn som följer personen livet ut. Exempel:
- "Lillan" eller "Kickan" för yngsta dottern i familjen.
- "Lillen" för yngste sonen
Smeknamn som syftar på fysisk uppenbarelse [redigera]
Smeknamn kan även ha anknytning till en persons fysiska uppenbarelse. Exempel:
- "Krull" för någon med krulligt hår
- "Stickan" för en smal person
- "Lången" för en lång person
- "Stjärnan" för en ung talang
Smeknamn som syftar på härkomst [redigera]
En persons hem eller barndomshem utgöra grunden för ett smeknamn, till exempel:
- "Nolgärt" från Nordgärdet
- "Dunder" från Dundras
- "Knallhatten" från Knalla
- "Stubben" från Stubba
- "Bocken" från Bocksås
- "Bunna-Karl" från Botten (=Bunn)
Ovanliga smeknamn på kända personer [redigera]
- "Dubya" för USA:s president George W. Bush, från hur man i Texas uttalar "w", Bushs mellaninitial.
- "Faral" för Sveriges kronprins (senare kung Karl XV), från en vits om moral som prinsen yttrade.
- "Kalle dussin" för Sveriges kung Karl XII.
- "Knugen" för Sveriges kung Carl XVI Gustaf, då han som dyslektiker kan stava fel till "kung".
- "V-Gurra" alt. "Gustav Klyka" för Sveriges kung Gustav V. "Gurra" för Gustav och klyka för romerska siffran 5 V.
Smeknamn på orter [redigera]
- The Big Apple - New York City
- Eken - Stockholm
- Lilla London - Göteborg
- Lilla Paris - bl.a. Vänersborg
- Sundets pärla - Helsingborg
- Parkernas stad - Malmö
- Peking - Norrköping
- Sumpan - Sundbyberg
- Norrlands Riviera - Piteå
- Potatisstaden - Alingsås
- Kringelstaden - Södertälje
- Sveriges Chicago - Gävle
- Kexstan - Örebro
- Glada Hudik - Hudiksvall
- Smålands Jerusalem - Jönköping
- Lusasken - Kristinehamn[1]
- Köpingen - Sveg[källa behövs]
- Guldstaden - Skellefteå
- Nordens Venedig - bl.a. Stockholm
- Simpan - Simrishamn[källa behövs]
- Norrlands huvudstad - Sundsvall
- Lilla Chicago - Eskilstuna
- Nypan - Nyköping
- Sveriges Manchester - Norrköping
- Norrpan - Norrköping
- Björkarnas Stad - Umeå
- Lilla Texas - Brålanda
- Götet - Göteborg
- Kopparstaden - Falun
- Byn - Rinkeby
- Norrlands Aten - Härnösand
- Gurkstan - Västerås
- Pepparrotsstaden - Enköping
- Roslagens pärla - Norrtälje
Smeknamn på produkter och föremål [redigera]
- Bubbla, hitlerkälke - Volkswagen Typ 1
- Nalle - mobiltelefon
- Stjärnbaneret - USA:s flagga
- Vita duken - bio
Smeknamn på stater [redigera]
- Moder Svea, Svedala (Sverige)
- Uncle Sam (USA)
Smeknamn på organisationer och företag [redigera]
- Mackedonkan, Donken, Gyllene måsen - McDonald's[källa behövs]
- Lunar - Lunarstorm
- Tre lingon, Secken - Securitas[källa behövs]
- Tre korvar - Ericsson
- Fejjan - Facebook
Smeknamn på idrottsföreningar [redigera]
Idrottsföreningar har ofta smeknamn. Dessa kan ibland vara officiella delar av klubb- eller lagnamnet, men i Sverige är de oftast informella namn som används av supportrarna. Några exempel:
- Bajen eller Söderbröderna - Hammarby IF
- Gnaget eller Smokinglirarna - AIK
- Järnkaminerna eller Blåränderna - Djurgårdens IF. Järnkaminerna (används numera som officiellt namn på den största supporterklubben)
- Änglarna eller Blåvitt - IFK Göteborg
- Kanariefåglarna eller Di gule - IFK Malmö
- Di blåe - Di himmelsblå eller Iff iff - Malmö FF
- Makrillarna - GAIS
- BP - IF Brommapojkarna
- Kvastarna eller - Laxarna - Halmstads BK
- Mjölkossan, Di Röe eller HIF - Helsingborgs IF
- Peking eller Snoka - IFK Norrköping
- Bois eller Svartränderna - Landskrona BoIS
- Giffarna eller Norrlandslaget - GIF Sundsvall
- Rödvästarna - Sandvikens IF
- Stålmännen eller SAIK - Sandvikens AIK
- Löven - Björklöven
- Indianerna eller Vilda västern - Västra Frölunda HC
- Di Gule, Eleganterna, Knallarna, Guliganerna eller Ingvar Carlssons lag - IF Elfsborg
- SAIK eller AIK - Skellefteå AIK
- MAIF eller Sillastryparna - Mjällby AIF
- Rödtomtarna - IF Karlstad- Göta
- Blåtomtarna - Slottsbrons IF
- Brukets blå - Hälleforsnäs IF
- Baronerna- Lesjöfors IF
- Blånissarna - Nässjö IF
- Fläkten - Västanfors IF
- Gröntröjorna eller Bruket - Skutskärs IF
- Gula faran - Forsbacka IK
- Ifö eller Svartvitt - Ifö/Bromölla IF
- Tigrarna - Brynäs IF
- Godisarna eller Saftpiraterna - Gävle GIK
- Kringlorna - Södertälje SK
- Kexen eller Skomakarna - Örebro SK
- Byn - Edsbyns IF
- Giffarna eller Orangetröjorna - Bollnäs GIF
- ÖIS eller Sällskapet - Örgryte IS
- Vulkanerna eller Bruket - Degerfors IF
- Åtvid eller Bruket - Åtvidabergs FF
- Grönvitt eller Gurkorna - Västerås SK,
- Gårdakvarnen - GAIS,
Se även [redigera]
- Lista över svenska idrottares smeknamn
- Diminutiv, augmentativ
Källor [redigera]
- ^ Warmland, Knut (1997). Värmländsk ordbok. Wahlström & Widstrand och Värmlands Museum. Sid. 351. ISBN 91-46-17207-6