Nicklas Lidström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nicklas Lidström
Nicklas Lidström in Jan 2014.jpg
Nicklas Lidström på Svenska idrottsgalan 2014.
Smeknamn Lidas
Nationalitet Sverige Sverige
Född 28 april 1970 (44 år),
Avesta, SE
Spelardata
Position Back
Skjuter Vänster
Längd 188 cm
Vikt 86 kg
Klubbar
Spelade för Västerås IK
Detroit Red Wings
Övrigt
NHL-draftad 53:e totalt, 1989
Detroit Red Wings
Proffsår 1988–2012
Nicklas Lidström
Ishockey, herrar
Olympic rings with transparent rims.svg Olympiska spel
Guld Turin 2006 Ishockey
Världsmästerskap
Guld Finland 1991 Ishockey
Silver Tjeckien 2004 Ishockey
Brons Italien 1994 Ishockey

Nicklas Erik Lidström, född 28 april 1970 i Krylbo i Dalarna, är en svensk före detta professionell ishockeyspelare. Han spelade för Detroit Red Wings i NHL till och med säsongen 2011/12. Han var 2012 den enda spelaren född i Sverige 1970 eller tidigare som spelade i NHL. Lidström spelade för Detroit under hela sin NHL-karriär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Under sina 20 år i Nordamerika vann Lidström Stanley Cup fyra gånger och tilldelades flera NHL-priser, samt röstades fram och deltog i tio all star-matcher. Han har även spelat flest slutspelsmatcher av alla européer (bland nordamerikaner har endast Chris Chelios, 266, spelat fler än Lidströms 263) och blivit förste och hittills ende europeiske försvarare att nå 1 000 NHL-poäng.[1]

Hockeymagasinet The Hockey News röstade fram Lidström som den bäste europeiske hockeyspelaren genom tiderna i NHL. Han vann VM med Tre kronor 1991. I OS 2006 var Lidström en viktig faktor för Sverige när de vann över Finland i finalen där han själv gjorde det matchavgörande 3-2-målet. I och med OS-guldet blev han den 17:e medlemmen av Trippelguldklubben.

Lidström har sedan tidig ålder varit en supporter av fotbollslaget IK Brage.[2]

Spelarkarriär[redigera | redigera wikitext]

Nicklas Lidström 2010.

Lidström anses av många som en av de bästa backarna i NHL-historien efter att ha tilldelats James Norris Memorial Trophy som NHL:s bästa back sju gånger, varav tre säsonger i rad vid två tillfällen, 2000/01 till 2002/03, 2005/06 till 2007/08 samt säsongen 2010/11. Han var den förste backen som vann utmärkelsen tre år i rad sedan Bobby Orr. Han har varit en finalist till utmärkelsen totalt nio gånger under de senaste tio säsongerna.[3] Lidström spelade för Detroit Red Wings under alla sina 20 säsonger i NHL. Han vann Stanley Cup fyra gånger med klubben, 1996/97, 1997/98, 2001/02 och 2007/08. Ingen annan svensk har fler Stanley Cup-ringar.

Lidström startade sin ishockeykarriär i Skogsbo SK i Avesta. Han föddes i Krylbo men är uppväxt i Avesta. Som 16-åring flyttade han till Västerås där han började på stadens ishockeygymnasium och startade elitkarriären i Västerås IK. Under tre elitseriesäsonger med klubben spelade han 103 matcher och gjorde 42 poäng (12 mål och 30 målgivande passningar). Han draftades av Detroit Red Wings i NHL-draften 1989 som 53:e valet totalt. Han gjorde sin NHL-debut säsongen 1991/92 men åkte tillbaka till Sverige och spelade för Västerås under NHL-lockouten 1994/95. Under sin första säsong i NHL gjorde Lidström 60 poäng och kom tvåa i omröstningen för Calder Memorial Trophy (Pavel Bure vann).

Lidström var en av de spelare som hade mest istid i NHL. Han spelade i genomsnitt 28 minuter och 7 sekunder under säsongen 2005/06, vilket var hans högsta genomsnitt under hela karriären. 2003/04 spelade han sin 1 000:e NHL-match - han missade endast 17 matcher under 12½ säsonger (1994/95 halverades till 48 matcher på grund av en arbetstvist). Den 15 oktober 2009 blev Lidström den första europeiske backen (och den åttonde backen någonsin) att nå 1 000 poäng i NHL.[1] Övriga backar som har gjort 1 000 poäng är Ray Bourque (1 579), Paul Coffey (1 531), Al MacInnis (1 274), Phil Housley (1 232), Larry Murphy (1 216), Denis Potvin (1 052) och Brian Leetch (1 028). Totalt sett var Lidström den 74:e spelaren att göra 1 000 poäng i NHL.[1] De enda svenska spelare som har nått milstolpen förutom Lidström är Mats Sundin och Daniel Alfredsson.

I NHL-slutspelet 2002 vann Lidström utmärkelsen Conn Smythe Trophy som den mest värdefulle spelaren under slutspelet. Han blev då den förste europeiske spelaren som vunnit priset. Från och med säsongen 1997/98 var Lidström assisterande lagkapten för Detroit. 2006 utsågs han till lagkapten efter att Steve Yzerman lade av med ishockey. Två år senare blev han historisk genom att som förste europeiske lagkapten lyfta Stanley Cup-bucklan.

Den 22 juni 2011 vann Lidström James Norris Memorial Trophy, som ligans bäste försvarsspelare, för sjunde gången. I och med utmärkelsen blev han den tredje spelaren i NHL:s historia att vinna sju eller fler Norris Trophy-utmärkelser; endast Bobby Orr med åtta vinster har vunnit fler. Doug Harvey har också vunnit sju.

Endast Ray Bourque (13 gånger) har valts in som back i NHL First All Star Team fler gånger än Lidström, som med 10 gånger tangerar Doug Harvey.

Lidström är den andre spelaren i NHL:s historia, tillsammans med Bobby Orr (1970, 1972), som vunnit James Norris Memorial Trophy, Conn Smythe Trophy och Stanley Cup under en och samma säsong (2002).

2007 utsåg tidningen The Hockey News honom till "Tidernas europé i NHL".

Lidström blev under slutet av 2009 utsedd till "årtiondets bästa NHL-spelare" av flera väl ansedda tidningar som Sports Illustrated, The Sporting News och The Hockey News.

Lidström gjorde inte ett hattrick i NHL förrän efter 19 år och 1 442 spelade matcher, då han den 16 december 2010 gjorde tre mål mot St. Louis Blues. Detroit vann matchen med 5-2.

Lidström meddelade den 31 maj 2012 på en presskonferens i Joe Louis Arena att han slutade som aktiv ishockeyspelare.[4]

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Lidström vann Stanley Cup fyra gånger.
  • VM-guld – 1991, 2006[5]
  • OS-guld – 2006[5]
  • NHL All-Rookie Team – 1992[5]
  • NHL All-Star Game – 1996, 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2007, 2008, 2009, 2011[5]
  • NHL First All-Star Team – 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2006, 2007, 2008, 2011[5]
  • NHL Second All-Star Team – 2009, 2010[5]
  • Stanley Cup-mästare (med Detroit Red Wings) – 1997, 1998, 2002, 2008[5]
  • James Norris Memorial Trophy – 2001, 2002, 2003, 2006, 2007, 2008, 2011[5]
  • Förste europé som vunnit James Norris Memorial Trophy (2001)[6]
  • Fjärde back i NHL som vunnit James Norris Memorial Trophy tre gånger i rad (2001–2003)[6]
  • Tredje back i NHL som vunnit James Norris Memorial Trophy sju gånger[6]
  • Conn Smythe Trophy – 2002[7]
  • Förste europé att vinna Conn Smythe Trophy (2002)[7]
  • Flest poäng av en back i Detroit Red Wings under en säsong (80 poäng 2005/06)
  • 36:e spelaren (9:e backen) i NHL med 700 målgivande passningar (2008)[6]
  • Vald till bäste europé i NHL genom tiderna (2007)[8]
  • Förste europeiske lagkaptenen att vinna Stanley Cup (2008)[9][10]
  • Förste europeiske back och åttonde back totalt att nå 1 000 NHL-poäng[11]
  • Utsedd till årtiondets bästa spelare i NHL av tidningen Sports Illustrated (2009)[8]

Klubbar[redigera | redigera wikitext]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Klubbkarriär[redigera | redigera wikitext]

    Grundserie   Slutspel
Säsong Lag Liga Matcher Mål Assists Poäng +/- Utv. Matcher Mål Assists Poäng +/- Utv.
1988/89 Västerås IK Elitserien 20 0 2 2 4
1989/90 Västerås IK Elitserien 39 8 8 16 14 2 0 1 1 2
1990/91 Västerås IK Elitserien 38 4 19 23 2 4 0 0 0 4
1991/92 Detroit Red Wings NHL 80 11 49 60 36 22 11 1 2 3 -5 0
1992/93 Detroit Red Wings NHL 84 7 34 41 7 28 7 1 0 1 -2 0
1993/94 Detroit Red Wings NHL 84 10 46 56 43 26 7 3 2 5 4 0
1994/95 Detroit Red Wings NHL 43 10 16 26 15 6 18 4 12 16 4 8
1994/95 Västerås IK Elitserien 13 2 10 12 4
1995/96 Detroit Red Wings NHL 81 17 50 67 29 20 19 5 9 14 2 10
1996/97 Detroit Red Wings NHL 79 15 42 57 11 30 20 2 6 8 12 2
1997/98 Detroit Red Wings NHL 80 17 42 59 22 18 22 6 13 19 12 8
1998/99 Detroit Red Wings NHL 81 14 43 57 14 14 10 2 9 11 0 4
1999/00 Detroit Red Wings NHL 81 20 53 73 19 18 9 2 4 6 -6 4
2000/01 Detroit Red Wings NHL 82 15 56 71 9 18 6 1 7 8 1 0
2001/02 Detroit Red Wings NHL 78 9 50 59 13 20 23 5 11 16 6 2
2002/03 Detroit Red Wings NHL 82 18 44 62 40 38 4 0 2 2 -1 0
2003/04 Detroit Red Wings NHL 81 10 28 38 19 18 12 2 5 7 4 4
2005/06 Detroit Red Wings NHL 80 16 64 80 21 50 6 1 1 2 -4 2
2006/07 Detroit Red Wings NHL 80 13 49 62 40 46 18 4 14 18 0 6
2007/08 Detroit Red Wings NHL 76 10 60 70 40 40 22 3 10 13 8 14
2008/09 Detroit Red Wings NHL 78 16 43 59 31 30 21 4 12 16 11 6
2009/10 Detroit Red Wings NHL 82 9 40 49 22 24 12 4 6 10 7 2
2010/11 Detroit Red Wings NHL 82 16 46 62 -2 20 11 4 4 8 8 4
2011/12 Detroit Red Wings NHL 70 11 23 34 21 28 5 0 0 0 0 0
Elitserien totalt 110 14 39 53 32 6 0 1 1 6
NHL totalt 1 564 264 878 1 142 450 514 263 54 129 183 61 76

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

År Lag Turnering   Matcher Mål Assist Poäng Utv
1990 Sverige JVM 7 3 3 6 2
1991 Sverige VM 10 3 3 6 4
1994 Sverige VM 4 1 0 1 2
1996 Sverige WC 4 2 1 3 0
1998 Sverige OS 4 1 1 2 2
2002 Sverige OS 4 1 5 6 0
2004 Sverige VM 2 0 1 1 0
2004 Sverige WC 4 1 0 1 2
2006 Sverige OS 8 2 4 6 2
2010 Sverige OS 4 0 0 0 2
Senior totalt 44 11 15 26 14

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Lidstrom earns 1,000th career point” (på engelska). National Hockey League. http://www.nhl.com/ice/news.htm?id=502303. Läst 17 oktober 2009. 
  2. ^ ”Nicklas Lidström numera hedersambassadör”. Upptäck Dalarna. http://www.dalarna.se/templates/Dalarna/NewsPage____2623.aspx?epslanguage=SV. Läst 14 juni 2011. 
  3. ^ Lidström nominerad för nionde gången på tio säsonger”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/nhl/article2328639.ab. 
  4. ^ Sundberg, Göran (31 maj 2012). ”Lidström saknade motivationen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/sport/lidstrom-saknade-motivationen_7245577.svd. Läst 1 juni 2012. 
  5. ^ [a b c d e f g h] ”Nicklas Lidström” (på engelska). Elite Prospects. http://www.eliteprospects.com/player.php?player=722. 
  6. ^ [a b c d] ”NHL Best Defenseman "Norris Trophy"” (på engelska). Elite Prospects. http://www.eliteprospects.com/awards.php?award=NHL%20Best%20Defenseman%20%22Norris%20Trophy%22. 
  7. ^ [a b] ”NHL Stanley Cup MVP "Conn Smythe Trophy"” (på engelska). Elite Prospects. http://www.eliteprospects.com/awards.php?award=NHL%20Stanley%20Cup%20MVP%20%22Conn%20Smythe%20Trophy%22. 
  8. ^ [a b] Tidning: Nicklas Lidström årtiondets spelare i NHL”. Aftonbladet. 16 december 2009. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockeybladet/internationellt/nhl/article6299232.ab. Läst 6 januari 2010. 
  9. ^ NHL-Bucklan till Dalarna”. Dalarnas Tidningar. 7 juni 2008. http://www.dt.se/sport/article319197.ece?service=print. Läst 6 januari 2010. 
  10. ^ ”Sporting News' NHL Player of the Decade: Nicklas Lidstrom, D, Red Wings” (på engelska). Sporting News. http://www.sportingnews.com/nhl/article/2009-09-24/sporting-news-nhl-player-decade-nicklas-lidstrom-d-red-wings. Läst 6 januari 2010. 
  11. ^ ”Lidstrom's 1,000th point helps Red Wings defeat Kings” (på engelska). CBS Sports. http://www.cbssports.com/nhl/gamecenter/recap/NHL_20091015_LA@DET. Läst 6 januari 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Peter Forsberg
Viking Award
Nicklas Lidström

2000-2001
Efterträdare:
Markus Näslund
Företrädare:
Markus Näslund
Viking Award
Nicklas Lidström

2006
Efterträdare:
Henrik Zetterberg