Olten
Olten | ||
tyska: Olten franska: Olten / Olte italienska: Olten rätoromanska: Olten | ||
Stad, distriktshuvudort | ||
Oltens gamla stadskärna med träbro över Aare
| ||
|
||
Land | Schweiz | |
---|---|---|
Kanton | Solothurn | |
Region | Schweiziska mittlandet | |
Distrikt | Olten | |
Kommun | Olten | |
Koordinater | 47°21′00″N 7°54′00″Ö / 47.35000°N 7.90000°Ö | |
Lägsta punkt | Aare | |
- höjdläge | ca. 390 m ö.h. | |
Yta | 11,5 km² | |
Folkmängd | 17 134 (december 2011) | |
Grundad | 2:a århundradet e. Kr. | |
Stadtpräsident | Martin Wey (CVP) | |
Tidszon | CET (UTC+1) | |
- sommartid | CEST (UTC+2) | |
Postnummer | 4600 | |
Kommunkod | CH OLT | |
Geonames | 7286738 | |
Språk | Tyska | |
Oltens läge i Schweiz
| ||
Webbplats: http://www.olten.ch | ||
Olten är en kommun och stad i kantonen Solothurn i Schweiz. Dessutom huvudort i distriktet med samma namn och administrativt centrum för amtet Olten-Gösgen.
Läge och stadsbild
Staden genomflyts av Aare och omges av tre bergsområden: i norr Jurabergen, i sydväst Born och i sydost Säli och Engelberg. Den gamla stadskärnan står på Aares vänstra strand, vid ån Dünnerns tillflöde. Norr och väster därom ligger dagens centrum med förvaltningsbyggnader, affärer och museer. Flera broar, bland annat en täckt träbro från början av 1800-talet[1] leder till högra stranden med järnvägsstation och utbildningsinstitutioner.
Kommunikationer
Olten är en av Schweiz viktigaste järnvägsknutar med täta förbindelser till Basel, Zürich, Luzern, Bern och Biel. Närmaste motorvägsavfarter ligger 6 kilometer från centrum.
Näringsliv och service
Tjänsteföretag som SBB är viktiga arbetsgivare. Staden är ett regionalt centrum med gymnasium, fackhögskola och sjukhus. Här finns även amtets domstol och förvaltningskontor.
Historia
Romarna anlade ett Vicus där vägarna Aventicum (Avenches) - Vindonissa (Windisch) och Augusta Raurica (Augst) - Sursee korsade Aare. Befolkningen var uppskattningsvis 1000 personer.[2] Bosättningen förstördes runt år 275, varefter romarna återuppbyggde och befäste den.[3]
Staden återinrättades under medeltiden av frohburgarna och benämns 1201 Oltun. År 1395 fick staden rätt att hålla marknad varje vecka.
Efter att Olten under 1400-talet kommit under Solothurns inflytande beskars stadens självständighet och under perioden 1653-1817 indrogs även stadsrättigheterna. Protesterna mot det aristokratiska kantonsstyret år 1830 leddes av Olten-bon Josef Munzinger som senare invaldes i det första förbundsrådet. År 1850 räknade staden 1634 invånare men när järnvägen anlagts under 1850-talet växte befolkningen snabbt.[4]
Källor
- ^ Knaurs Kulturführer in Farbe, Schweiz. 1982. ISBN 3-8289-0676-1
- ^ Urs Amacher (17 april 2016). ”Olten - Den Römern auf der Spur”. Solothurner Zeitung. http://www.solothurnerzeitung.ch/solothurn/olten/den-roemern-auf-der-spur-130205880. Läst 17 april 2016.
- ^ ”Historische Verkehrswege im Kanton Solothurn”. Bundesamt für Strassen, IVS. http://ivs.sylon.net/fileadmin/user_upload/pdf/Kantonshefte/so_kantonsheft.pdf. Läst 12 juli 2012.[död länk]
- ^ ”Historisches Lexikon der Schweiz”. http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/d/D1168.php. Läst 12 juli 2012.
- Olten på tyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon.