Solothurn (kanton)
| tyska: Kanton Solothurn franska: Canton de Soleure |
||
| Kanton | ||
 |
||
|
||
| Förkortning: SO | ||
| Land |  Schweiz |
|
|---|---|---|
| Huvudstad | Solothurn | |
| Högsta punkt | ||
| - läge | Hasenmatt | |
| - höjdläge | 1 449 m ö.h. | |
| Lägsta punkt | ||
| - läge | Birs vid Dornach | |
| - höjdläge | ca 320 m ö.h. | |
| Yta | 791 km²16:e största | |
| Folkmängd | 251'657 (2006)12:e största | |
| Befolkningstäthet | 310 invånare/km² | |
| Medlem i edsförbundet sedan | 1481 | |
| Officiellt språk | Tyska | |
 |
||
 |
||
| Webbplats: http://www.so.ch/ | ||
Solothurn är en kanton i nordvästra Schweiz.
Innehåll |
Indelning[redigera]
Kantonsområdet indelas sedan länge i 5 amt (Amtei) och 10 distrikt (Bezirk). Ett amt är numera valkrets till det kantonala parlamentet (Kantonsrat). Amtsindelningen används även av domstolsväsendet och vissa decentrala förvaltningsfunktioner.
Varje amt består av två distrikt, men distriktens uppgifter är inte klart fastlagda i kantonsförfattningen. Idag syns distriktsnamnen mest i statistiska sammanhang.
Amten och distrikten är[1]:
- Bucheggberg-Wasseramt
- Dorneck-Thierstein, ibland kallat Schwarzbubenland
- Olten-Gösgen, ibland kallat Niederamt eller Unterer Kantonsteil.
- Solothurn-Lebern
- Thal-Gäu
Solothurn är även indelat i 126 kommuner. Se Lista över kommuner i kantonen Solothurn
Geografi[redigera]
Solothurn gränsar i söder till kantonen Bern (kanton), i väster till Jura, i öster till Aargau samt Basel-Landschaft i norr. Exklaverna Kleinlützel och Mariastein har även gräns mot Frankrike
Kantonen ligger på gränsen mellan Jurabergen, och Mittlandet. Distrikten Dorneck, Thierstein, Thal och en del av Gösgen ligger i Jurabergen. Det övriga kantonsområdet ligger på Jurabergens sydsluttning och i Mittlandet.
Huvudvägen mellan de två största befolkningscentren - Solothurn och Olten - går genom kantonen Bern.
Historia[redigera]
Kantonsområdet uppstod genom staden Solothurns territorialpolitik under senmedeltiden och 1500-talet. Eftersom de starkare städerna Bern och Basel också ville expandera, så fick Solothurn inrikta sig på områden som inte prioriterades av dem. Vid reformationen förblev nästan hela området romersk-katolskt. Endast Bucheggberg reformerades.
Genom soldatvärvningarna vid den franska ambassaden i Solothurn uppstod mäktiga officersfamiljer. Denna aristokrati styrde kantonen under 1600- och 1700-talen. Efter napoleonkrigen kunde den restaurera sitt inflytande.
Under efterdyningarna till Julirevolutionen visades missnöje med kantonsregeringen, bland annat på ett möte (Volkstag) i Balsthal i december 1830. År 1831 fick kantonen en liberal-demokratisk författning. Även kantonsregeringen blev liberal. Under 1840-talet medverkade solothurnare i de paramilitära Freischarenzüge mot det katolskt-konservativa Luzern. I det efterföljande Sonderbundkriget stod kantonen på Edsförbundets sida.[2]
Huvudnäringen var länge jordbruk. Först runt 1850 började området industrialiseras, tidigast i Olten och Grenchen.
Källor[redigera]
- ^ SR 131.221 Verfassung des Kantons Solothurn Art. 43 Amteien, Bezirke, Wahlkreise
- ^ Wallner, Thomas (1981). Solothurn - eine schöne Geschichte!. Staatskanzlei des Kantons Solothurn
- Kantonen Solothurn på tyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon.
- Schwarzbubenland på tyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon.
|
|||||
