Solothurn (kanton)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
tyska: Kanton Solothurn

franska: Canton de Soleure
italienska: Canton Soletta
rätoromanska: Chantun Soloturn

Kanton
Aare vid Feldbrunnen. I bakgrunden Balmfluechöpfli i Jurabergen
Aare vid Feldbrunnen. I bakgrunden Balmfluechöpfli i Jurabergen
Solothurn-coat of arms.svg
Heraldiskt vapen
Förkortning: SO
Land  Schweiz
Huvudstad Solothurn
Högsta punkt
 - läge Hasenmatt
 - höjdläge 1 449 m ö.h.
Lägsta punkt
 - läge Birs vid Dornach
 - höjdläge ca 320 m ö.h.
Areal 791 km² (16:e största)
Folkmängd 251'657 (2006) (12:e största)
Befolkningstäthet 310 invånare/km²
Medlem i edsförbundet sedan 1481
Officiellt språk Tyska
Swiss Canton Map SO.png
Karte Kanton Solothurn.png
Webbplats: http://www.so.ch/

Solothurn är en kanton i nordvästra Schweiz.


Indelning och organ[redigera | redigera wikitext]

Kantonens huvudort är Solothurn. Här sitter kantonens parlament (kantonsrådet, Kantonsrat), regering (regeringsrådet, Regierungsrat) och högsta domstol (Obergericht). Såväl kantonsråden som regierungsråden väljs direkt i allmänna val.

Kantonsområdet indelas sedan länge i 5 amt (Amtei) och 10 distrikt (Bezirk). Amtsindelningen används av domstolsväsendet och vissa decentrala förvaltningsfunktioner. Amten fungerar även som valkretsar vid val till kantonsrådet.

Varje amt består av två distrikt, men distriktens uppgifter är inte klart fastlagda i kantonsförfattningen. Idag syns distriktsnamnen mest i statistiska sammanhang.

Amten och distrikten är[1]:

Solothurn är även indelat i 126 kommuner. Se Lista över kommuner i kantonen Solothurn

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Solothurn gränsar i söder till kantonen Bern (kanton), i väster till Jura, i öster till Aargau samt Basel-Landschaft i norr. Exklaverna Kleinlützel och Mariastein har även gräns mot Frankrike

Kantonen ligger i Jurabergen och i Mittlandet. Distrikten Dorneck, Thierstein, Thal och en del av Gösgen ligger i Jurabergen. Det övriga kantonsområdet ligger på Jurabergens sydsluttning och i Mittlandet.

De flesta människorna bor i floden Aares dalgång i den södra delen. Huvudvägen mellan de två största befolkningscentren - Solothurn och Olten - går genom kantonen Bern.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kantonsområdet uppstod genom staden Solothurns territorialpolitik under senmedeltiden och 1500-talet. Eftersom de starkare städerna Bern och Basel också ville expandera, så fick Solothurn inrikta sig på områden som inte prioriterades av dem. Vid reformationen förblev nästan hela området romersk-katolskt. Endast Bucheggberg reformerades.

Genom soldatvärvningarna vid den franska ambassaden i Solothurn uppstod mäktiga officersfamiljer. Denna aristokrati styrde kantonen under 1600- och 1700-talen. Efter napoleonkrigen kunde den restaurera sitt inflytande.

Under efterdyningarna till Julirevolutionen visades missnöje med kantonsregeringen, bland annat på ett möte (Volkstag) i Balsthal i december 1830. År 1831 fick kantonen en liberal-demokratisk författning. Även kantonsregeringen blev liberal. Under 1840-talet medverkade solothurnare i de paramilitära Freischarenzüge mot det katolskt-konservativa Luzern. I det efterföljande Sonderbundkriget stod kantonen på Edsförbundets sida.[2]

Huvudnäringen var länge jordbruk. Först runt 1850 började området industrialiseras, tidigast i Olten och Grenchen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SR 131.221 Verfassung des Kantons Solothurn Art. 43 Amteien, Bezirke, Wahlkreise
  2. ^ Wallner, Thomas (1981). Solothurn - eine schöne Geschichte!. Staatskanzlei des Kantons Solothurn